Hallå MSB – så här styrs inte Sverige!


Skärmavbild 2014-10-27 kl. 20.26.09

Titta noga på bilden ovan och gissa var den är hämtad ifrån. Nej, det är inte någon skolbok från tidigt 90-tal innan Sveriges EU-inträde. Det är en sida från en statlig myndighet som är ute på remiss.

Det är 20 år sedan Sverige röstade om medlemskap i EU nu i november. Efter 20 år av medlemskap och en genomgripande förändring av vårt styrelseskick skulle man gärna kunna tro att kunskapen på statliga myndigheter satt som gjuten om hur landet styrs. Bilden är dock hämtad från i år. Det är MSB som skickat ut ”Samverkan och ledning – gemensamma grunder vid samhällsstörningar” på remiss.

Det pinsamma i sammanhanget är att ingen på MSB har reagerat att Sverige faktiskt inte styrs genom tre politiska nivåer utan fyra. Att inte EU-nivån finns med i bilden är direkt märkligt. Att MSB på det här sättet har missat konsekvensen av att Sverige gått med i EU är inget mindre än illa..

Ännu märkligare blir det eftersom det finns en hel del EU-lagstiftning som direkt påverkar MSB:s verksamhetsområde. Till exempel rapporterade jag från Bryssel om översvämningsdirektivets tillblivelse, som nu är implementerat i svensk lag och beskrivs så här på MSB:s egna hemsida”Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv för översvämningsrisker som reglerar hanteringen av översvämningar.”

Enligt MSB:s egen hemsida finns det 13 direktiv som implementerats i svensk lagstiftning som berör MSB:s verksamhetsområde. Antal rättsakter är betydligt fler.

Dokumentet från MSB, som är godkänd av en avdelningschef innan det skickats ut, ska ”bidra till att utveckla samhällets förmåga att hantera samhällsstörningar. Det ska vara ett stöd till alla aktörer som deltar i hanteringen att agera tillsammans på ett strukturerat och likartat sätt och att utnyttja gemensamma resurser effektivare.”

Här finns inte ERCC som något Sverige kan använda för att ”utnyttja gemensamma resurser effektivare” utan beskrivs som något som existerar utanför och som framför allt Sverige bidrar till.

ERCC beskrivs så här: ”Vid internationella eller globala händelser samarbetar nationella myndigheter med internationella institutioner inom en rad olika områden. Detta samarbete innebär att Svenska myndigheter kan behöva bidra till och hantera lägesbilder från internationella sammanhang, EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC), European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), samt Världshälsoorganisationen (WHO), med flera är bra exempel på aktörer som skapar och förmedlar globala och internationella lägesbilder.”

Så sent som i somras aktiverade Sverige hjälp från ERCC när egna resurser inte räckte till genom att få brandflyg från Italien och Frankrike samt satellitanalys från Grekland. I samband med Stormen Gudrun rekvirerades också resurser genom EU:s krissamarbete. Varken branden i Västmanland eller stormen Gudrun kan betraktas som internationell eller global händelse utan som stora nationella kriser och samhällstörningar

Att bara se ERCC som något internationellt, ”där borta”, istället för en resurs att använda i Sverige är olyckligt. Det kan också för skattebetalarna leda till dyra och felaktiga slutsatser. Efter branden i somras så har röster höjts för att Sverige ska skaffa brandflygplan.

Skulle Sverige på egen hand ha en garanterad förmåga skulle det behövas minst tre flygplan (för att kunna hantera att ett är trasigt, det andra är utlånad till annan internationell insats eller övning och den tredje är standby). Räknar vi med besättningar och beredskapstider och betänker att brandflyg i Sverige i praktiken bara är relevant högst en-två månader under torra somrar så blir det väldigt dyra resurser.

Med ett synsätt om att samverkan och gemensamma grunder är större än konungariket Sveriges gränser kommer beslutsfattare att hitta mer kostnadseffektiva lösningar som ramavtal om att hyra in flygplan när risknivåerna är på en viss nivå, och att ett flygplan eller två stationeras i riskområdets närhet.

Ett annat exempel på EU-exotismen i dokumentet (att EU är något utanför oss som vi bidrar till, inte som något som finns hos oss ) finns också i stycket när MSB ska definiera det som är skyddsvärt:

Människors liv och hälsa – omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Liv och hälsa omfattar fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt (till exempel anhöriga)av en händelse eller ett skeende. Skyddsvärdet omfattar även de människor som innefattas i EU:s solidaritetsklausul samt på global nivå de människor som innefattas i internationellt katastrofbistånd.”

