Valmanifestgranskningen i siffror & statsvetenskapliga reflektioner


Skärmavbild 2014-09-03 kl. 12.01.09EUbloggen har inför valet nu i september gått igenom partiernas valmanifest med EU-glasögonen på. Bloggen har tittat på hur EU har beskrivits och vilka konkreta löften partierna ger när det gäller att driva frågor i Rådssammanhang där den svenska regeringen deltar. Som metod har bland annat räknande av olika nyckelord använts som komplement till mer kvalitativ analys. I grafiken ovan kan du se alla partiers resultat samlade i en tabell.

Inlägg i serien om granskningen av valmanifesten: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får GSverigedemokraterna får VG , Alliansen får VG och Socialdemokraterna får G.

Bloggserien har uppmärksammats i SR:s StudioEtt, på BLT:s ledarsida och av Europa Direkt Mälardalen.

Den har också fått kommentarer från statsvetare som gjort liknande studier. Lektor Johan Hellström vid statsvetenskapliga institutionen på Umeå Universitet bloggar om EUbloggen under rubriken ”EU-frågan som försvann” på bloggen Om makt och politik som är en blogg som drivs av statsvetare anslutna till Nätverket för koalitions- och partiforskning.

Hellström konstaterar att granskningen går i linje med hans egen forskning från tidigare val:

”Partiernas valmanifest är en del av valrörelsen, men debatten i media är viktigare. Inte minst då medierapporteringen når ut till betydligt fler människor än valmanifesten och kan få politiker att kommentera frågor som de annars helst skulle undvika att diskutera. I ett forskningsprojekt där jag ingår har vi studerat förekomsten av EU-relaterade frågor i media och under vilka omständigheter som EU blir en viktig fråga på den nationella politiska arenan.”

Bland annat konstaterar Hellström att mindre än en procent av alla uttalanden som görs av politiker handlar om Europasamarbetet, det är mindre än i andra jämförbara länder och har dessutom haft en sjunkande tendens under 2000-talet jämfört med 1990-talet. Läs hela Hellströms blogginlägg här.

En som gjort en granskning av just valmanifesten från 1994 till 2010 är Johanna Linderoth som skrev sin kandidatuppsats vid Linnéuniversitetet om detta. Linderoth är idag projektledare på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i Stockholm.

Klicka på bilden för att läsa uppsatsen.

Klicka på bilden för att läsa uppsatsen.

I kandidatuppsatsen undersökte Linderoth Socialdemokraternas, Moderaternas och Miljöpartiets valretorik kring EU-frågor förändrats till följd av europeiseringen under perioden 1994-2010. I partiernas valmanifest för denna period undersöktes EU-frågans utrymme och frekvens, budskapens framställning samt retorikens utvecklingsriktning. Valet av partierna baseras på deras olika ideologiska positioner på en politisk vänster-högerskala.

Jag har via mejl intervjuat Linderoth.

*Hur har partiernas valmanifest förändrat sig över tid i din studie?

– Utrymmet som EU-frågor ges i partiprogram står generellt sett inte i proportion till den betydelse EU har för den nationella politiken. Trots att EU:s betydelse för den nationella politiken konstant växer verkar uppmärksamheten som ägnas EU-frågor i partiprogram avta efter hand.

Min slutsats är att retoriken i valmanifesten, sedan Sveriges EU-inträde 1995, förändrats mot att EU-frågan undviks och att EU tonas ned. Bilden är dock inte ensidig. Analysen visar att olika ideologiskt förankrade partier skiljer sig i sin syn på EU och att detta i sin tur gör att deras incitament till förändrad retorik följaktligen också varierar.

I samtliga partiers retorik har EU-frågors utrymme minskat över tid. Denna bild är dock inte entydig då frekvens och budskap skiljer sig utvecklingen mellan partierna. Gällande frekvensen av ordet EU i valmanifesten 1994-2010 fann studien att frekvensen av ordet EU blivit lägre över tid för Socialdemokraterna och Miljöpartiet medan den ökat konstant för Moderaterna.

Avseende budskap fann jag att Socialdemokraterna och Miljöpartiets uttalanden blivit både färre och vagare medan Moderaternas retorik utvecklats åt att deras uttalanden kring EU blivit fler och något mer konkreta (emellertid är partiets retorik fortfarande relativt vag överlag och inga tydliga policyalternativ ges, dock blir retoriken i jämförelse med tidigare manifest tydligare över tid.)

*Vad blev du mest förvånad över?

– Jag hade ju vissa föraningar innan jag påbörjade min undersökning om att EU-frågan hade blivit undanskymd men jag blev förvånad över utsträckningen.

*Vad beror förändringen på?

