Skor, lax och arbetstidsdirektiv


Ministerrådet nådde till sist ett genombrott i arbetstidsdirektivsfrågan. Jag ska inte här redogöra för alla snåriga turer, låt oss bara konstatera att det varit en lång resa. Den är inte över än, vad som ofta glöms bort är att parlamentet ska säga sitt och att ministerråd och parlament ska vara överens. Parlamentet har stridslystna folkvalda och det är inte alls säkert att det går i mål nu heller.

Jag har tidigare utlovat att berätta historien om varför det inte nåddes någon uppgörelse under det finländska ordförandeskapet hösten 2006, misslyckandet där gjorde att Sverige ändrade sin arbetstidslag till stort gnissel för kommuner och landsting (även om det verkar ha fungerat bättre än vad man trodde då).

Ett par månader senare fick jag höra hur det hade gått till där i ministerrådsbyggnaden. Storbritannien har ett undantag, samtidigt som flera länder ville ha bort det. Italienarna som ville ha importtullar på kinesiska skor såg en möjlighet till litet hederlig byteshandel. De gick till britterna och bad om stöd för skotullar från Kina och sade att vi stöttar er i frågan om tullar på norsk lax för att skydda skotska laxodlare. Britterna sade för liten fråga för oss, ska ni ha skotullar måste ni bjuda till med något ytterligare. Stötta oss i arbetstidsdirektivet istället. Italienerna sade si, förhandlingarna om arbetstidsdirektivet bröt samman och det blev skotullar från Kina. Hur det är med skotullarna idag vet jag inte, däremot beslöt EU nyligen att slopa laxtullen.

Vad som ligger bakom nattens genombrott i ministerrådet får vi kanske veta om ett par månader, eller kanske aldrig. Men EU är realpolitik och förhandlingarnas superserie!

(PO)

Annonser