Utifrån ett EU-perspektiv känns det som MSB skickat ut till andra statliga myndigheter, landsting, länsstyrelser och kommuner som att sätta sig i en tidskapsel och åka tillbaka i tiden.

Rekommendationen från EUbloggen är att dra tillbaka dokumentet och jobba om det med ett integrerat EU-perspektiv och sedan skicka ut den på nytt. Att göra det är en viktig signal till remissinstanserna att det finns en allvarlig brist som man tar seriöst och åtgärdar.

Tyvärr är dokumentet också representativt för kunskapsnivån och det allmänna perspektivet i Sverige. Trots att 20 år har gått så ser vi inte EU-strukturen som något integrerat i vår vardag. Om inte ens statliga myndigheters avdelningschefer har kunskap, verktyg och perspektiv att förstå verkligheten 2014 så är det inte så konstigt att medborgarna inte heller ha koll. Som tur är har regeringen Löfven tillsatt en kunskapslyftsminister, Aida Hadzialic (S), och EUbloggen föreslår att första lyftinsatsen görs när det gäller EU-kunskapen på statliga myndigheter.

(PO)

Fotnot: Jag är ingen expert inom MSB:s verksamhetsområden och jag har läst utredningen med EU-glasögon, dvs genom att söka det 167 sidor långa dokumentet på en rad EU-relaterade ord och begrepp och granska skrivningarna runt dessa.

Några tweets från i somras när det begav sig: 

Annonser

6 thoughts on “Hallå MSB – så här styrs inte Sverige!

  1. Pingback: EUbloggen Weekly | EUbloggen

  2. Hej,

    tack för dina iakttagelser ur ett EU-perspektiv.

    Du har givetvis alldeles rätt i att Sverige styrs på fyra nivåer. Vi är en del av EU, något som vi säkert inte alltid beaktar i tillräcklig omfattning i det vardagliga språkbruket. Som du skriver är samarbetet inom EU något som i högsta grad är en del i MSB:s verksamhet. Inte bara genom att EU-lagstiftningen påverkar myndighetens arbete. Sverige spelar också genom MSB som nationell kontaktpunktsmyndighet på civilskyddsområdet en aktiv roll inom EU-samarbetet. Vi stödjer Regeringskansliet med underlag och analys och representanter från myndigheten sitter också med i EU-kommittéer och arbetsgrupper. Dessutom sekonderar vi löpande personal till EU.

    Det stämmer förstås också att det inte saknas exempel på kriser och katastrofer där det finns behov av samverkan med EU-nivån. Det gäller bl.a. situationer av allvarlig smittspridning (pandemier, epizootier) eller andra typer av gränsöverskridande kriser som t.ex. vulkanaskeincidenter av det slag vi upplevde 2010. Vid sådana händelser behöver det bl.a. finnas en förmåga (främst på nationell nivå) att hämta hem och delge olika typer av lägesinformation. Det måste också finnas en beredskap för att ge och ta emot hjälp från EU i form av resurser och expertis. Behovet av samverkan med EU-nivån gäller även vid händelser som inte är gränsöverskridande till sin karaktär men som ändå är av en sådan omfattning att våra nationella resurser inte räcker till. Den stora branden i Västmanland som du refererar till är ett bra exempel på detta. Inom MSB är vi väl medvetna om vikten av att integrera den ”fjärde” EU- nivån i förhållande till hanteringen av denna typ av allvarliga ”sällan-händelser”.

    Den omständighet att Sverige vid vissa typer av större kriser behöver säkerställa en god samverkan med EU-nivån står emellertid inte i konflikt med den ambition som kommer till uttryck i vårt arbete kring grunder för samverkan och ledning, och som även ligger i linje med politikens inriktning på området. Denna inriktning tar främst sin utgångspunkt i den så kallade ansvarsprincipen och ett underifrånperspektiv på ledning och samverkan (därav placeringen av kommunerna överst i den bild du refererar till) samt de behov som finns av att stärka samverkan mellan de tre administrativa nivåerna inom Sverige. Givet att hanteringen i de allra flesta fall stannar vid en hantering på lokal och/eller regional nivå framstår denna avgränsning på många sätt som fullt rimlig. Dock bör denna medvetna avgränsning framgå på ett tydligare sätt i rapporten och jag är därför tacksam för dina påpekanden som synliggjort detta behov.

