EUbloggen avslöjar: Det här ska kommissionen göra 2015 (II)

EUbloggen har ju fått se ett utkast på det arbetsprogram 2015 som EU-kommissionen lägger fram i nästa i vecka. Här kan du läsa om de 80-tal EU-förslag som skrotas. I ett par inlägg kommer nu bloggen att lyfta fram de 23 nya initiativ som EU-kommissionen kommer att presentera nästa år.

Tidigare inlägg:

1) Förslag om bl a lobbyregister euflagga1.jpg

I Kommissionens arbetsprogram finns 10 prioriteringar. En av dessa prioriteringar handlar om att stärka den inre marknaden och förstärka EU:s industriella bas. Den inre marknaden är tillsammans med fred EU:s stora framgångssaga men det finns fortfarande mer att göra för att öka Europas globala konkurrenskraft och för att skapa jobb.

EU-kommissionen planerar här fem initiativ (alltså nästan 20 procent av nästa års inititiativ på en av 10 punkter).

*Paket för en mobil arbetskraft; syftar till att öka rörligheten på arbetsmarknaden men också att motverka missbruk. I paketet övergår en översyn att Utstationeringsdirektivet (känt i Sverige genom Vaxholm) och att förbättra EURES (jobbnätverket).

*Inre marknadsstrategi för varor och tjänster: Fokus på fördjupad integration och standardiseringar inom framför allt små och medelstora företag där man bedömer tillväxtkraften är som störst, som tjänsteföretag, byggmarknaden, handel, avancerad tillverkning men även det som kallas för reglerade yrken (ex apotek).

*Plan för kapitalmarknadsunion: En handlingsplan för att förbättra finansieringen av företag genom se över och skapa mer effektiva instrument, däribland ett ramverk för säkerhet vid lån.

*Ramverk för Finansiella institutioner som inte är banker: Syftar till att skapa ett ramverk för att hantera kriser i finansiella instititutioner på samma sätt som för banker.

*Flygpaket: Syftar till att förbättra konkurrensen på den europeiska flygmarknaden, innebär bland annat en översyn av EASA, Europeiska luftsäkerhetsmyndigheten, 216/2008 och en kommunikation där utmaningar och hur man ska förbättra konkurrensen ska identifieras.

(PO)

Annonser

Två svenska företag prisas för europeisk hållbarhet

PrintTvå svenska företag har erövrat certifiering för hållbarhetsarbete i kategorin affärsmässig samhällsnytta. Ett av företagen, Fyrishov känner jag mer än väl som Uppsalabo. Det andra är Stockholm Vatten. Totalt är det 24 företag som får CEEP-CSR märke för ”banbrytande CSR arbete”.

Märket är ett bevis för att dessa samhällsnyttiga aktörer gör mer än fullföljer sin service. De är särskilt effektiva när det kommer till att påverka både sociala och miljömässiga aspekter i en positiv riktning, konstaterade CEEP:s generalsekreterare Valeria Ronzitti i samband med prisutdelningen i Milano som sker under det italienska EU-ordförandeskapets vingar.

Ordförandeskapet har betonat CSR (Corporate Social Responsbilities) som en av sina prioriteringar. Totalt begärde 74 företaget att få märket, bara en tredje del tog sig hela vägen. Märkningen är giltig i två år.

Vi är naturligtvis väldigt glada och stolta över att få det här priset. Det visar att det fokuserade arbetet vi gjort under många år, i både stort och smått, är rätt väg, säger Liisa E Hundertmark, vd Fyrishov i ett pressmeddelande.

Fyrishov är Sveriges mest besökta arena, med framför allt ett äventyrsbad som lockar. Men Fyrishov är också hemmaarena åt SSL-lagen Storvreta och Sirius innebandy och Uppsala Basket. Dessutom huserar en av Sveriges största gymnastikförening, Uppsalaflickorna, i arenan.

Fyrishov var det enda företaget inom besöksnäringen som fick utmärkelsen i år. Bakom ligger bl a energieffektiviseringar kombinerat med solceller men också insatser inom arbetsmiljö, kundutveckling och säkerhetsarbete.

Skärmavbild 2014-10-30 kl. 21.01.23

Årets mål på prisad arena. Klicka på bilden för att se ett riktigt snyggt mål (25 procent av reklamintäkterna går till IK Sirius IBK, lite reklam för min andra verksamhet – Sportwire…)

(PO)

Fotnot: CEEP står för European Centre of Employers and Enterprises providing Public Services är en av tre sociala partners (jämte BUSINESSEUROPE och ETUC) som är erkända av EU-kommissionen i den sociala dialogen som remissinstans.

