Game, set och match i fallet Sandstedt?


Tänka fritt är stort
men tänka rätt är större

Jag tror att historien om riksdagsledamot Margareta Sandstedts (SD) uttalande i kammaren om att kommissionen har beräknat att EU:s energistrategi skulle kosta 40 000 miljarder kronor nu har nått vägs ände.

Det är Expressen som drivit på i EUbloggens spår (tidigare inlägg finns till höger i spalten eller sök på taggen Margareta Sandstedt), att kommissionens beräkningar pratar om 10 000 miljarder kronor och att det saknades 30 000 miljarder kronor jämfört med det som Sandstedt sade i kammaren. Idag har tidningen till sist fått tag på Sandstedt som säger till Expressen:

– Jag behöver inte förklara det här mer!

Det efter att Sandstedt och SD haft flera dagar på sig att få fram underlaget för uttalandet inte kunnat få fram var källan till påstående fanns någonstans. Istället klamrar man sig fast vid att man har underlag för siffrorna genom att anföra andra källor än EU-kommissionen (avhandlat i tidigare inlägg) eller i alla fall försöka trycka fram att det inte kan uteslutas att det skulle kunna bli 40 000 miljarder kronor i slutändan. Det är SD-linjen som både Sandstedt för fram, men även andra sverigedemokrater, som Joakim Larsson i kommentarsfälten här på EU-bloggen.

I stället för att Sandstedt pudlar, beklagar att det blev fel och säga att så här borde man ha sagt (jag har ju gett Sandstedt ett förslag på vad hon kunde ha sagt i kammaren) och sedan fortsätta sakdiskussionen med invändningarna mot energistrategin klamrar sig SD fast vid att försvara 40 000 miljarder kronor.

För att göra det tydligt i sakfrågan. Det finns ingen som kan ge några garantier för någonting, särskilt inte något som brett och omfattande som energikostnader i en framtid vars tidspann dessutom inte är definierat. Vad diskussionen däremot har handlat är om riksdagsledamoten hade rätt eller inte i kammaren. Jag tror att vi alla, oavsett partifärg, kan vara överens om att vi tycker att det är eftersträvansvärt att när våra folkvalda anför ett faktaargument med en källa, att det då är korrekt.

Jag tror att diskussionen nu nått vägs ände. Sandstedt gjorde ett dubbelfel i kammaren, eurosumman var käpprätt fel och kronorna blev också galet. Något erkännande om att så är fallet är inte att vänta, inte av vad Sandstedt säger till Expressen:

– Jag tycker att vi har stött och blött det här ämnet tillräckligt länge nu. Huvudsaken är att det kostar väldigt mycket.

Sverigdemokraterna brukar ju säga att de vill värna det svenska kulturarvet, i sammanhanget vill jag bara påminna om att den ofta bortglömde svenske poeten och filosofen Thomas Torild (bilden ovan) som borde uppmärksammas mer i skolundervisningen:

Tänka fritt är stort
men tänka rätt är större
(PO)
Annonser

12 thoughts on “Game, set och match i fallet Sandstedt?

  1. Eftersom EU är en myndighet (under offentlighetsprincipen) och detta är en blogg för EU (vilket f ö implicerar att denna blogg är politiskt då den implicit tar ställning för EU:s förslag som innebär att makt förs från nationalstater till EU) samt vi får anta att du är avlönad, svara på vem som avlönar dig så att du kan arbeta med denna blogg.

    Detta av särskilt intresse då du väljer att som EUblogg i och med det sätt du skriver dina bloggposter om Sverigedemokraterna på för en partipolitisk ickeneutral propaganda.

    Väntar mig svar.


    För att denna kommentar ska få lite normalt ”tyckande-stoff ” om detta kan jag förresten påpeka att jag med lite ekonomutbildning, men framför allt universitetsingenjörsexamen och universitetsstudier inom samhälle och sociologi, anser att mycket av den politik som EU-kommissionen tycks föreslå på energiområdet är katastrofal. T ex är inslag av centralstyrning förödande, vilket bevisats i några länder som sökt att driva den. Vidare är antaganden om var CO2-utsläppsminskningar är möjliga djupt okunniga om fundamentala mer naturvetenskapliga och tekniska saker, utan det följer populistiska åsikter inom miljödebatten. Av dessa två skäl, framför allt, anser jag att EU:s politik är livsfarlig för Europa och det bevisar mer eller mindre ett halvdussin exempel på nationer i Europa som fört politik utifrån EU:s förslag.

    Därför skulle jag bli glad om sverigedemokraterna lyckades att stoppa genom att tillsammans med oppositionen i Sveriges riksdag säga nej till förslaget, men det är möjligt att så inte kommer att ske. Om det är givet att så inte kommer att ske så är det för övrigt extra allvarligt att denna blogg såsom EU-blogg propagerar mot Sverigedemokraterna, eftersom det enda skäl till att felsägning mm tas upp då är att dissa Sverigedemokraterna, inte att försvara EU:s (dåliga) politik.

