Serbien dras mellan EU och Ryssland

Hökmark (M)

Gunnar Hökmark (M)

För ett par veckor sedan besökte jag Europaparlamentet och fick tillfälle att prata med åtskilliga parlamentariker. Ett möte var med Gunnar Hökmark och en sak låg kvar i mig efter mötet och som jag tänkt på att det här borde jag skriva mer om.

Nu har tiden mer än väl hunnit ikapp mig (hobbybloggarens dilemma). Putin är på väg till Belgrad för att få medalj.

Det som fastnade hos mig i mötet med Hökmark handlade just om Serbien, ett land som Gunnar Hökmark tog upp som nästa ställe att hålla ögonen på. EU har ju som bekant haft en process med landet men Serbien är också av tradition nära allierat med Ryssland.

Den historien går tillbaka 100 år, högaktuellt i och med skotten i Sarajevo. Det var då serbiska nationalister tände elden som satte hela Europa i brand och kastade tillbaka globaliseringen och den fria rörligheten så att det tog in i våra dagar att komma ikapp.

Genom att skjuta Österrike-Ungerns tronarvinge så svarade Österrike-Ungern med krig mot Serbien, vars bundsförvant Ryssland svarade med att ställa sig på Serbiens sida. Resten är historia.

I Serbien just nu finns det krafter som tittar västerut, och sedan finns det krafter som tittar österut.  I den senare kretsen finns människor som var runt förre diktatorn Slobodan Milosevic. Konflikten här blir extra tydlig och polariserad efter det senaste årets ryska aggression mot områden som regimen i Kreml betraktar som sitt historiska nationella intresse.

Annekteringen av Krim och truppinmarsch i Östra Ukraina är bara två exempel. Det ökande trycket på de baltiska staterna med kidnappad estnisk officer, beslagtagen lettisk fiskebåt och ryska rättsliga processer mot litauiska desertörer från sovjetarmén är bra andra exempel. EUbloggen har ägnat sig åt Ryssland specifikt i inlägget ”Winter is Coming”.

För Putin är Serbien både av historisk och emotionell betydelse, och känslorna tycks vara besvarade i Belgrad enligt AP när han anländer under torsdagen. Hur ska annars en grandios militärparad (första på 30 år) med 4500 man och en hjältes mottagande annars kunna förklaras. Hjälten ska också medalj, Serbiens finaste – trots annekteringen av Krim… Putin är populär i serbiska nationalistkretsar som inte glömt Natobomberna och Kosovo. Serbien har också hållit sig borta från allt vad sanktioner heter mot Ryssland.

Besöket från Putin knyter an till en annan historisk händelse, Röda Arméns (tillsammans med Titos partisaner) befrielse av Belgrad för 70 år sedan. Räkna med bombastisk retorik om segern mot nazismen och att Putin kommer att försöka spela nassekortet återigen mot Ukraina, Polen och Baltikum under besöket. Divide et Impera.

Under det sex timmar långa besöket lär alltså Putin hinna stöka till det för EU, som hela tiden känns som man är steget efter tvingas agera reaktivt. 

Från EU-håll är det svårt att se att en militärparad och medalj för en folkrättsförbrytare är det bästa sättet att bli integrerat i EU. Putins ambition är tydlig, för det första så är det ett ryskt absolut mål att stoppa ett eventuellt framtida serbiskt Natointräde och helst även ett EU-inträde. Budskapet tidigare till Belgrad har varit kristallklart, det schyssta frihandelsavtalet med Ryssland ryker all världens väg om Belgrad väljer Bryssel.

Putin vill också få Serbien att bygga sin del av den omstridda gasledningen South Stream som EU lagt på hold efter Ukrainakrisen. Här har tidigare Serbien vacklat och signalerat att man nog inte tänker börja bygga i väntan på att Bryssel och Moskva ska lösa upp sina knutar, ingen mening med att ha en gasledning som börjar vid en gräns och slutar vid en gräns utan anslutning till gas…

Putin som spelar propagandakorten skickligare än många andra och som vet vilka punkter han ska trycka på för att komma dit han vill kommer att försöka så split och splittring i Belgrads drömmar om att integrera sig mot väst. EU:s agerande med utvidgningströtthet, ingen utvidgningskommissionär, ekonomisk kris, svårighet att möta rysk aggression spelar Putin i händerna och understryker Kremls budskap.