Svenskarna är EU:s Bror Duktig

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU.

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU med att vilja ta den gemensamma politiken längre. Klicka på bilden för att se grafiken i detalj (Skärmdump från Eurobarometern)

Det är något i den svenska folksjälen som sticker ut i EU. Svenskarna är präktiga och ambitiösa. En väletablerad sanning är hur möteskulturen i Europaparlamentet går till. Först till mötesrummet kommer svenskarna, i god tid i förväg. Då är rummet tomt och nedsläckt eftersom svenskarna kommer redan före vaktmästaren. Sen dröjer det en stund innan finländarna dyker upp och därefter börjar resten ramla in.

Samma mönster, att vara den mest ambitiösa i politikens klassrum, finns tydligt i senaste Eurobarometern. I en rad frågor får medborgarna i de 28 medlemsländerna säga om EU:s mål är för ambitiösa, lagom eller om ribban borde höjas. I nästan alla frågeställningar, oavsett om det handlar om arbetsmarknad, miljö, energi, utbildning eller fattigdom så är svenskarna i topp att ribban borde höjas. Undantaget som bekräftar regeln är på frågan om att 40 procent av 30-åringarna ska ha en högre utbildning. 

Svenskarna överträffar EU28-snittet med råge dessutom. ”Too Modest” är svenskarnas standardsvar. När man gräver djupare i barometerns bilagor så hittar man att Malta är Sveriges motpol.

Mål 2020:

75% av befolkningen i arbetsför ålder ska ha ett jobb. För blygsamt svarar 37% av svenskarna mot bara 2% av malteserna.

3% av BNP ska gå till forskning & utveckling. För blygsamt svarar 32% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.

EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jfr med 1990: För blygsamt svarar 43% av svenskarna mot bara 4% av malteserna.

Förnyelsebar energi ska stå för 20% av elproduktionen: För blygsamt svarar 42% av svenskarna mot bara 4% av malteserna

Energieffektivisering med 20%: För blygsamt svarar 34% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.  

Andelen som lämnar skolan utan kvalifikationer ska inte överstiga 10%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 9% av malteserna. 

Andelen som lever under fattigdomsgränsen ska minska med 25%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 11% av malteserna.

Skillnaderna är väldigt slående, både hur högt över snittet Sverige ligger, men ännu mer i kontrast med Sveriges motpol Malta. Eurobarometern bekräftar den fördom som många har i EU om svenskarna, som unionens egen Bror Duktig, präktiga medborgare som vill lite mer och är lite mer (eller mycket mer) ambitiösa än alla andra. I förhandlingar och umgänge med de andra så ska man komma ihåg att det inte alltid är en tillgång på skolgården att vara klassens ljus…

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

 

Arbetstidsdirektivet kvar i kylskåpet

När jag arbetade på krönikan om Snigeln som möter Facebookgenerationen som har publicerats i bland annat Gefle Dagblad och Dalarnas Tidning passade jag på att kolla hur frågan om översynen av arbetstidsdirektivet ligger just nu.

Kort recap för nytillkomna tittare… Arbetstidsdirektivet är en av de riktiga långbänkarna. Domstolen konstaterade i början av förra årtiondet att det inte fanns någon jourtid om man var på jobbet, vilket ledde till att kommissionen försökte göra en revision. Frågan gick i baklås totalt och föll eftersom man inte kom överens. Därefter skickades frågan till arbetsmarknadernas parter för att se om de kunde lösa upp knutarna. Det blev…Nix. Nu är frågan tillbaka hos EU-kommissionen och frågan väntas få ett nytt försök under den kommande mandatperioden.

Jag ställde frågan via e-post vad tidtabellen i frågan är till EU-kommissionären László Andors presskontakt i Bryssel. Här kan ni läsa hela svaret:

”There is no set timetable.

 In 2009, President Barroso informed the European Parliament that the Commission would launch a review of the WorkingTime Directive, with a view to finding solutions to recent changes in the world of work that best respond to the needs of both employers and workers in the 21st century. In accordance with the Treaty, the Commission consulted the social partners at EU level/employers and workers across the EU during 2010, including SMEs, to listen to their views on the review.

In 2011, employer and trade union organisations at EU level launched with a view to amending the Directive at the European level. Out of respect for the autonomy of the social partners’ negotiations, the Commission indicated that it would suspend its work on the review during their talks. Early 2013 the Commission took note of the failure of these negotiations.

The Commission is currently undertaking a detailed impact assessment on the basis of which it will decide what future action to take.”

Så räkna med att det tar sin lilla tid innan frågan rör på sig igen.

