Hashtagg Europaforum

Parallellt med det som hände på scenen drog jag igång hashtaggen Europaforum. Fick in flera frågor genom det som jag kunde ställa i utfrågningarna, vilket var riktigt roligt att kunna göra.

Här finns alla inläggen från två dagar, börja läsa längst ned om ni vill ha det i kronologisk ordning: http://mobile.twitter.com/searches?q=%23europaforum

(PO)

Bilder från Europaforum

16:e Europaforum Norra Sverige hölls i dagarna två på Hotell Södra Berget i Sundsvall. Jag hade nöjet att moderera. Bilderna är tagna med iphonen under dagarna, ofta uppifrån scen.

20111020-154737.jpg
Sverker Ottosson från Sundsvall hälsar välkommen!
20111020-154817.jpg

Fredrik Tiger på EU-kommissionen DG Regional Policy redogör för kommissionens förslag till budget och sammanhållningspolitik.

20111020-154846.jpg

Europaforums deltagare lyssnar på Fredrik Tigers anförande.

20111020-154855.jpg

Slide från Tigers presentation. Visar förslaget om fördelningen av pengar till olika typer av regioner. De fattigaste områden får mest pengar vilket avspeglar sig i staplarna.

20111020-154904.jpg

Anna Olofsson från Näringsdepartementet redogjorde för svenska regeringens syn på budgetförslaget och sammanhållningspolitiken. I budgetsammanhang är Sverige att betraktas som budgethök (minska budgeten) medan kommissionen är en budgetduva (mer pengar i budgeten)

20111020-155123.jpg

Jens Nilsson (S) från stersund skiner lite extra, nu är det bara regionparlamentet i Vallonien och en postgång till Rom som återstår innan han kan ta plats i Europaparlamentet som en av Sveriges två ”Lissabon-MEP:ar”, alltså de två ledamöter som Sverige får extra genom det nya fördraget. Den andra är Amelia Andersdotter från Piratpartiet.

20111020-170156.jpg

Anna Bünger från Tillväxtverket.

20111020-170208.jpg

Röda rosor på bordet, som även Åsa Möller (M) tog emot en av – ”trots att det är emot mina principer” skämtade hon vid Europaforums avslutning.

20111020-170224.jpg

Kongressalen på Hotell Södra Berget.

20111021-085209.jpg

Mårten Edberg, infrastrukturstrateg, redogör för vad TEN-T beslutet egentligen innebär.

20111021-085217.jpg

…och så här ser TEN-t-kartan ut!

20111021-085226.jpg

Rapportörerna Ewa-May Karlsson, Thomas Andersson och Glenn Nordlund.

20111021-112722.jpg

Ordförande Erik Bergkvist (S) var förvånad över att allt gick så snabbt på slutet och konstaterade att ”nu blir det lunch alldeles för tidigt”.

20111021-112735.jpg

…och till sist frukostvyn på fredagmorgonen….

Norrländsk glädje över kommissionsprioritering

När jag ser pressrapporteringen efter dagens paket från EU-kommissionen är det en finsk regionkontorschefs ord som klingar i öronen. ”Här i Bryssel är det vi i regionen som jobbar med kommissionen mot Helsingfors”.

Beskedet att Bottniska korridoren finns med som Core Network innebär att Norrbotniabanan får minst 20 procent finansiering från EU om/när Sverige beslutar sig för att bygga banan. Det ökar det politiska trycket på Regeringen och infrastrukturministern att säga ja till bygget. Så det lär vara med blandade känslor som man i huvudstaden mottog beskedet från kommissionen, visst bra att kommissionen pekar ut svenska projekt – men… Det är ju inte direkt okänt att det från vissa allianspolitiker varit ett hårt motstånd mot först Botniabanan och nu Norrbotniabanan. Eller som en regional TV-journalist uttryckte sig i telefon till mig: ”Jag ser ju inga allianspolitiker med konfetti och som jublar här utanför TV-huset, däremot är det flera från oppositionen som ringt och varit glada”.

Återigen, det är bara att gratulerar finländska och svenska lobbyister att ha fått med korridoren i programmet. Det ska tiläggas att även Nordiska Triangeln (Sthlm-Köpenhamn-Oslo) finns med och är prioriterad på samma sätt.

(PO)

Läs mer SVT Västerbottensnytt, SVT Nordnytt, NSD, Piteå-Tidningen.

Botniska korridoren på väg att bli Core Network

Det kanske låter lite osexigt som rubrik. Men det är vad som verkar bli officiellt på onsdag. Jag har hört snacket att det ska vara på gång från flera olika håll, och Piteå-Tidningen skriver också om det.