– Som signal är det fel att vi inte har en utvidgningskommissionär i den nya kommissionen, konstaterade Gunnar Hökmark när jag träffade honom.

För Hökmark är förlorad tro på utvidgningen ett levande hot, och trots att Juncker har sagt att det inte blir någon utvidgning de kommande fem åren och därför inte behövs någon särskild kommissionär så är det viktigt att kicka igång tron på fortsatt utvidgning för den tillträdande kommissionen.

– Serbien, men också Ukraina och Turkiet ska veta att de är välkomna om de vill och uppfyller kraven. Jag vill inte att dagens Turkiet ska bli medlem, däremot morgondagens Turkiet som är fritt, öppet och sekulariserat med lika rättigheter vill jag gärna ska bli medlem. Dagens Ukraina ska inte bli medlem, men inte morgondagens Ukraina heller, men det Ukraina som kommer sedan ska kunna bli medlem. Ukraina och Polen var på samma BNP 1990, idag är BNP:n tre gånger högre i Polen och på väg upp. 

Hur BNP är på väg att utvecklas i Ukraina behöver vi inte gå in på, men det är allt annat än uppåt. En beslutsam Putin som spelar skickligt och ett EU som är tvåa på bollen kan innebära släckta drömmar för fler än serberna. Här kommer Federica Mogherini, EU:s nya utrikeschef, hamna i hetluften och sättas på prov. För som Hökmark påpekade så har Mogherini tidigare uppvisat en problematisk syn på Ryssland, mest präglat utifrån italienska handelsintressen som har Ryssland som strategisk partner. Hennes uttalanden sedan hon blivit vald har visat ett skärpt och tydligare tonfall mot Ryssland, hur det omsätts till handling är en annan av frågorna som EU:s nya ledning har svara på.

I dragkampen mellan de västliga och östliga krafterna i Serbien så är jag inte beredd att sätta min sista slant på att de demokratiska och västliga krafterna vinner den dragkampen. Situationen på Balkan är fortfarande ett läckande oljefat och det finns fler än Putin som springer omkring med tändstickor.

Händelsen i veckan i matchen mellan Serbien och Albanien, när någon skickade in en drönare med en kontroversiell storalbansk flagga där Kosovo fanns med gjorde att matchen fick brytas efter handgemäng. För storserber är flaggan en skymf och förnedring, för storalbaner är flaggan helig. Provokationen på Serbiens hemmaplan spelar i nationalistiska krafter rätt i händerna. Albanerna fick fly från planen.

Det är i ett land med spänningar som Putin i morgon landar i. Serbien är stället att ägna en del uppmärksamhet åt den kommande tiden.

(PO)

Kolla filmklippen från matchen

Annonser

Fotbollshumor på twitter

Skärmavbild 2014-06-16 kl. 22.22.32

Ett skämt som passade min torra humor…

Antingen är det jag som helt missat det i fem år, eller så är det att mandatperioden snart är slut och EU-kommissionärerna släpper loss lite mer. Men just nu är flera av dom riktigt roliga. Jag bloggade om Georgieva som kommenterade en kommissionärs-stand-in på en räddningsövning.

Och nu igår slog ”sportkommissionären” Androulla Vassiliou till med riktigt kul fotbollstweetande med undertecknad.

I sammanhanget så är det bra att veta att tyskarna dängde till Portugal med 4-0 och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso är just portugis. Till skillnad från Barroso som höll sig borta i Baku så satt Angela Merkel på läktaren på plats i Brasilien, eller satt och satt förresten…

Följ Vassiliou på twitter här.