– Utvecklingen kan ses som resultat av europeiseringens effekter på partikonkurrensen och en följd av partiernas allt sämre förmåga att erbjuda väljarna olika tydliga politiska alternativ då allt mer beslut fattas på EU-nivå och det politiska handlingsutrymmet blir allt mer begränsat. Eftersom partiernas makt minskat kan det tänkas att retoriken kring EU töms på innehåll och där av det minskade utrymmet. Med andra ord ”tjänar” partierna inte på att understryka EU:s betydelse då detta står i kontrast till deras egen betydelse.

Socialdemokraternas och Miljöpartiets retorik har förändrats mot att bli vagare medan Moderaternas blivit konkretare. En del i förklaringen till denna utveckling kan vara partiernas olika ideologiska positioner vilka tvingat dem att anamma olika strategier för att överleva.

Att Socialdemokraternas retorik kring EU utvecklats mot att bli vagare kan förklaras av det faktum att EU i mångt och mycket är ett liberalt projekt som handlar om frihandel och liberalisering av marknader. Eftersom dessa budskap inte ligger i linje med traditionellt socialdemokratiska värden, som förespråkar allmän välfärd genom en stark offentlig sektor finansierad med skatter, kan det tänkas att det varit problematiskt för Socialdemokraterna att lägga om sin retorik i denna riktning. EU har med andra ord varit politiskt sprängstoff för Socialdemokraterna som kan antas ha tvingats anpassa sig efter den nya kontexten. Risken att förlora väljarnas förtroende vid anammandet av den nya ”europeiserade” diskursen kan således vara en förklaring till att den socialdemokratiska diskursen istället innehåller färre, vagare och nedtonade uttalanden om EU över tid.

Moderaternas retorik har istället blivit konkretare och frekvensen av ordet EU högre i de moderata valmanifesten vilket skulle kunna förklaras av att deras ideologiska position i högre grad sammanfallit med den riktning europeiseringen tagit politiken.

 *Vad är risken, enligt dig, om EU nämns mindre och mindre i svensk politik?

– De största riskerna som jag ser handlar i grunden om frågan om demokratins legitimitet och partiernas roll som representanter för folkets vilja. Att EU-frågan ges mindre utrymme i valmanifesten och att uttalanden i frågan blir vagare i takt med att den i själva verket får allt större betydelse för politiken, då fler beslut tas på EU-nivå och möjligheterna för nationellt beslutsfattande minskar, är paradoxalt och oroväckande.

Det rådande politiska systemet bygger på principen om ansvarsutkrävande vilket innebär att partierna presenterar partiprogram med tydliga alternativ och ståndpunkter inför valen. Partierna är en grundpelare i den representativa demokratin och utgör viktiga kanaler mellan beslutsfattare och civilsamhälle. Då det demokratiska systemet bygger på principen om ansvarsutkrävande bör partierna presentera tydliga alternativ i de program de presenterar inför väljarna. Uppfylls inte detta villkor försvåras ett effektivt ansvarsutkrävande eftersom väljarna står utan kunskap om vilka partier de genom röstning ska utkräva ansvar från vid misslyckanden eller belöna vid framgångar.

I förlängningen undermineras demokratins funktionsduglighet och legitimitet när partierna undviker EU-frågan och inte presenterar sin tänkta politik. När partierna inte ger tydliga förslag i frågan innebär det att väljarna inte får kännedom om partiernas ståndpunkt och när de undviker debatt i EU-frågan betyder det att de inte söker mandat för den politik de sedan tänker föra. Beteendet får således konsekvenser inte bara för ansvarsutkrävandet utan även för partiernas representativa roll vilken åsidosätts. Frånvaro av budskap om viktiga politikområden kan därför sägas utmana demokratins legitimitet.

 *Vad är din reflektion angående EUbloggens granskning av årets siffror?

– Superintressant (och nedslående) granskning av de svenska politiska partiernas inställning (eller snarast frånvaron av information om densamma) till EU och europeiska frågor. De betyg du gav Socialdemokraterna och Moderaterna visar samma bild som mina resultat, att Socialdemokraterna talar mindre om EU medan Moderaterna gör det desto mer.

 *Utifrån ditt statsvetarperspektiv, vad är drömstudien som borde göras när det gäller svensk politiks förhållande till EU-politiken?

– Det är en mycket bra fråga och jag söker just svar på det själv då jag står inför att skriva min mastersuppsats. Alla tips tas tacksamt emot! ….. 🙂

(PO)

Advertisements

4 thoughts on “Valmanifestgranskningen i siffror & statsvetenskapliga reflektioner

  1. Pingback: Sista minuten valinformation | EUbloggen

  2. Pingback: Regeringen Löfven: En Wallström räcker inte | EUbloggen

  3. Pingback: Siffror & Reflektioner: 20 år sedan folkomröstningen om EU | EUbloggen

  4. Pingback: Mer, inte mindre EU-kunskap behövs | EUbloggen

Kommentarer inaktiverade.