Var kom pengarna från – nästan 20 miljarder euro mer i Tobinskatt!

LÄS GÄRNA TILLÄGGET LÄNGST NED: Uppdaterad info om varför siffrorna skiljer sig åt.

EU-kommissionens ordförande Barroso höll för andra gången ett ”state of the union”-tal i Europaparlamentet. Förebilden är förstås den amerikanske presidenten som en gång om året ska berätta om läget i landet inför kongressen.

Barroso betonade sammanhållningen i unionen, pratade mycket om den grekiska krisen och slog också ett slag för den så kallade FTT (Financial Transaction Tax – för oss lekmän tänker vi ofta på det som Tobinskatten, även om kommissionens förslag inte är egentlig Tobinskatt eftersom inte valutatransaktioner beskattas (Tack Pierre för påpekandet (även om jag låter rubriken stå kvar)), på transaktioner. Att kommissionen skulle lägga fram förslaget var känt i förväg. Skatten gäller transaktioner mellan finansinstitut och inte för privatpersoner, och kommissionen hoppas också på att skatten ska göra robothandeln på aktier olönsam och därigenom få bort robotarna från aktiehandeln.

Barroso om FTT i talet:

In the last three years, Member States have granted aid and provided guarantees of 4.6 trillion euros to the financial sector. It is time for the financial sector to make a contribution back to society. Today, the Commission adopted a proposal for the Financial Transaction Tax [which will generate a revenue of about 55bn a year]. Today I am putting before you a very important legislative text.

It is not only financial institutions who should pay a fair share. We cannot afford to turn a blind eye to tax evaders. So it is time to adopt our proposals on savings tax within the European Union. And I call on the Member States to finally give the Commission the mandate we have asked for to negotiate tax agreements for the whole European Union with third countries.

Redan i somras flaggades det för FTT genom långtidsbudgeten. Intressant att notera är att beräkningarna på vad skatten skulle ge har skenat under sommarmånaderna. 29 juni var siffran ca 30 miljarder eller 37 miljarder euro (beroende på källan), idag 55 miljarder euro. Vad har hänt på sommarmånaderna? Hur blev det den här skillnad? Någon i EU-bloggens läsekrets kanske hjälpa till att förklara hur 30-37 blev 55 på tre månader.

Kritiker mot förslaget är bland annat den brittiska och svenska regeringen, som menar att skatten riskerar bara generera kapitalflykt. Paralleller dras till den svenska valpskatten som gjorde att kapitalet flyttade till London. Om kritikerna får rätt så lär inte kassaförstärkningen till unionen bli 55 miljarder, kanske får man vara glad om man får ihop 30 miljarder om ens det. Förslaget kommer troligtvis att gå igenom eftersom det i kristider är svårt för politiker att säga något annat än att bankvärlden ska vara med och betala när skattebetalarna både 2008 och nu får ta ett stort ansvar för ekonomin.

Barrosos tal går att ses här under en vecka framåt.

Läs talet i sin helhet.

Europaparlamentets referat med partiledarinläggen.

Andra om FTT: Europaportalen, EUobserver, DN, Gunnar Hökmark (M), Färm & Ludvigsson (S), SVD, DI.

(PO)

TILLÄGG: Pierre Schellekens som är EU-kommissionens Stockholmschef upplyser på twitter hur siffrorna kan skilja sig åt. Den summan på 30-37 miljarder (två olika källor, tror att det är 37 som stämmer bäst) är tillskottet till EU:s budget, medan de 18 miljarderna euro som då har tillkommit sedan juni inte är en ny beräkning utan helt enkelt de pengar som går till medlemsstaternas budgetar i förslaget och den summan var inte relevant att redovisa i somras. Således ska det inte ha hänt något på sifferfronten. Jag hoppas att jag har tolkat Pierres 140 tecken rätt och att det var så han menade att det låg till.

Annonser

EU-kommissionen inleder budgetstriden

Tidningen European Voice (veckotidning) kommer i morgondagens nummer att ta upp att EU-kommissionen nu kastar handsken i ringen och utmanar i frågan om EU:s budget. Enligt vad tidningen tagit del av kommer budgetkommissionären Lewandowski att föreslå i nästa vecka att EU:s budget ska höjas rejält. Kommissionen försökte i år få igenom en ökning med 5,9% men det stannade efter hårda förhandlingar på 2,9%. Enligt European Voice kommer kommissionen bland annat att peka på ökade behov exempelvis för EU:s sammanhållningspolitik (strukturfonderna) i regionerna och forskningen eftersom programperioderna är upplagda på det sättet.

EU-kommissionen kommer att ha allierade i Europaparlamentet (vars flesta ledamöter vill ha mer pengar att fatta beslut om) och framför allt ha motståndarna hos regeringarna. Många länder brottas med tuffa budgetar och besparingar. Tre länder, Grekland, Irland och Portugal, har tvingats be om hjälp för att komma till rätta med akuta budgetunderskott. Många kommer att uppfatta en kraftig ökning av EU-budgeten samtidigt som hårda besparingar sker på hemmaplan som en provokation. Lägg därtill att finansminister Anders Borg tillhör EU:s budgethökar, även britterna får räknas in i den skaran, så förstår ni att det kommer att vara en tuff holmgång.