(PO)

Sverigedemokraternas dreamteam

Eubloggen gör ju en bloggserie om partiernas dreamteam i Europaparlamentsvalet om tio månader och har nu kommit fram till Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraternas dag i Almedalen har passerat och jag har försökt damma av vad som rapporterats om SD & EU under dagen och det mesta är tunnsått. En artikel inför i Aftonbladet om att ungdomsförbundet bildar paraplyorganisation med sina europeiska polare i bl a flamländska Vlaams Belang. Inte så konstigt, jag minns redan 2007 när jag inför parlamentsvalet 2009 pratade med ledande företrädare i Vlaams Belang som skulle välkomna SD med öppna armar i sin parlamentsgrupp. Troligtvis ligger SD taktiskt lite lågt i partigruppsspekulationer för att inte dra på sig en debatt om mindre rumsrena kamrater, men sådant brukar ju inte bekymra mer radikala ungdomsförbund som har till sin uppgift att ge sina äldre partistrateger gråa hår…

DN har gjort en webb-tvintervju med partisekreteraren Björn Söder där dennne försöker bäsa förväntningarna på ett valresultat. Söder tror på 1-2 mandat och inte att SD blir tredje största parti.

Europaparlamentsvalet 2009 var ju snubblande nära att bli succé för SD, men då var det Piratpartiets oväntade uppdykande med integritetsdebatten som blev missnöjespartiet med stort M. SD blev utan mandat och den politiska jordbävningen fick vänta ett år till. Förutom att Piratpartiet kapade åt sig röster kan den hårfina skillnaden ha berott på att partiledaren Jimmy Åkesson inte fanns på listan och att partiets valsedel var anonym och namnen okända och oprövade.

Antal röster 2009: 103584 (+75281)

Andel av rösterna: 3,27% (+2,14)

Potential 2014: Som det stora missnöjespartiet i svensk politik, med en populistisk anti-Brysselretorik, så ska det mycket till för att SD inte ska plocka mandat, ja flera mandat. SD kommer dels kunna ta allmänna missnöjesröster från Piratpartiet, men även EU-kritiska gräsrötter som visar missnöje med de statsbärande Socialdemokraterna och Moderaterna kommer att finnas bland väljarna. Här finns också de väljare som vill ge etablissemanget en näsbränna i det ”mindre viktiga valet” och rösta på SD i maj, men som kanske tvekar att ge partiet en röst i riksdagsvalet i september.

SD:s stora hot är fler järnrörskandaler och att väljarna tröttnar på det (hittills verkar inte så vara fallet) samt sofflocket. Missnöjesväljarna är minst benägna att rösta i Europaparlamentsvalet vilket gör att SD har en uppförsbacke i mobiliseringen till vallokalerna.

Eubloggen tror att SD får minst två mandat i valet. Om partiet lyckas mobilisera ett Dreamteam kan det bli fler, likaså om händelser i omvärlden spelar partiet i händerna samtidigt som man lyckas undvika fler skandaler.

Eftersom det är föga troligt att Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson kandiderar till Europaparlamentet (fullt fokus på riksdagen) så är jobbet att sätta ihop ett Dreamteam åt SD ingen lätt uppgift. Sverigedemokraterna har kort tid bakom sig i den etablerade politiken, ingen av partiets politiker har någon erfarenhet från den EU-politiska arenan (i form av ministerrådet, parlamentet, kommissionen, regionkommittén etc) och bloggaren måste dessutom vara försiktig med sina förslag för att inte få uppretade personer på sig som inte vill associeras med SD  – därför får första och fjärde namnet bli en profilbeskrivning och inget verkligt namn.

1) Fröken/fru X

I toppen behöver Sverigedemokraterna en som likt Ceasars hustru är höjd över alla misstankar om järnrörsnätter, spritfester och rasistiska tillmälen på fyllan och villan. Sverigedemokraterna behöver också en kvinna för att få bort sin grabbiga profil, men det måste vara en kvinna som kärnväljarna – grabbarna – kan betrakta respektfullt, ja närmast som en Madonna. Sålunda måste hon hämtas ur sportens värld för att ha med sig auktoriteten. Symboliken av en framgångsrik Svea som skördat triumfer mot utländska idrottare i en folkkär sport är som gjord för SD. Om hon kunde hämtas ur någon stor vintersport eller ur någon sport som förknippas med nationen som exempelvis friidrott vore det ännu bättre. Därigenom skulle partiet få en listetta som som skulle kunna trumma ut partiets motstånd mot överstatlighet och kräva Sverige ut ur EU utan att behöva dras med andra frågeställningar.

