Inte lätt att räkna om euro till kronor…


I en debatt i Sveriges Riksdag under tisdagen visade att det där med kronor och euron inte är så lätt. Sverigedemokraten Margareta Sandstedt tog upp en fråga om EU:s strategier för elmarknaden. Enligt Sandstedt är kommissionens beräkningar att strategin skulle kosta €400 000 ”Det motsvarar ungefär 40 000 miljarder i svenska kronor. Det är väldigt mycket pengar.” Inte lätt det där med matematik.

Se klippet på Youtube .

Längre klipp hos SVT:s Gävle-Dala där även statsminister Reinfeldt svarar. Hela riksdagsprotokollet här.

Det som Sandstedt egentligen ville fråga om och diskutera var det gångna energitoppmötet.

Annars vore det inte helt fel att få växla in euromynten i byrålådan till Sandstedts kurs. Det kan ju behövas nu när elräkningen är så hög…

(PO)

TILLÄGG: På twitter påpekar @thefifthcolon att Sandstedt snarast har ett dubbelfel, att siffran är en fjärdedel så hög som Sandstedt menade (i kronor, inte i euro). Det är i alla fall summan  ”one trillion euro” som kommissionär Oettinger använder i EU:s 2020-strategi (på sidan 1). Med risk för att ge mig ut på pinsamma matematikövningar så är ”1 trillion euro” samma sak 1 biljon euro på svenska. En biljon är samma sak som tusen miljarder, och med en eurokurs på runt 9 kronor så är kostnaden 9000 miljarder svenska kronor, inte 40 0000 miljarder kronor som Sandstedt hävdade i Sveriges riksdag.

TILLÄGG 2: I kommentarsfältet pågår en diskussion om vad summan för EU:s strategi på elmarknaden egentligen är. Ingen ifrågasätter 9000-10 000 miljarder (beroende på växelkurs) kronor till 2020, ett par som kommenterat inlägget hänvisar till att Sandstedt ska ha fått uppgiften ur dokument som EU-kommissionen ska ha skickat till svenska riksdagspartier. Summan 36-40 000 miljarder kronor ska då handla om tiden fram till 2050 enligt en skribent. Ännu har ingen kunnat posta en länk till uppgiften, om det är någon som har sett det dokumentet så mejla gärna eubloggen@yahoo.se

Det går också naturligtvis bra att lägga det länken i kommentarsfältet också.

Advertisements

7 thoughts on “Inte lätt att räkna om euro till kronor…

  1. Sandstedt har ju inte räknat fel. Däremot sa hon fel. Hon menade 4000 miljarder Euro och inte 400 000. Siffran i kronor är korrekt. Frågade sd om detta. Vad det handlar om är investeringar på 10 000 miljarder till 2020 och sedan kommer de andra planerade investeringarna på sikt. Du har kanske koll på att EU förutom investeringarna till 2020 vill bygga helt nya elnät för att öka kapaciteten ytterligare. EU-komissionen har tidigare diskuterat att det kan röra sig om ytterligare 3000 miljarder Euro. För enkelhetens skull har de räknat en euro som tio kronor. Så något räknefel är det ju inte frågan om. Frågan jag ställer är istället varför man inte diskuterar EU:s energipolitik istället för en liten felsägning. I England har tidningarna skrivit mycket om detta men i Sverige inte ett enda ord. Detta kommer ju kosta pengar för konsumenterna.

  2. Bara så att vi reder ut siffran, 9000-10 000 miljarder eller 36000-40 000 miljarder (beroende på kursberäkning) så vore det vänligt om Nils4ever kunde posta länken där källan för den högre siffran från kommissionen nämns. Den enda siffran jag har hittat är den lägre.
    I sakfrågan finns det mycket att diskutera när det gäller EU:s energisäkerhet, framtida energiförsörjning, energisolidaritet och hur olika medlemsländer agerar gentemot Ryssland (Nordstream) m.m. Vi har bloggat en del om det tidigare och kommer att återkomma till ämnet fler gånger, det är jag helt övertygad om!
    (PO)

  3. Källan är inte på internet utan dokument som EU skickat ut till bl.a. svenska partier. 1000+3000 miljarder euro.

    Vad som är så talande är att både SVT och Metro (och kanske fler?) genast hugger på en felsägning (hon var nog nervös av att debattera mot Reinfeldt i direktsändning). Journalisterna trodde dessutom att de var den högre siffran som var fel. (Som om 400 000 euro vore värt att diskutera, det är knappt växelpengar i EU:s budget.) Allt för att misskreditera SD, det känns så desperat.