I sådana fall, om det finns med i Kommissionens beslut för TEN-T som ingår i paketet Conncecting Europe, så är det riktigt bra lobbat av svensk-finska (nordliga) intressen.

Botniska korridoren förbinder Nordiska Triangeln med Northern Axis med järnväg på sidor om Botniska viken. I svensk kontext handlar det om Norrbotniabanan upp till Haparanda.

Att finnas med som Core Network innebär att man sitter med vid pengagrytan och blir prioriterad för EU-medel, vilket ökar sannolikheten för EU-finansiering och förverkligande av Norrbottniabana.

I Botniska korridoren finns också öst-västliga stråk till norska hamnar med, som förbindelserna till Trondheim över Storlien och till Mo i Rana över Umskalet bortanför Tärnaby i Västerbotten.

I morgon får vi veta om förhandssnacket stämmer. Oavsett vilket lär det bli ett snackämne på Europaforum Norra Sverige på torsdag-fredag.

(PO)

Grönt eller tillväxtmaximering för ”Connecting Europe”?

På onsdag kommer EU-kommissionen med sitt ”Connecting Europe”. Paketet lägger ihop frågor om transporter, energi och informationsteknologier i syfte att fördjupa EU:s infrastruktur. En del av paketet är känt genom att det presenterades i långtidsbudgeten som kom i somras.

Bland annat skapas en fond där gränsöverskridande infrastrukturprojekt ska kunna finansieras. Förslaget är att 40 miljarder euro hämtas från budgeten samt att man tar ytterligare 10 miljarder euro från sammanhållningspolitiken. Syftet är att pengarna ska gå till att skapa bättre kontakter över gränser, oavsett om det är gasledningar, vägar eller fibrer, och ”terminate the isolation of certain economic ”islands”.

Paktetet kommer att innehålla både lagstiftningsförslag och policyförslag – som en översyn av guidelines för transporter, energi och informationsteknologier.

Lagförslagen ska senare behandlas av medlemsländerna i ministerrådet och Europaparlamentet. Det samma gäller för budgeten som kommer att påverka storleken på fonden för gränsöverskridande infrastruktur.

En sak som blir intressant att se på onsdag är hur balansgången mellan tillväxtmaximering i eurokrisens spår och behovet av miljövänliga transportsystem ser ut. Kommer kommissionen att betona behovet av att utveckla vattenvägarna och därigenom minska långtradarnas andel? När kommissionens grönbok om TEN-T var ute efterlyste parlamentet just ”vattenmotorvägar” och att floder och sjöar skulle nyttjas bättre. Gröna korridorer och järnvägsfrakt fanns med på önskelistan också, allt för att hitta bränsle- och utsläppssnålare lösningar.

Infrastrukturfrågorna är viktiga för Norra Sverige, med stora avstånd och stor basindustri. Det ska bli väldigt intressant att höra snacket om kommissionens förslag på torsdag när Europaforum Norra Sverige drar igång i Sundsvall.

(PO)

Nytt förslag för sammanhållningspolitiken efter 2013

Just nu pågår Open Days i Bryssel, det är enkelt uttryckt de dagar då regionernas Europa står i fokus. På plats finns regionala och lokala företrädare för seminarier och idéutbyten, men även naturligtvis lobbying. Över 4000 hade checkat in under gårdagen, dessutom är över 200 journalister ackrediterade. Något större avtryck i pressen brukar det inte få i Sverige. Ofta är det lokalpress som på olika sätt tagit sig ned och gör nedslag, ibland med ekonomiskt stöd från arrangerande Regionkommittén (som är ett rådgivande organ med politisk församling bestående av kommun- och regionpolitiker). Det är förövrigt ur den skaran som centerpartiets nya MEP har hämtats.

Open Days följer du via hemsidan. Inför Open Days och även nästa veckas Europaforum Norra Sverige i Sundsvall (forum för de fyra nordligaste länen i Europafrågor) så lär det vara mycket diskussioner kring den pågående processen om framtidens sammanhållningspolitik. Frågan lever i skuggan i eurokris och skuldkris men handlar om hur EU:s gemensamma medel ska användas för att skapa utveckling i alla delar av unionen.

I förra veckan kom EU-kommissionen med lagstiftningspaketet för sammanhållningspaketet för 2014-2020. Kommissionen vill att investeringarna i framtiden ska inriktas på målen i sysselsättnings- och tillväxtpolitiken. Att mer aktivt styra pengarna där man tror att utväxlingen blir större, också som ett medel att bekämpa sjunkande tillväxt i eurokrisens spår.

