Utländskt atomavfall i Sverige


EU har beslutat sig för att tackla energi, miljö och klimatfrågorna gemensamt. Därför är det inte konstigt att tänka sig att gemensamt ansvar för kärnkraften kommer att komma. Kärnkraften står för ungefär en tredjedel av EU:s energiförsörjning. EU-kommissionen har sedan sex år ett lagförslag som är blockerat i ministerrådet, men det finns nu förhoppningar om att det kan komma att röra på sig i slutförvarsfrågan.

Sverige och Finland är de länder som kommit längst när det gäller geologiskt slutförvar. I Sverige ska SKB under nästa år besluta sig om Forsmark eller Oskarshamn. Det är inte orimligt att tro att det i en inte alltför avlägsen framtid blir en diskussion om det svenska slutförvaret inte ska ta emot avfall från andra länder. Det vore irrationellt att för de 15 länder (av EU:s 27) som har kärnkraft att lösa problemen på egen hand var och en för sig. Enbart Sverige genererar årligen 230 ton avfall. Både ekonomi och säkerhet torde bli bättre av ett par tre slutförvarslösningar istället för 15. Att ett av dessa en dag hamnar i Sverige är ingen orimlig gissning.

Där är vi ännu inte i debatten eller i processen, men kärnkraftsvännerna har medvind. I Almedalen diskuteras både slutförvar med Sigyn på plats och kärnkraften. I dag gick också Svenskt Näringsliv, LO och fackförbundet Pappers ut i en gemensam debattartikel där man säger att man behöver kärnkraften för företagens och jobbens skull när klimatfrågan utmanar. På EU-nivå hörs också kärnkraftsanhängarna allt mer medan motståndarna både inom och utanför kommissionen, som exempelvis Margot Wallström, hörs mer sällan. Här är exempelvis Europaparlamentariker Christofer Fjellner (m) representativ för den typsike europeiske kärnkraftsanhängarnas syn på det hela, när han argumenterar att den som är orolig för klimatförändringarna men emot kärnkraft inte är trovärdig.

Klimatet har haft effekt i opinionen, enligt en Eurobarometer som kom i början av månaden så är det 44 procent mot 45 procent mellan anhängare och motståndare, dött lopp alltså. För bara tre år sedan var siffrorna 37-55 till kärnkraftsmotståndarnas favör.

Ju mer kärnkraften hamnar i fokus, desto snabbare kommer de gemensamma säkerhetsfrågorna och slutförvaret att hamna på agendan. 39 procent av europeerna uppger att de skulle ändra sig bara man kunde lösa slutförvaret. 93 procent säger att de tycker att man ska lösa slutförvarsfrågan nu – inte sen.

Mycket talar för att det blir en debatt ganska snart i Sverige om vi ska ta emot avfall från andra länder.

Några som rapporterat om frågan är TV4Nyheterna i Uppsala, SR Uppland och EUObserver.

Annonser