Det indirekta ministerrådsvalet igång

EPP & ALDE står bakom Fredrik Reinfeldt. EFDD (röda stugan längs till höger) gör inte det.

Den 31:a juli var första dagen som utlandssvenskar hade möjlighet att rösta i det andra valet i det svenska EU-supervalåret. Först röstade vi i direkta val, tillsammans med övriga Europa, i Europaparlamentsvalet som är den direktvalda lagstiftande församlingen.

Den 14 september är det dags igen. Då är det vi svenskar som röstar på vilka som ska representera konungariket Sverige i Rådet, den andra lagstiftande församlingen inom EU som väljs indirekt utifrån hur vi lägger våra röster i valet (jfr med amerikanska elektorsröstsystemet).

I valet den 14:e september lägger du din röst på ett parti i din valkrets som skickar lokala representanter till det forum som ska vara med och rösta fram vem som blir Sveriges statsminister, och med vilket regeringsunderlag som den har för sitt uppdrag.

Det är statsministern, tillsammans med eventuella koalitionsparter, som utser Sveriges representanter till de olika ministerrådsmötena. Sammanlagt finns det 10 olika typer av rådsmöten där Sverige kan ha olika specialiserade ledamöter på ett och samma möte. Till exempel på Utrikesrådet så kan det både vara frågor som berör utrikespolitik såväl som bistånd.

• Jordbruk och fiske
• Konkurrenskraft
• Ekonomiska och finansiella frågor
• Utbildning, ungdom, kultur och idrott
• Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor
• Miljö
• Utrikes frågor
• Allmänna frågor
• Rättsliga och inrikes frågor
• Transport, telekommunikation och energi

Utöver det finns det ett toppmöte som kallas för Europeiska Rådet och som sammanträder i regel fyra gånger per år. På det mötet dras de stora linjerna upp i politiken.

EU:s lagstiftningsprocess går ut på att det direktvalda Europaparlamentet och det indirekt valda rådet ska komma överens innan det blir en lag. Enklast är att tänka på exempelvis USA:s representanthus och senat för att snabbt förstå ungefär hur det fungerar, men med den skillnaden att EU:s senat, ministerrådet, inte har direktval.

De två huvudkandidaterna i svenska valet (jag räknar bort hypotetiska möjligheter) för svensk representant i Europeiska Rådet är Fredrik Reinfeldt som suttit i åtta år som Sveriges representant. Han företräder ett EPP-parti (Moderaterna), vilket innebär att en röst på en M-valsedel (eller indirekt även de partier som stödjer honom vilket är uttalat det andra EPP-partiet Kristdemokraterna och de två ALDE-partierna Folkpartiet och Centerpartiet). Den andre kandidaten är ännu oprövad i de Europeiska institutionerna, men har viss internationell erfarenhet från suppleantpost i Europeiska Metallarbetarefederationen. Kandidaten är Stefan Löfven från S&D-gruppen. Hans Socialdemokratiska parti kan, även om det inte är helt klart, räkna med stöd från det andra S&D-partiet Feministiskt Initiativ men även från GUE/NGL och De Gröna. Ett parti står helt utanför uppgörelser kring Sveriges representanter, det är EFDD som inte kommer att aktivt medverka till att Reinfeldt eller Löfven får åka till Bryssel på möten.

EUbloggen kommer så klart att notera det här indirekta valet i några inlägg även om det jämfört med det större direkta valet i maj säkerligen kommer att ha ett lägre medieintresse och allmänt intresse.

(PO)

OBS Detta inlägg innehåller spår av ironi.

S&D, De Gröna & GUE/NGL väntas stötta Stefan Löfven.