Kommissionen passar också på att slå sig för bröstet (och vill helst glömma skandalrapporter om hur medel har förslösats genom bristfällig kontroll och regler) och räknar med att sammanhållningspolitiken det senaste decenniet har skapat 1 miljon jobb, gett utbildning till 10 miljoner, medfinansierat 200 mil motorväg och 400 mil motorväg samt medverkat i bildandet av 800 000 små och medelstora företag. Kommissionen vill stimulera resultatet genom att ha en ”resultatreserv”, ja tänk ungefär som svenska statens kömiljard till landstingen – de som klarar målen får extrapengar.

Kommissionen vill också ha veto i programmen, om inte medlemsstaterna och regionerna ser till att det fungerar ska kommissionen ha möjligheten att avbryta finansieringen. Alltså en maktförskjutning till överstatlig nivå.

Ett annat ben i lagstiftningspaketet är att de olika stödfonderna ska regelförenklas och få lättare att samverka med varandra. Det ska inte vara vattentäta skott mellan landsbygdsutveckling och havsfond till exempel.

Hela förslaget från kommissionen hittar du här.

Nu när förslaget är uppe på bordet är den förberedande lobbyfasen över för olika intressen. Nu vidtar lagstiftningsprocessen där medlemsländerna och Europaparlamentet går i matchen och ska bearbeta förslagen och klubba det så småningom.

Jag kommer att vara på plats på Europaforum Norra Sverige och agera moderator, kommer att återkomma med fördjupande blogginlägg i frågan.



Nya samarbetsregler i EU – en möjlighet till fördjupat svenskt-norskt arbete?

Kommissionen kommer att föreslå att de så kallade European Grouping of Territorial Cooperation, EGTC, i fortsättningen ska kunna gälla även för länder utanför unionen.

Poängen med EGTC, som det finns ett 20-tal av i EU för närvarande, är att ett gemensamt regelverk och lagstiftning täcker hela EGTC-området och på så sätt ersätter nationella förordningar och lagstiftning.

Detta gör att samarbete över nationsgränserna underlättas betydligt då man kan driva ett projekt utan att behöva ta hänsyn till t ex skilda momsregler i de olika länderna. Istället kommer parterna överens om att applicera ett av ländernas regler på hela området som omfattas.

Kommissionen vill nu öppna upp regelverket så att det blir lättare att bilda en EGTC, mycket för att kunna stödja de makroregionala strategierna (av vilka Östersjöregionen är först ut).

Det kommer även ges möjlighet att ta med ett land som ligger utanför EU i en EGTC. Detta borde glädja de som arbetar med gränsöverskridande projekt mellan Sverige och Norge. Redan 2008 fanns det idéer på att sätta upp en EGTC mellan Jämtland och Nordtröndelag för att samarbeta kring räddningstjänst och sjukvård. Idén föll dock på att en EGTC med nuvarande regelverk bara kan bildas mellan medlemmar i EU.

Sverige har tidigare varit skeptiska till att använda EGTC-instrumentet, men en verkar i dagsläget vara mer positiva. Det nya regelverket kommer att gälla från 2014, förutsatt att det överlever förhandlingarna med Parlamentet och Rådet,

BH

Svensk öindignation helt i onödan

Just nu valsar historien om att Öland inte är en ö enligt EU i olika svenska medier, som på en beställning kommer indignerade och irriterade kommentarer om klåfingrigt korkade byråkrater på Facebook, Twitter och i olika bloggar.

Det finns mycket berättigad kritik om hur EU:s regionalpolitik fungerar, hur utbetalningar sker och hur uppföljningen utförs.

Men om vi stannar vid Öland, är det så konstigt att EU satt upp kriterier för hur stödet till avlägsna öar ska definieras?

Den viktigaste punkten är att transporterna avsevärt försvåras och fördröjs jämfört med en fastlandsort. Det förloras mycket tid i färjetransporter jämfört med om en lastbil kör på väg. Läs gärna inlägget ”Ode to the maps of Europe”, där jag berättar om Hache som är generalsekreterare för CPMR (Island Commission of the Conference of Peripheral and Maritime regions) och hans kartexempel som placerar Gotland i finska karelen och grekiska öar i Jemen.

Stödet ska då alltså verka konkurrensutjämnande. Öar som är förbundna med fastlandet med en bro har inte samma konkurrensnackdel som sina brolösa ösystrar, att bli indignerad över att Öland inte klassas på samma sätt som Gotland eller Åland är både antiintellektuellt och kontraproduktivt. Ska man bli indignerad å Ölands vägnar så är det för dåligt lobbyarbete både från regionen och svenska regeringen som inte då sagt att det finns öar med broar och väldigt avlånga öar med bron bara på ena ändan och att det borde också räknas in på något sätt.