    Vänliga hälsningar
    Cecilia Looström, Avdelningschef

  3. Hej!
    Tack för att du fördjupar och delger din syn, och jag vill börja med att understryka – liksom det som du är inne på, att det finns en grundläggande problem i att vi i Sverige har en tendens att inte beakta att vi inte är medlem i EU i vår vardag. Därför är just det här dokumentet från er så intressant eftersom det är i mina ögon ett tydligt exempel på det större problemet, vilket är min huvudsakliga poäng. Jag är inte ute efter att jaga just MSB, men ni har serverat mig ett utmärkt exempel för diskussion i frågan.

    Med det sagt så tycker jag att MSB nu argumenterar för en mycket märklig avgränsning, som varken redovisas, förklaras eller motiveras i dokumentet, och den känns också svag i hur du förklarar det ovan.

    Om man tittar på vad ni skriver till remissinstanserna så är dokumentet strukturerat enligt följande:

    Utgångspunkter – ….”och den svenska modellen (regelverk och principer”.
    Förhållningssätt – Helhetssyn, perspektivförståelse, människors samspel i grupp och ledarskap, medvetet bestlutsfattande, tid, proaktivitet och samtidighet och kriskommunikation.
    Arbetssätt: ”…informationsdelning, lägesbilder, kunskap, övning och lärande”.
    Fakta och fördjupning – Mer om regelverket, aktörer, offentlig förvaltning, höjd beredskap, den teoretiska grunden för systemsyn samt ordlista”

    Nu är jag inte expert på just MSB:s område, men för mig som lekman på MSB:s område och med EU-perspektivet för ögonen så kan jag se att EU-nivån i vissa fall måste med för att beskriva en korrekt verklighet och i andra fall bör vara med för att beskriva hur hela kedjan ser ut. Och när EU väl finns med i dokumentet så är inte på ett integrerat sätt utan som något ”externt där borta”.

    Det borde, vilket det inte har gjort enligt följebrevet, ha varit än mer uppenbart efter branden i Västmanland. Om MSB skickat ut det här före Västmanlandsbranden skulle jag fortfarande ha reagerat men troligen inte lika starkt, eftersom den händelsen visar att hela angreppssättet att ”välja bort” en lagstiftande nivå som reglerar delar verksamheten samt samma nivå har resurser att använda vid större samhällsstörningar är direkt felaktig. Västmanlandsbranden visar också hur snabbt skeendet går från en lokal händelse till katastrof stor nog för att finnas med i kommissionärens katastrofupdates. Däremellan behöver ansvarig räddningstjänst ta en rad beslut – bland annat vilka resurser som behövs för att lösa uppgiften. Poängen att inte medvetandegöra EU-nivån när det handlar om gemensamma grunder för samverkan och ledning är obegripligt och en logisk kullerbytta.

    Även om det är få gånger EU-nivån är inne och påverkar direkt i ett operativt skede så är det relevant att man även på kommunal nivå känner till att resurserna finns och hur systemen hänger ihop. Beträffande den famösa bilden så finns det inget försvar att använda den bilden och den texten med undantag att man 1) beskriver en svunnen historisk tid 2) argumenterar för ett utträde ur EU.

    I den bästa av världar, där EU fanns levande i svenska medier, samhällsdebatt och på myndigheter så hade remissen aldrig gått ut i det skick den nu gick ut i. Den borde ha stoppats, helst långt innan den nådde GD:s bord, och gjorts om innan den skickats ut.

    Tyvärr är MSB nog inte långt ifrån ensamma i Sverige om att göra det här misstaget, men jag hoppas att det här nu uppmärksammas bidrar till att det inte sker igen från just MSB:s sida.

    Patrik Oksanen
    EUbloggen (bevakade de grekiska bränderna 2007 för SVT på plats i Grekland och Västmanlandsbranden som ansvarig nyhetsredaktör på TV4Nyheterna i Stockholm fredag-söndag & onsdag).

  4. Men jösses – kan inte MSB bara säga att de inte hade en susning, att de gjort fel, att de kollat i en gammal skolbok från 1988? Sicket trams: ”behövs på EU-nivå” , och ”en god samverkan med EU-nivån” bladiblahblah – det där är ju bara slingerslanger. Två tredjedelar eller nåt sånt av lagar som implementeras i svensk lag beslutas i EU. Om inte myndigheten vet det så kanske den ska sända sin researchpersonal på fortbildning i valfri gymnasieskola i Sverige. Sicka usla, mångordiga, helt byråkratspråk-överlastade bortskyllningar. Pinsamt.

  5. Pingback: Siffror & Reflektioner: 20 år sedan folkomröstningen om EU | EUbloggen

  6. Pingback: #EUpol-perspektiv inför #FoFRK | EUbloggen

Kommentarer inaktiverade.