(PO)

 

EU-veckan: Internationella kvinnodagen fyller 100, Reinfeldt om Europaprioriteringar och parlamentet i Strasbourg

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) kommer att prata om regeringens EU-prioriteringar idag, det sänds av SVT Forum kl 14, när han besöker Europahuset i Stockholm. Europahuset delas av Sverigekontoren för EU-kommissionen och Europaparlamentet.

Idag hålls ett rådsmöte i Bryssel som tar upp sysselsättningsfrågor inför marstoppmötet.

I Strasbourg håller Europaparlamentet session. Mycket kommer att handla om Libyen, Nordafrika och demokratifrågor/mänskliga rättigheter.

I morgon kommer också den 100:a Internationella kvinnodagen att uppmärksammas i Europaparlamentet. Ordförande i FEMM, jämställdhetsutskottet, är Eva-Britt Svensson (V), och hon kommer att tillsammans med talmannen Jerzy Busek, EU-kommissionens vice ordförande Viviane Reding att hålla en presskonferens. Samma dag debatterar också parlamentet en rapport om kvinnors fattigdom och jämställdhet.

Till SvD (ej nätet) säger Eva-Britt Svensson att den viktigaste frågan på EU-nivå är att kvinnor får möjlighet till egen försörjning.

Prime Minister F Reinfeldt visiting the House of Europe (the premises of the Commission and EP in Stockholm) today to speak about Sweden’s EU priorities. TV broadcast on SVT Forum at 14.00

Protektionism därför att ”All politics is local”

Representanthusets 55:e talman Tip O´Neill myntade begreppet ”All politics is local” och det är levande fras i amerikansk politik som beskriver att om en politiker ska ha framgång så måste den kunna hantera de nära frågorna som angår medborgarna i valkretsen.

I dag har nyheten om att krafter inom EU jobbar för att införa obligatorisk ursprungsmärkning på varor utanför unionen fått ganska stor uppmärksamhet i svenska medier, som exempelvis SvD och Resumé . Stockholms handelskammares VD Maria Rankka kallar det bland annat för ”en dold protektionistisk agenda” och menar att konsumenterna riskerar att drabbas av dyrare varor (läs pressmeddelande här).

Dold eller inte dold, men om man tittar på det stället som Tip O´Neill basade för, Representanthuset i USA, så är det idag en politisk församling som påfallande ofta driver USA i en protektionistisk riktning. Med en mandattid på två år så finns det ingen lång tid att bli förlåten av väljare om man tar beslut som leder till nedläggning av den lokala fabriken när utländska produkter är mer konkurrenskraftiga. All politik är lokal.

På samma sätt har det märkts inom EU-politiken att olika länders företrädare driver politik till gagn för den egna valkretsens medborgare. Italienska politiker har exempelvis drivit på för att skydda den italienska skoindustrin mot kinesiska konkurrenter. All politik är lokal.

Jag skulle för en tid sedan ha modererat ett samtal om EU:s handelspolitik för en tid sedan med EU:s handelskommissionär Karel De Gucht och handelsminister Ewa Björling, men tyvärr ställdes det in pga ändrade resplaner. En sak som var slående i förberedelserna inför seminariet var samstämmigheten från svensk höger och vänster som varnade för att Europaparlamentet är på väg i en ännu tydligare protektionistisk riktning. En utveckling som drivs framför allt av länderna i södra delen av EU, men där också olika saker som rättvisa, miljö etc, etc, börjar användas allt oftare med en protektionistisk baktanke, och att Europarlamentet är på väg att bli mer som Representanthuset. En bromskloss i frihandelsförhandlingar och en stoppkloss när det gäller frihandelsavtal. Att samla en majoritet som säger nej av många olika skäl är ofta lättare än att samla en majoritet som säger ja, särskilt när arbetstillfällen i Spanien, Portugal och Italien kan stå på spel. All politik är lokal.

På samma sätt är Sverige ett frihandelsland, våra jobb är beroende av vår export och att marknaderna är fria. All politik är lokal.

(PO)

TILLÄGG: Nu har frihandelsavtalet med Sydkorea tagit sig igenom Europaparlamentets utskott för internationell handel rapporterar European Voice ikväll. Det verkar som att frihandelsavtalet som slöts hösten 2009 kan komma i kraft till sommaren, men först efter att parlamentet fått igenom en klausul som gör att både parlamentet och industrin kan begära att kommissionen ska påbörja en utredning om man misstänker att importen från Sydkorea skadar industrier i EU-länderna. Omröstning i plenum blir 17:e februari.