Sedan kan man vända på det och fråga sig om alla öar borde räknas som stödmässiga öar, skulle det vara bättre att Gamla Stan räknades som en ö och hamnade i samma stödkategori (ja, jag vet – det är ett extremt draget vulgoargument) genom att slopa avståndskravet på 1km till fastland samt bro/tunnelkriteriet?

Att raljera, spela ovetande eller att inte orka orka sätta sig in i frågan om vad EU-definitionen egentligen går ut på är tjänstefel av mina svenska journalistkollegor. Resultatet blir att folk vilseleds, och utifrån information de får så blir de arga och tycker att det här bara var korkat. På det här sättet bygger vi alla tillsammans bara på politikerförakt och EU-förakt, och när folk förstår att de inte fått hela bilden så växer journalistföraktet.

Frågan om Öland som ö tar fokus från den mycket viktigare (men osexigare och tråkigare) debatten hur ska våra skattemedel inom EU användas på bästa sätt, vad ska pengarna gå till och hur ser vi till att de inte slösas eller korrumperad bort.

(PO)

Läs nyhetsrapportering: DN, Expressen, GP, SVT:s Smålandsnytt, Östran, Aftonbladet

Bloggare som är inne på min linje: Erik Weiman (M)

EU-kommissionen inleder budgetstriden

Tidningen European Voice (veckotidning) kommer i morgondagens nummer att ta upp att EU-kommissionen nu kastar handsken i ringen och utmanar i frågan om EU:s budget. Enligt vad tidningen tagit del av kommer budgetkommissionären Lewandowski att föreslå i nästa vecka att EU:s budget ska höjas rejält. Kommissionen försökte i år få igenom en ökning med 5,9% men det stannade efter hårda förhandlingar på 2,9%. Enligt European Voice kommer kommissionen bland annat att peka på ökade behov exempelvis för EU:s sammanhållningspolitik (strukturfonderna) i regionerna och forskningen eftersom programperioderna är upplagda på det sättet.

EU-kommissionen kommer att ha allierade i Europaparlamentet (vars flesta ledamöter vill ha mer pengar att fatta beslut om) och framför allt ha motståndarna hos regeringarna. Många länder brottas med tuffa budgetar och besparingar. Tre länder, Grekland, Irland och Portugal, har tvingats be om hjälp för att komma till rätta med akuta budgetunderskott. Många kommer att uppfatta en kraftig ökning av EU-budgeten samtidigt som hårda besparingar sker på hemmaplan som en provokation. Lägg därtill att finansminister Anders Borg tillhör EU:s budgethökar, även britterna får räknas in i den skaran, så förstår ni att det kommer att vara en tuff holmgång.

Det är ministerrådet och parlamentet som beslutar om EU:s budget. När det ligger uppe på bordet för förhandling i höst så har de tre veckor på sig att komma överens, annars måste kommissionen ta fram ett nytt förslag.

TBC

(PO)

Euron klarar en gris, men inte flera grisar…

De mest utsatta Euroländerna rent ekonomiskt går ibland under förkortningarna PIGS eller ibland till och med PIIGS. Först ut att kasta in handduken och be om stödpaket var Grekland. Därefter var det Irlands tur. Nu står Portugal och ber om hjälp. Eurosamarbetet klarar av att hantera en gris (PIG). Marknaden hade redan intecknat att Portugal inte skulle klara sig själv. Det handlar också om tre relativt små ekonomier. Portugals behov anses av EU-kommissionären Olli Rehn vara i storleksordningen runt 80 miljarder euro (runt 700 miljarder kronor).

Krasst så klarar alltså EU:s räddningsfond av PIG (en gris). Om däremot en dominoteori blir verklighet börjar det bli en rysare. Skulle den haltande spanska ekonomin som dras med hög arbetslöshet (strax under 20%), svårsålda hus och stora skulder bli nästa som behöver hjälp räcker inte dagens fonder till för att hantera PIGS. Spaniens ekonomi är sisådär 6-7 gånger större än Portugals och alltså bra mycket jobbigare att rädda. Men det riktiga mardrömsscenariot vore om även Italien skulle behöva räddningshjälp efter en spansk kris.Italien står för nästan 13 procent av hela EU:s ekonomi, bara Tyskland, Frankrike och Storbritannien är större. Med PIIGS-länderna i sank finns det stor risk att hela euron går i kras. Tyskland som är den ekonomiska motorn kan inte dra upp hur stora dikesåkningar som helst.

Flera medier rapporterar om Portugal, som SvD, DN, Europaportalen,  EUobserver och BBC.

(PO)