Det är ministerrådet och parlamentet som beslutar om EU:s budget. När det ligger uppe på bordet för förhandling i höst så har de tre veckor på sig att komma överens, annars måste kommissionen ta fram ett nytt förslag.

TBC

(PO)

EU ska göra mer med mindre om Reinfeldt får bestämma


Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) höll idag ett linjetal om Sveriges Europapolitik på ett fullsatt Europahuset  i Stockholm.

”Medlemskapet har öppnat många möjligheter”
Inledningsvis så lades tyngdpunkten på frihetsmålen med EU. Det är i år 20 år sedan Warszawapakten upplöstes och järnridån slutligen lyftes. Reinfeldt kommer på grund detta att besöka de Baltiska staterna under 2011 för att delta i firandet av 20 år i frihet.

Östersjöstrategin, som var en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar 2009 togs inte upp explicit. Delar av strategin, som den planerade sammankopplingen av de nordiska och baltiska elmarknaderna nämndes dock.

Vidare behandlades de utmaningar som unionen står inför, där det gäller att ”reformera eller försvinna”. Det gäller dels för EU som institution, men framför allt de enskilda medlemsstater som står inför stora strukturella förändringar i finanskrisens efterdyningar.

Reinfeldt tog upp fem huvudfrågor för EU ur ett svenskt perspektiv
1. Ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft
2. Klimatförändringarna
3. Rörlighet över gränserna
4. Moderniserad budget
5. EU som utrikespolitisk aktör

Förutom att betona vikten av att följa de regler som slagits fast i stabilitetspakten så togs ett antal punkter upp där den inre marknaden behöver stärkas, som effektivare tjänstesektor, digital inre marknad och EU-patent.

Reinfeldt tryckte även på vikten av att få fler Europeiska kvinnor ut i arbetslivet, något som har varit en käpphäst för EU-minister Birgitta Ohlsson sen hon tillträdde.

Något stolt tog Statsministern upp att Sverige ligger i topp vad det gäller satsning på forskning och utveckling i EU.

Gällande klimatet så lyftes den svenska koldioxidskatten upp som ett effektivt verktyg att bekämpa koldioxidutsläppen ifall den implementerades i flera länder. Sverige anser även att handelspolitiken med de stora utsläppsländerna borde föras med klimatet i åtanke.

”Tveksamhet med nyttan”
Vad gillar Reinfeldt då inte med EU?
Främst är det budgeten, som anses vara ”Ineffektiv, svåröverskådlig och byråkratisk”, men även de nationella särintressen som ibland hindrar nödvändigt beslut kritiserades. Som väntat fick sig den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, en känga.

Även strukturfonderna kritiserades som en förlegad modell. En aning förvånande vill Reinfeldt istället lägga pengarna på forskning och andra tillväxtfrämjande åtgärder, vilket är vad strukturfonderna i huvudsak används till i Sverige.

Sammanfattningsvis så ställer sig Sverige tydligt på den sidan som vill minska EUs totala budget 2014-2020. Det kommer bli intressanta förhandlingar i Bryssel under hösten.

Hela talet finns att ladda ner här: http://regeringen.se/sb/d/7391/a/162397

Mer material från eventet på Kommissionens hemsida: http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/events/news_date_943_sv.htm

(BH)

Påverka hur EU ska finansiera framtidens forskning

Kommissionen har lanserat en öppen remiss, så kallad grönbok, om hur forskningsfinansieringen ska se ut i EU 2014-2020.

EU lägger i den nuvarande budgetperioden 53.3 miljarder euro på forskning genom det Sjunde ramprogrammet, FP7. Till detta kommer bland annat 3.6 miljarder euro från CIP-programmet och ca 86 miljarder euro från strukturfonderna för att stödja innovationer och innovationssytem.

Kommissionen vill nu ha in synpunkter på hur dessa system bättre ska kunna samordnas, men tyngdpunkten på att göra det lättare att delta samt bidra till Europa 2020-strategin. I innevarande programperiod har det (med rätta) ansetts vara för svårt att tillgodogöra sig forskningspengarna, särskilt för små och medelstora företag.

Under perioden 2007-2010 tog svenska forskningsprojekt hem drygt 6 miljarder kronor från FP7, med Karolinska Institutet som största projektägare. Totalt deltar svenska aktörer i 1226 projekt, vilket placerar oss på 8e plats i EU.

Grönboken är öppen till 20 maj 2010 på länken nedan
http://ec.europa.eu/research/csfri/index_en.cfm

Resultaten kommer att behandlas på en konferens 10 juni, där även namnet på det nya ramprogrammet kommer offentliggöras. Ett skarpt lagstiftningsförslag för forsknings- och innovationsfinansiering 2014-2020 planeras till slutet av året.
(BH)

Hahn lovar förenklingar och vädjar om regionalt stöd i budgetkampen

På Sammanhållningsforumet i Bryssel har EU:s regionkommissionär Johannes Hahn hållit tal om arbetet med EU:s nya sammanhållningspolitik (läs regionalpolitik och regionalstöd). Hela talet hittar du här.

