Svenskarna dissar miljöutskottet så in i Norden


Åsa Westlund (S) Foto (C) European Union 2014 EP

Åsa Westlund (S) Foto (C) European Union 2014 EP

Europaparlamentets Miljöutskott har länge varit ett riktigt svenskt utskott där svenskarna varit väl representerade. Men när utskottet (ENVI – Miljö, folklhälsa och livsmedelssäkerhet) idag måndag ska välja presidium är det bara en svensk som är ordinarie ledamot, nykomlingen Jytte Guteland (S). Särskilt noterbart är att trots rekordmånga svenska miljöpartister i Europaparlamentet är det tomt på miljöpartister som vill ägna sig åt miljöfrågor i miljöutskottet som ordinarie ledamöter. Sverige är också sämst i Norden när det gäller representation i Miljöutskottet.

– Jag tycker det är mycket märkligt att de andra partierna inte prioriterat utskottet. Klimat är den viktigaste frågan, och ENVI det viktigaste utskottet i klimatfrågan. Men det finns andra frågor som hanteras av ENVI som berör till exempel folkhälsan, som  antibiotikaresistensen som var en viktig EU-valsfråga i Sverige, säger Åsa Westlund (S) som lämnade Europaparlamentet vid valet efter två mandatperioder. Åsa Westlund satt under båda sina perioder i miljöutskottet  I höst hoppas hon ta plats i Sveriges Riksdag istället.

En ordinarie ledamot i ENVI kan jämföras med exempelvis 2007 då utskottet var det utskottet som var mest svenskpoppis med hela fyra ordinarie ledamoter (Åsa Westlund, Anders Wijkman, Jens Holm och Carl Schlyter) och tre suppleanter. Om vi jämför med andra nordiska länder och räknar på en kvot (Antal ordinarie ledamöter i utskottet/ totala andelen ledamöter från landet) så ser vi att Sverige har 0,05, Finland 0,15 och Danmark hela 0,23. Det illustrerar det svenska ointresset och hur svenskarna jämfört med sina nordiska parlamentskollegor ändrat sina prioriteringar. Åsa Westlund konstaterar att i S-gruppen brukade det vara hård dragkamp om att få ta plats i ENVI-utskottet men att man prioriterade det i dom interna förhandlingarna (utskotten ska spegla parlamentets fördelning av ledamöter, fördelningen av platserna blir en intern förhandling i partigrupperna).

– Jag tror att bristen på svenskar kan få en praktisk politisk betydelse, men det är inte helt självklart. Min bild är att ofta har svenskarna från de flesta andra partierna varit ”grönare” än deras partikamrater från andra länder. Ibland finns det också särskilda omständigheter som man från berört land måste reagera direkt på för att få trovärdighet. Jag minns till exempel frågan om att vatten som används för ”rekreation” skulle testas flera gånger per år och det fungerar ju inte i Sverige och Finland, säger Åsa Westlund.

Svenska ledamöter har tidigare fått kritik för att klustra sig i ”heta frågor”, då har kritiken gällt bland annat att det varit för många svenskar Miljöutskottet och att andra sakfrågor har lämnats helt utan svensk närvaro. Nu blir kritiken den samma men ändå annorlunda. Hetast nu är inrikesfrågor med fem ordinarie ledamöter, och den här gången får alltså bristen på svenskar i miljöutskottet en känga av Åsa Westlund.

– Det är uppenbart att när det verkligen gäller så prioriterar inte alla partierna klimatet och miljön.

(PO)

Fotnot: Det ska tilläggas att det finns tre svenska ersättare i utskottet, Christofer Fjellner (M), Isabella Lövin (MP) och Marit Paulsen (FP).

Här finns hela listan med alla utskottsplatserna för de nordiska ledamöterna.

Tillägg: Det här inlägget har väckt en del reaktioner från svenska MEP på twitter. Här kommer några invändningar och ifrågasättanden, visst är det som det påpekas – att man kan jobba med ett miljöperspektiv även i andra utskott.

 

 

 

 

Skärmavbild 2014-07-07 kl. 20.53.58Skärmavbild 2014-07-07 kl. 20.54.10

Annonser