    Beträffande Sverigedemokraterna tycker jag förstås att Sandstedt gjorde ett amatörmässigt intryck, och jag är även besviken på att partiet inte öppet erkänt felen så att saken varit ur världen, men eftersom ditt engagemang mot Sverigedemokraterna förefaller innebära ett odemokratiskt inslag vårt demokratiska samhälles struktur har jag ingen lust att mer bidra till det denna blogg så tvivelaktigt gör genom dessa poster, nämligen kampanjar emot ett politiskt parti — inte ens om partiet hade varit fascistiskt; dessa bloggposter förefaller själva att befinna sig utanför acceptabla demokratiska råmärken.

    (Misstänker att du nu tror att jag är sverigedemokrat eller sympatisör, men om du spekulerar om sådant eller är beredd att göra det så frångår du också det du borde göra utifrån rent demokratiska premisser; företrädare för DDR kunde för all del göra det, men du ska inte göra det. Kan bara antyda att du är för dum för att begripa hur diametralt fel du skulle har i sådan spekulation!)

  2. Hej Magnus!
    Det finns ingen finansiering bakom bloggen, den är ideell. Du kan läsa mer om mig (PO) under fliken Om EUbloggen. Bloggandet sker på fritiden eftersom jag har ett intresse av EU-frågor.

    Att Sandstedt blivit en följetong på bloggen beror på precis som du skriver ”Beträffande Sverigedemokraterna tycker jag förstås att Sandstedt gjorde ett amatörmässigt intryck, och jag är även besviken på att partiet inte öppet erkänt felen så att saken varit ur världen…”

    Saken hade varit mycket snabbare ur världen och inte varit lika intressant att följa om man man inte klamrat sig fast vid felaktigheter.

    När det gäller Sverigedemokraterna betraktar jag dem som ett parti bland andra folkvalda riksdagspartier, som ska granskas, ifrågasättas och få komma till tals på samma sätt som andra partier.

    EUbloggen är ingen federalistisk EUblogg utan har som syfte mer att beskriva, kommentera och analysera skeenden som handlar om EU, men lite oftare med ett svenskt och ett regionalt perspektiv än vad du hittar hos andra Eu-bloggare.

    (PO)

  3. Eftersom angiven källa, EU-kommissionen, inte har uppgett den siffran så är det helt fel och irrelevant i sammanhanget att säga den siffran och hänvisa till EU-kommissionen.

  4. Joakim, har vi inte haft den här diskussionen i en annan tråd? Rapporterna är inte från EU-kommissionen.
    Jag trodde vi var överens om att det är önskvärt att riksdagsledamöter, i alla partier, uppvisar en intellektuell hederlighet att sträva efter att vara korrekt, och när det blir fel erkänna misstag. Jag har ju i ett annat inlägg lämnat ett förslag hur Sandstedt skulle kunna ha sagt, med samma faktaunderlag, utan att det blev fel.

  5. Jag kan inte påminna mig att någon konsensus någonsin uppnåddes mellan undertecknad och redaktör Oksanen. Jag kan heller inte påminna mig att den ovanstående frågan någonsin har besvarats.

    • Det var tråkigt att herr fullmäktigeledamot Larsson och jag inte kunde nå konsensus i frågan om att riksdagsledamöter (naturligtvis även andra folkvalda) ska ha en intellektuell hederlighet att sträva efter att vara korrekt, och när det blir fel erkänna misstag. När det gäller den ovanstående frågan så har jag i inlägget ”Så här skulle Sandstedt ha sagt i kammaren” lämnat ett förslag på hur riksdagsledamoten skulle ha kunnat använda siffran 40 000 miljarder kronor på ett sätt som inte hade varit helt fel och irrelevant i sammanhanget, som var en beräkning från EU-kommissionen på en totalkostnad (finansierad till stora delar industrin, och bara en liten del med EU-medel).

  6. När det här var aktuellt i media så framställdes det först som att sverigedemokrater i allmänhet och Margareta Sandstedt i synnerhet är korkade och inte klarar av att räkna. När det då gick att påvisa att det fanns stöd för hela diskussionen så gick det istället vidare till att vi ljög. Båda är fel. Det var inte fel att ta upp frågan om kostnaderna i riksdagen, och det är inte på något sätt orimligt att hänvisa till den summa som gjordes.

    Vad det handlar om är den gamla vanliga jakten på SD. Det är helt enkelt alldeles för roligt att hugga in på partiet för att släppa något sånt här.

    Vad gäller det där om att det ska vara ”industrin som betalar” så är det också rätt uppenbart fel. Den kostnaden lär i slutänden hamna på elanvändarna i vilket fall.

Kommentarer inaktiverade.