Några intressanta saker att notera i talet.

Hahn vädjar om regionernas stöd i dragkampen om EU:s budget. Det är ingen hemlighet att det finns budgethökar som gärna skär ned i EU:s budget, EU-kommissionen ber nu om stöd från regionerna att lobba på huvudstäderna:

”…without an adequate budget all regions will see their funding squeezed. If the cake gets smaller, so do the slices. To succeed in making the argument for the Cohesion Policy Europe needs, we need to put up a united front especially in the months to come.”

Hahn skickade också en boll till regionerna att spurta i fråga om innevarande programperiod, att se till att använda pengarna, meningsfullt.

I det förslag som kommissionen arbetar med finns det en rad regelförenklingar (vilket torde välkomnas av alla som kommit i beröring med EU:s fonder). Kommissionären flaggar för att förenkla ersättningsmetoderna, till exempel klumpsummor. Dessutom ska reglerna mellan olika EU-fonder harmonieras så att det inte skiljer sig åt från fond till fond.

EU-kommissionen väntas lägga sitt förslag till sommaren när det gäller utformningen av sammanhållningspolitiken. Samtidigt kommer arbetet med EU:s långtidsbudget för perioden efter 2013 att inledas. Och det är i den politiska kontexten som utspelet att mobilisera regionerna till att försvara sammanhållningspolitikens kakstorlek ska ses.

(PO)

Regionkontoren numera en naturlig part i EU-arbetet

När de första regionkontoren öppnade i Bryssel i samband med det svenska medlemskapet 1995 så möttes de av skepsis från regeringskansliet. Nationalstaten Sverige var medlem i EG och skulle därför skulle svenska intressen självklart representeras av den nationella nivån. Ville den lokala eller regionala nivån något så kunde de ta det via Stockholm.

16 år in i medlemskapet har ganska mycket hänt. ”Regionernas Europa” har slagit igenom även i Sverige och en process pågår med omvandling till större och mer inflytelserika regioner. Trots detta reagerade jag med viss förvånad glädje när IT och regionminister Anna-Karin Hatt val av citat på gårdagens nationella dialogforum på Hilton Stockholm. Hon återgav nämligen vad chefen för Malmös Brysselkontor sagt om nyttan med strukturfonder för staden som ett belägg för sitt resonemang. Ett bättre erkännande av de regionala representationerna från den nationella nivån har jag svårt att tänka mig.

Malmö stad anser att de tack vare de möjligheter till strategiska satsningar som strukturfondera innebär har kunnat skapa ett reellt mervärde för medborgarna. Ett exempel som jag personligen tycker om är stadsutvecklingsprojektet SÖM Fosie.

I övrigt så bjöd workshopen arrangerad av Sveriges Kommuner och Landsting inte på några större överraskningar gällande synen på de framtida strukturfonderna. Sverige kommer att lämna sitt svar på den femte sammanhållningsrapporten på tisdag nästa vecka. Ett par av punkterna från det som togs upp är städer som tillväxtmotorer, territoriellt samarbete, fokus på resultat, förenkling av administrationen och särskild hänsyn till regioner med stora avstånd, gles befolkning och kargt klimat.

De diskussioner som uppstod under dagen handlade istället främst om interna svenska angelägenheter som hur regionala fonden, socialfonden och landsbygdsprogrammet ska kunna samverka på bästa sätt. Även frågan om den kommande regionindelningen lyftes ett flertal gånger.

(BH)

Sverige vill se mindre pengar till jordbruk och regionalstöd

EU-minister Cecilia Malmström, före detta EP-ledamot för Folkpartiet, redogör i dagens SvD för Sveriges syn på EU:s långtidsbudget. 

I budgetöverenskommelsen från 2005 så ingår det en översyn ska genomföras i år och 2009. Regeringen har nu lagt fram sina synpunkter och det är inte några större överraskningar. Man anser som förut att jordbruksstödet måste minska och att strukturfonderna ska koncentreras till de minst utvecklade medlemsstaterna. 

Budgeten ska ligga kvar på samma nivå, men regeringen vill istället omfördela pengarna till tillväxt och konkurrenskraft, forskning, miljö, migration och utrikes/grannskapspolitiken.

Ståndpunkten att minska regionalstödet är inte okontroversiell i Sverige. Särskilt de fyra norra länen har tvärt emot vad regeringen anser istället lobbat för att öka andelen regionalstöd till Norrland. 

Det är dock kul att Cecilia Malmström slår ett litet slag för att avskaffa Europaparlamentets ”flyttcirkus” till Strasbourg. Malmström var initiativtagare till One Seat-kampanjen för ett par år sedan, något som hon tyvärr blev väldigt tyst om när hon tillträdde sin ministerpost.

Även det motsägelsefulla odlingsstödet för tobak samtidigt med antirökningskampanjer näms, något som EU-bloggen skrivit om tidigare

(BH)