    När en folkpartist i riksdagen vid ett tidigare tillfälle tydligt visade sig inte förstå vanlig procenträkning skrev dock inte media en enda rad.

  4. Alldeles oavsett källan så vore det väl hederligt av bloggen att upplysa om att det inte handlar om någon felräkning och att Sandstedt sa 40 000 miljarder därför att hon menade 40 000 miljarder. Vi kan ju alla konstatera att det inte handlar om problem med att räkna om Euro till kronor som ändå hävdas i rubriken. Jag tror det handlar om investeringar till 2050 som väl är det långsiktiga tidsmålet med EU:s energipolitik. Verkar rimligt. Betyder isåfall 100 miljarder Euro per år även efter 2020.

  5. @Nils och Erik
    Om ni har en källa på uppgiften som det går att länka till så vore det bra om ni delade med er av den så att vi kan reda varifrån siffran kommer.

    När det gäller procenträkningen som Gunnar Andrén (FP) så handlade det inte om EU, men hade det gjort det tror jag att Eubloggen hade noterat det.
    (PO)

  6. Om ni vill att detta ska vara en seriös blogg så ändrar ni ju på inlägget. Eller menar du på fullt allvar fortfarande att det handlar om ett räknefel här?

    Däremot kan du ju ifrågasätta Sandstedts uppgift om 40 000 miljarder. Vad menar du att EU:s långsiktiga mål med energipolitiken kommer att kosta. 10 000 miljarder till 2020 vet vi alla. Vad kostar det till 2050? Menar du att 30 000 miljarder till är orimligt?

    • Om EU-kommissionen har upprättat en rapport som svenska riksdagspartier tagit del av så utgår jag från att den faktiskt finns på nätet i den hopplösa dokumentdjungel som EU-dokumenten är, om inte annat tvivlar jag inte på att någon har scannat dokumentet och lagt på någon hemsida. Så gärna länk!

      När det gäller att räkna fram och tillbaka kronor och euron så rörde Sandstedt ihop det i kammaren. Om hon blev nervös av Reinfeldt och lade till två nollor på 4000 miljarder Euro till 400 000 och sedan strök miljarder eller var det gick snett någonstans i matematiken lämnar jag osagt, men felräknat på vägen blev det.

      Här är hela replikväxlingen ur riksdagsprotokollet för er andra som undrar:

      Anf. 20 MARGARETA SANDSTEDT (SD):
      Herr talman! Tack, statsministern, för rapporteringen!
      Jag har en fråga kring EU:s strategi på elmarknaden. Jag känner mig orolig för den och har även tagit upp den tidigare i EU-nämnden. Vad vi har kunnat se är att kommissionen gjort beräkningar på vad den här strategin kommer att kosta, och det är 400 000 euro. Det motsvarar ungefär 40 000 miljarder i svenska kronor. Det är väldigt mycket pengar. Vi vet samtidigt att det i längden brukar bli dyrare än vad man först har beräknat.
      Men trots det påpekar statsministern att det här kommer att gynna elkonsumenter, att vi kommer att få lägre elpriser. Jag tror att man står inför ett intressant pedagogiskt problem när man ska förklara för svenska folket hur det här ska kunna gå till.
      Vi vet också att producenten är inte bara producent utan även distributör, och man är ägare av infrastruktur. Man sätter också sikte på avtalen med konsumenterna. Samtidigt domineras marknaden av ett fåtal aktörer, och nationellt är det Vattenfall och kompani.
      Mot denna bakgrund och tillsammans med EU:s planerade energistrategi med löften om billigare elpriser känns inte det här särskilt trovärdigt.

