Här är minorna Juncker får se upp med


Mycket att diskutera kommande veckor i Europaparlamentet Foto (C) Europeiska Unionen 2014 EP

Mycket att diskutera kommande veckor i Europaparlamentet för Gunnar Hökmark (M) och övriga ledamöter. Foto (C) Europeiska Unionen 2014 EP

I samma ögonblick strålkastarna i kommissionens pressrum slocknade började blickarna på allvar riktas mot Europaparlamentet. För nu ligger Junckers kommission i händerna på Europaparlamentarikerna som har sin möjlighet att ta del av medieljuset. En del i debatten kommer att vara påfågelspel, annat blodigt politiskt allvar.

Kritiken som kommer att rikta sig antingen mot en portfölj eller helt och hållet på person eller på strukturen rent allmänt. Portföljproblemet är att man kan anse att Juncker har gjort felaktiga prioriteringar eller satt en förvisso kompetent person på uppgiften, men en person med fel kompetenser. Personproblemet går på person, att personens egenskaper gör den omöjlig att ha i det europeiska möblerade finrummet. Strukturproblemen handlar om organisation och sammansättning. Dessa kan naturligtvis också konvergera på olika sätt.

EUbloggen tror att den som får det svettigast i förhören är spanjoren Miguel Arias Canete (EPP) som har energi och klimatportföljen. Här finns dels portföljproblemet i att Juncker lagt ihop energi och klimat i samma portfölj. Kritikerna menar att det är en allvarlig devalvering av klimatet. På twitter konstaterar Mats Engström, tidigare bl a ledarskribent på Aftonbladet och idag verksam vid Tillväxtanalys, att det Juncker gör är unikt inom miljöområdet. Under de 25 år han har följt EU har han aldrig tidigare sett en sådan nedgradering av miljön (i det ligger att kemikaliepolitiken hamnar under industri, och att miljöfrågorna får samsas med fiske- och havsfrågor som rattas av en maltes).

Canetes personproblem handlar dels om att han har intressen i oljeindustrin och dels att han gjorde sexistiska uttalanden i den spanska debatten inför Europaparlamentsvalet. Då lyckades han i spansk tv säga att att det var komplicerat att debattera med kvinnor, eftersom att visa sin intellektuella överlägsenhet kunde betraktas som sexistiskt när man hade att göra med en försvarslös kvinna. Ett uttalande han har fått äta upp mångfalt. Juncker sade under presskonferensen att det första Canete kommer att göra under utskottsutfrågningarna är att superpudla (min fria tolkning av Junckers budskap). Ett annat irritationsmoment är att med tanke på Ryssland så går den viktiga energiposten till Spanien som är en av de stora Rysslandsduvorna. Detta tillsammans med portföljproblemet och att det är en spansk konservativ som ska ta hand om klimat och energi kommer att vara ett rött skynke i utfrågningarna. Redan nu har de Gröna sagt att man är emot en blandning av klimat/energi och har samlat ihop stöd från enskilda ledamöter från andra partigrupper.

En annan som får problem, och faktiskt ännu mer problem, är liberalen och vice ordförande Alenka Bratušek med energiunionen som ansvarsområde. Hennes fall hamnar under personproblem. Hon saknar idag stöd av Slovenien. EPP:arna från Slovenien kommer att försöka stoppa henne bland annat för att hon nominerade sig själv och är under utredning för just detta, som alltså kan vara ett lagbrott mot de slovenska lagarna. Tonläget mot Bratušek minst sagt tydligt i det brev som skickats till Juncker från partiledaren i det Slovenska Demokratiska Partiet. TILLÄGG: Jon Worth påpekar att Jansa själv åkt dit för korruptionsbrott vilket ska tas i beaktande.

Här kan man tänka sig ett scenario där Juncker får backa på sina energispelare och i en parlamentarisk kohandel tvingas byta ut båda två.

Den tredje som ligger riktigt dåligt till är Ungerns (det var ganska givet) Tibor Navracsics. Han får eld på sig för att tillhöra Viktor Orbans regering som gjort sig ökänd i EU som det svarta fåret. Att dessutom Navracsics får medborgarskap provocerar kritikerna ytterligare. Särskilt från ALDE och S-gruppen riktas en hel del hård kritik mot Navracsics medan EPP muttrar lite mer lågmält över Pierre Moscovici från Frankrike som ekonomikommissionär. En fransk socialist som sköter ekonomin står inte högt i kurs i EPP lägret just nu med tanke på Frankrikes ekonomiska situation. Lite genomgående är att Juncker verkar på olika sätt provocera föreställningar om posterna. Kritikerna skulle säga låta räven vakta hönsen, försvararna att någon som förstår var motståndet kommer ifrån är bäst på att övervinna det. En hel del har höjt på ögonbrynen att Storbritanniens Hill har fått finansiella tjänster på sin lott (S-gruppen lovar extra mycket grillning av Hill) och att Greklands Avramopoulos får migrationsfrågor.

Strukturproblem som kommer att anföras kommer framför allt att handla om könssammansättningen. Bara nio kvinnor, oförändrat med Barroso, är för lite tycker många. Här har till exempel Socialdemokraterna ändå i förväg gett acceptans på att man inte kommer att stoppa kommissionen om det blir nio. Det hindrar dock inte S från att leverera saftig kritik, både mot könssammansättningen men också helheten där både fördelning av poster (som nämnts ovan) och prioriteringarna. Anna Hedh twittrade skäms om att det blev bara nio kvinnor och Marita Ulvskog har twittrat om att S-gruppen var i uppror tidigare idag och att det fanns hård kritik mot förslaget. Det lär också finnas tveksamheter från sina håll i Europaparlamentet med hela idén om ”vice kommissionärer” med övergripande makt. Jag nämnde miljönedprioriteringen som kritikerna menar att det är, den kommer också att komma upp i debatten. Just den delen, att inte låta åtminstone miljö eller klimat vara helt orubbad kan visa sig vara ett taktiskt misstag i att få igenom kommissionen i sin helhet men också ett strategiskt misstag på sikt.

I slutändan finns det en styrande koalition som borde vara stark nog att klubba Junckers kommission, som består av S-gruppen, EPP och ALDE, med den absoluta majoritet som behövs. Men längs vägen kan det behövas ett bondeoffer eller två och nån fråga som får byta portfölj för att stilla Europaparlamentarikernas olika invändningar mot Juncker-kommissionen. Barroso fick göra sådana offer både 2004 och 2009. Det gäller för de utpekade kommissionärerna att se till att vara pålästa och göra ett starkt intryck. Den som snubblar i utfrågningarna i utskottet kan mycket väl bli bondeoffret för att klubba helheten.

Läs även Malmström får handel.

(PO)