Bredd eller djup, svaret är smörgåsbord


DN:s ledarsida målar upp EU:s problem att man har svårt att välja mellan bredd eller djup, med bredd menas fler medlemsstater etc, och med djup syftas på starkare politiskt samarbete som går allt längre med majoritetsbeslut.

En sak som den signerade kolumnen av Lotta Fogde (dock välskriven och läsvärd) inte tar upp är att svaret redan delvis har blivit ett EU i olika hastigheter. Det hörs också allt mer i debatten som en lösning när olika länder trillskas. Det är ett EU som ett lapptäcke med fördrag och överenskommelser som en del är med på och andra inte. Ta bara frågan om medlemskap i EU, Schengensamarbetet och Euron som exempel.

Norge är inte med i EU, men genom Efta implementerar man EU-lagstiftning och har tillgång till marknaden, således har man inte Euron som valuta, men man är med i Schengensamarbetet vilket gör att det går att resa passfritt.

Tyskland är med i EU, med i Schengen och har Euron som valuta.

Sverige är med i EU, med i Schengen men har inte Euron som valuta.

Storbritannien är med i EU, inte med i Schengen och har inte Euron som valuta.

Fyra olika länder som alltså valt att vara med/stå utanför på helt olika punkter. Det fungerar alltså tämligen väl att ha ett EU-smörgåsbord. Att man är med på vissa bitar men låter andra rätter vara helt och hållet. Det blir dock litet knixigare om det blir fördragstexter som man är med på eller inte – här krävs det nämligen enighet om att lägga ett gammalt fördrag åt sidan, men den politiska ingenjörskonsten i Berlaymont och rådsbyggnaden har tidigare visat sig vara tämligen god, så det går säkert att snickra ihop något.

Ambitionen att få alla med i båten är lovvärd, men ju fler man är desto svårare blir det – och ju svårare det blir desto oftare kommer olika EU-ledare att använda ordet olika hastigheter.

(PO)

Annonser