      Anf. 21 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
      Herr talman! Som jag förstår det är Sverigedemokraterna mycket tveksamma till den gränsöverskridande idén att vi ska bygga ihop våra el- och energisystem i Europa. Det är egentligen ett rop på en återgång till där vi startade någon gång på 60- eller 70-talet, där alla byggde upp sina energisystem för att tillfredsställa sina egna behov. Problemet med det – med den kunskap som vi har i dag om klimatpolitik och liknande – är att det är ett sätt att binda fast oss i ett beroende som återspeglar att länder har mycket skilda förutsättningar och de flesta i realiteten små alternativ till beroende av fossilt bränsle.
      Därför har vi uppmuntrat ett tänkande och ett sätt att bygga ihop våra el- och energisystem som möjliggör export och handel, för att kunna komplettera dagar då vi har behov med andra dagar då vi kan exportera. Det menar vi dessutom öppnar upp för mer klimatriktig el- och energiproduktion, bland annat från Sverige, fast också andra har de möjligheterna.
      Vilka stora kostnader är det som Margareta Sandstedt anger? De gäller naturligtvis den infrastruktur som behövs för att kunna forsla energi och elektricitet över Europa och att säkerställa att inget enskilt land är isolerat, utan koppling till andra.
      Vår poäng, som också framgår av slutsatserna, är att det huvudsakligen ska vara marknadsdrivet. Det ska vara baserat på tariffer. Det går att räkna hem detta med avkastning och liknande som innebär att kostnaderna inte hamnar på skattebetalarna. Vi har snarare förordat att en mycket liten del som ett sistahandsfinansiering ska handla om EU-gemensamma medel, och vi kommer naturligtvis att inskärpa detta.
      Jag vill dock understryka att vi inte har sagt en sak: Vi har inte lovat någonting när det gäller elpriserna. Jag tycker att man ska vara utomordentligt försiktig med att lova något sådant. De påverkas naturligtvis av hur mycket vi klimatstyr, men de påverkas också av vilken total produktionskapacitet som vi bygger ut. Det är väldigt mycket som är den svenska energipolitiken i händerna på marknadsaktörer mindre än via politisk styrning.

      Anf. 22 MARGARETA SANDSTEDT (SD):
      Herr talman! Jag ser ändå stora problem med att gå med på detta. Vi har haft detta system i Sverige, och det fungerar uppenbarligen inte. Jag tror inte heller att det kommer fungera på europeisk nivå.
      Vi har ett annat problem, och det är nätavgifterna. De kan starkt ifrågasättas. Jag får också påminna statsministern att medlemmar av regeringen har gått ut och sagt att man behöver skaffa treglasfönster.
      Det kommer att bli väldigt dyrt i längden, med alla dessa kostnader. Jag känner mig orolig för regeringens omdöme i frågan. Jag tror också att många ute i landet delar min oro i sak.

      Anf. 23 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):
      Herr talman! Den oro som finns i landet gäller folk som får hem sin elräkning, öppnar kuvertet och säger att det är alldeles för dyrt. Det kan vi alla begripa. Folk kan bli upprörda över höga elräkningar.
      Men frågan är om det finns någon koppling till den fråga som vi diskuterar nu. Är vägen till att få kuvert som man blir gladare över att motta att återgå till en nationellt uppbyggd el- och energimarknad? Det tror jag inte ett ögonblick på. Det kommer snarare att visa sig att bli dyrare.
      Då är vi tillbaka till att svensk energiproduktion ska syfta till att klara toppbehoven en kall måndag i januari när industrin ska gå i gång och alla ska åka till jobb och skola. Då kommer vi att ha en kraftig överkapacitet som vi inte kan göra någonting med – vi eldar för kråkor i stället för att kunna sälja till andra och få in exportintäkter och få jobb i Sverige som bygger på att vi kan sälja vidare energi till andra länder.
      Men det går inte att sälja vidare om det inte finns kablar och system att försörja som går över till andra länder. Det är det som kabeln som vi nu för över till Baltikum handlar om. Dagar då det är mindre kallt i Sverige och då vi med goda klimatförhållanden producerar el säljer vi elektriciteten till baltiska länder.
      Vad är deras alternativ, Margareta Sandstedt? Jo, det har de i ryggen. Det är Ryssland. Det är gasen och oljan, som kommer ur de gamla systemen, som de vill slippa sitt beroende av. Hänvisa inte Europas länder till gamla, dåliga lösningar och att sitta fast i nationella svar! Det är inte billigare.
      Vi ska ha respekt för att människor tycker att elnotan har blivit dyrare. Men det är faktiskt en helt annan diskussion och inte något som dessa initiativ handlar om.

      (PO)

Kommentarer inaktiverade.