Och vi pratar förstås om en idrottare som passar SD:s världsbild.

2) Johnny Skalin

Riksdagsledamot Johnny Skalin är partiets man i EU-nämnden. Han har dessutom på sin meritlista vågmästarroll i Sundsvalls kommunfullmäktige, som han skött med den bravuren att politiken varit lamslagen med skiftande majoriteter, avhopp och bråk. Taktiska och praktiska egenskaper som kommer väl till pass i ett Europaparlament som inte är fastlåst i blockmajoriteter. Skalin är också så långt från bilden av en vilt partande SD-yngling som småbarnsförälder och med sin bakgrund som långtidssjukskriven. Han har också politiskt överlevt en intensiv granskning från lokaltidningen och slagit tillbaka mot den.

3) Carina Herrstedt

För att toppa laget och markera tyngden i kvinnoprofilerandet från Sverigedemokraternas sida behöver man skicka en från partitoppen. På tredje plats placerar vi partiets andre vice ordförande tillika ordföranden för SD-kvinnor, riksdagsledamoten från Kristianstad Carina Herrstedt. Herrstedt har överlevt politiskt ett par förtalsdomar för sitt bloggande och kommit ut med partiets förtroende i behåll.

4) Herr/fru avhopparen

I den här profilen passar en skapligt känd EU-kritisk profil som byter parti för att få kanalisera sitt EU-motstånd. Personen bör ha haft riksdagsuppdrag eller motsvarande i sitt gamla parti, och spelat en roll på Nejsidan i omröstningarna om medlemskapet och Euron. För att maximera knallen är det en person som idag inte är känd som Sverigedemokrat men som genom sitt namn och sin person för med sig trovärdighet och legitimitet som partiet behöver få ihop för sitt dreamteam. Ska man plocka ihop ett tungt Europalag får man delvis leta utanför den egna innersta partikretsen, men lyckas man med det så ger man de övriga partierna en laguppställningen som kan få vilken partisekreterare som helst att drömma mardrömmar om…

Sverigedemorkaterna väntas spika sin lista i december, så det finns några månader på sig att gräva fram ettan & fyran…

(PO)

EU-kommissionen till Eubloggen: ”Goda förutsättningar att nå en lösning med Sverige”

Jag efterlyste i mitt förra inlägg om någon var uppdaterad på läget mellan svenska regeringen och EU-kommissionen i konflikten om det gällande momsdirektivet (inte översynen av det samma), och har fått en uppdatering från en av parterna. Det är EU-kommissionens chef i Stockholm Pierre Schellekens  som via Facebook kommenterar hur frågan ligger just nu:

”EU-kommissionen har inte fattat något beslut om moms för den ideella sektorn i Sverige. Det enda som har sagts är att det svenska förslaget att undanta alla ideella organisationer med en omsättning under 1 miljon SEK inte är godtagbart. Detta innebär inte att all ideell verksamhet i Sverige kommer att momsbeläggas. Diskussioner pågår mellan RK och EU-kommissionen för att hitta andra lösningar inom ramen för de undantag som förutses i det gällande direktivet. Det föreligger goda förutsättningar att hitta en för båda parter tillfredställande lösning inom nuvarande lagstiftning. 

I kommissionens meddelande som antas idag noteras att nuvarande lagstiftning redan undantar en stor del av ideella organisationer, och att endast en liten del av deras verksamhet kan utgöra ett problem. Kommissionen noterar dock att det finns lösningar i nuvarande direktivet även i dessa fall och är i beredd att ge riktlinjer till berörda medlemsstater om hur dessa kan hanteras. Skulle det vissa sig att nuvarande lagstiftning, tvärtemot kommissionens nuvarande bedömning, ändå utgör ett problem för den ideella sektorn, är kommission beredd att titta vidare på den frågan.”