Lavaldomen besvärlig för regeringen

Akademikerförbundet SSR, Metall och SKTF gör gemensam sak på DN Debatt och uttrycker sin oro för Laval-domen och andra liknande domar från EU-domstolen som innebär att kollektivavtalet och den svenska modellen undermineras. Debattörerna skriver:

Vi kräver att regeringen Reinfeldt snarast, och senast under det svenska ordförandeskapet nästa år, initierar en ny social dialog där arbetskraftens värde stärks och där den sociala tryggheten garanteras.”

Frågan om kollektivavtalet och EU är den mindre (jfr med FRA-debatten) huvudvärken för alliansregeringen, men inte desto mindre en bökig fråga. Moderaterna är traditionellt emot kollektiva lösningar och centerpartiet under Maud Olofsson har lanserat sig ekonomiskt väldigt liberalt samtidigt har Nya Moderaterna jobbat hårt för att etablera bilden av att man värnar fack och kollektivavtal – men i tysthet finns det nog ganska många moderater som tycker att domstolens beslut var väldigt bra. Räkna med halvhjärtade och ganska undanslingrande hållning från regeringen i frågan. Utredning och lämpliga markeringar att man är för i ett försök att undvika att det här blir en för stor valfråga i parlamentsvalet nästa år, men helhjärtat lobbyarbete inom EU och under ordförandeskapet – knappast.

(PO)

Ingen immigrantglamour i Cannes

Cannes förknippar i alla fall jag med jetset, glamour, filmstjärnor, fotoblixtar och champagne. Därför är det litet ödets ironi att justitieministrarna möts för ett informellt ministerrådsmöte i just Cannes under måndag och tisdag för att ta del av den franska planen för hårdare tag mot illegala invandrare. Finns det något mer oglamouröst än att vara just illegal invandrare – utan trygghet, rättsäkerhet eller skyddsnät?

Fransmännen väntas presentera en plan för en EU-gemensam insats att komma åt den illegala invandringen. Det handlar både om att stoppa människor från att ta sig in i EU och skicka tillbaka de som vistas i unionen. Fransmännen har varit särskilt irriterade över spanjorernas sätt att hantera frågan, bland annat med att utfärda en amnesti för alla som fanns i landet utan papper, närmare bestämt 700 000 personer.

Europas hårdare tag har bland annat fått Sydamerikanska regeringschefer att rasa över andra EU-regler som ger möjligheterna att fängsla illegala immigranter i 18 månader och stoppa dom från att resa in i Europa under fem år, främlingsfientligt och legaliserat barbari har några åsikter varit från Argentina och Venezuela.

Samtidigt har Europas åldrande befolkning med låga födelsetal behov av arbetskraft, men det Europa vill ha är ”rätts sorts arbetskraft” – välutbildad och inom strategiska områden. Lågutbildade afrikaner, asiater och sydamerikaner göre sig alltså icke besvär.

EU-kommissionen uppskattar att det finns uppemot 8 miljoner illegala invandrare inom EU, 90 000 utvisades under den första halvan av 2007.

(PO)

Skor, lax och arbetstidsdirektiv

Ministerrådet nådde till sist ett genombrott i arbetstidsdirektivsfrågan. Jag ska inte här redogöra för alla snåriga turer, låt oss bara konstatera att det varit en lång resa. Den är inte över än, vad som ofta glöms bort är att parlamentet ska säga sitt och att ministerråd och parlament ska vara överens. Parlamentet har stridslystna folkvalda och det är inte alls säkert att det går i mål nu heller.

Jag har tidigare utlovat att berätta historien om varför det inte nåddes någon uppgörelse under det finländska ordförandeskapet hösten 2006, misslyckandet där gjorde att Sverige ändrade sin arbetstidslag till stort gnissel för kommuner och landsting (även om det verkar ha fungerat bättre än vad man trodde då).

Ett par månader senare fick jag höra hur det hade gått till där i ministerrådsbyggnaden. Storbritannien har ett undantag, samtidigt som flera länder ville ha bort det. Italienarna som ville ha importtullar på kinesiska skor såg en möjlighet till litet hederlig byteshandel. De gick till britterna och bad om stöd för skotullar från Kina och sade att vi stöttar er i frågan om tullar på norsk lax för att skydda skotska laxodlare. Britterna sade för liten fråga för oss, ska ni ha skotullar måste ni bjuda till med något ytterligare. Stötta oss i arbetstidsdirektivet istället. Italienerna sade si, förhandlingarna om arbetstidsdirektivet bröt samman och det blev skotullar från Kina. Hur det är med skotullarna idag vet jag inte, däremot beslöt EU nyligen att slopa laxtullen.

Vad som ligger bakom nattens genombrott i ministerrådet får vi kanske veta om ett par månader, eller kanske aldrig. Men EU är realpolitik och förhandlingarnas superserie!

(PO)