Jag väntar nu på att finansminister Anders Borg ska höra av sig precis som Pierre Schellekens gjorde efter min uppmaning till läsarna att fylla med uppdateringar av läget men misstänker att jag lär få vänta väldigt länge…

Men skulle Borg höra av sig skulle följande frågeställningar vara intressanta att få svar på:

Kan inte svenska regeringen tänka sig ett generellt momsundantag för alla med en omsättning under 1 Mkr, det skulle då innebära att konkurrensen inte snedvreds mellan föreningar och småföretag (som kommissionen är rädd för) samtidigt som många småföretagare skulle älska en sådan reform.

Vilken annan typ av kompensation kan regeringen tänka sig för landets idrottsföreningar om det skulle bli aktuellt?

Är regeringen verkligen seriös när man driver ett undantag som ligger tio gånger så högt som medges i direktivet, något som också varit uppenbart sedan 1995 (att sedan driva det i översynen av direktivet, alltså den nya rundan – det är en annan sak. Det är en ny politisk spelplan…) eller är det mer fråga om populism? Man blir ju poppis i hela idrotts-Sverige om man är tuff mot Stora Stygga Vargen i Berlaymont…

To Be Continued.

PS Jag fortsätter peta i medierapporteringen, SR:s korre kallar det för EU-kommissionens förslag, vill bara återigen bli tydlig. Det som kommissionen kom med idag är INTE ett lagstiftningsförslag, även om vi tagit ett steg närmare ett lagstiftningsförslag…

Momsstriden fortsätter – och medierapporteringen fortsätter att vara förvirrad

När kommissionen fortsätter tänka högt (i ett så kallat meddelande, ett steg efter grönboken)  så har inte den svenska proteststormen fått EU-kommissionen att vekna när det gäller moms för ideella föreningar.

I dagens meddelande fokuserar kommissionen på enhetlighet och neutralitet. Och det är den här formuleringen som får svenskt idrottsliv att gå i taket:

Other exemptions

Other exemptions which act as restrictions in the tax base and which might create distortions will be examined to see whether the economic, social or technical reasons for them are still valid and whether the way they are applied can be improved. In seeking to broaden the tax base, no options should be discarded at this stage.

However, some stakeholders have advocated maintaining or even broadening the scope of certain exemptions. The VAT treatment of non-profit-making organisations has prompted numerous reactions. However, those organisations already benefit from an exemption which covers their activities in the general interest. The residual activities not covered by this exemption are the only cause of concern. However, these activities could be covered by the general exemption scheme for small businesses that have a turnover below a certain threshold and through further simplification measures and procedures which Member States can introduce. Member States can also introduce targeted compensation mechanisms, outside the VAT system, to alleviate the cost of VAT on their acquisitions.

(10) The Commission calls on Member States to make use of the existing options to alleviate the burden of VAT on non-profit making organisations. It can provide them with guidance on the VAT regime applicable to them.

I klartext säger kommissionen att undantaget som finns kan användas (här är det konflikt mellan Sverige och kommissionen om storleken – där Sverige ligger långt över undantaget som medges i direktivet. Sverige hotas med domstol. Har inte uppdaterat mig på ärendet de senaste månaderna – någon läsare kanske har bättre koll på status i frågan???) och att om Sverige och Anders Borg vill så finns det andra sätt än momsen (som ska vara neutral och inte slå ut företag med oschysst konkurrens) att kompensera idrotten. Men det har hittills inte kommit några sådana signaler från finansministern som jag har sett.

Svensk idrott har ju framgånsrikt lobbat på svenska parlamentariker som tagit strid i frågan, vid en omröstning om ett yttrande till kommissionens grönbok (som föregick meddelandet) så uttalade sig Europaparlamentet sig för att ha undantag för idrottsföreningar. Hur den ställningen håller tills det blir realpolitik och förhandlingar om skarpa förslag återstår att se. I Sverige är det få frågor som kommissionen någonsin tagit så mycket stryk i, men sett i ett EU-perspektiv så är det en förhållandevis liten opinion som driver frågan och det finns andra politiska hänsyn att ta – som konkurrensneutralitet och att förbättra EU-ländernas skattebaser, särskilt viktigt i kristider som nu.

EU-maskineriet är också en långbänk och inte alltid så lätt att förstå. Många svenska politiska journalister kapitulerar kunskapsmässigt totalt när det kommer till EU:s beslutsfattande, därför ska man inte döma SvD Sporten så hårt, men lite trist att tidningen som har tre av Sveriges förnämsta EU-pennor inte använder sina interna resurser för att reda ut det hela. Några snabba saker:

*Parlamentets omröstning var en icke bindande opinionsyttring.

*Skarpt förslag om lagstifning ligger inte på bordet, ännu. Innan kommissionen har lagt ett förslag har varken ministerråd eller parlamentet någon formell befogenhet.

*Det är inte ministerrådet som fattar det slutliga beslutet, Europaparlamentet är medlagstiftande. Det betyder att ministerråd och parlament ska vara överens.

*Konflikten om nuvarande direktiv nämns inte.

Jag saxar ur en artikel jag skrivit i våras om bakgrunden till konflikten om nuvarande direktivet:

Redan när Sverige gick med i EU 1995 var det uppenbart att det fanns en kollision mellan EU-rätten och svenska momslagar. När sedan en översyn av momsdirektivet klubbades på 2006 och att den skulle vara implementerad 2008 blev konflikten oundviklig då kommissionen inledde det första steget i ett rättsligt förfarande mot Sverige. En av EU-kommissionens uppgifter är att se till att EU:s lagar och regler följs av medlemsländerna. I korthet kan konflikten beskrivas som att EU-direktivet (som alltså har högra rättslig status än svensk lag) medger ett undantag på ca 10 000 euro i omsättning. Sverige kräver ett undantag på 114 000 euro, betydligt högre än vad andra länder har. På den nivån skulle 9 av 10 idrottsföreningar inte beröras av momsen.

Hela meddelandet läses här. RF:s officiella reaktion.

Parlamentet gör gemensam sak med svensk lobbyaktion

Jag har ju bloggat en del om momsen och ideella föreningar, och EU-kommissionen som hotar Sverige med process för att man inte följer momsdirektivet och snedvrider konkurrensen och att det också pågår en översyn av momsdirektivet, om lobbykampanjen som pågår från svenskt föreningsliv med idrotten i spetsen. Tidigare inlägg kan ni se genom exempelvis klicka på kategorierna idrott eller moms.

Nu har Europaparlamentet svarat på Kommissionens remissunderlag (den sk ”grönboken”) genom att anta en resolution med parlamentets ingångsvärden till kommissionens arbete att lägga fram ett skarpt lagstiftningsförslag på hur det nya momsdirektivet ska se ut. Resolutionen hittar du här.

När det gäller just ideella föreningar så vill parlamentet enligt resolutionen se att fler länder kan göra som Sverige vill göra (och bevara) och ha undantag för ideella föreningar. För den svenska lobbyn i frågan är det här ett stort steg framåt. Det visar att man skapat en majoritet för att slåss för undantag och att det kan bli väldigt svårt för kommissionen att få igenom förslag som går i andra riktningen.

Några svenska röster:

– Det här sänder en viktig och tydlig signal till Kommissionen. Idrottsföreningars försäljning av hamburgare och liknande konkurrerar inte med McDonald’s och att undanta dem från moms är därför fullt rimligt, säger Gunnar Hökmark (M), viceordförande för Europaparlamentets största partigrupp EPP-gruppen i ett pressmeddelande.

– Förhoppningsvis inser nu kommissionen att den måste tänka om i den pågående översynen av momsdirektivet. Det är betydligt smartare att anpassa reglerna efter de ideella föreningarna än att snärja in eldsjälarna i ett bökigt regelverk, sade Olle Ludvigsson (S) till Europaportalen.

– Nu sätts EU-kommissionen under rejäl press att agera. Glädjande är att Kommissionär Semeta i debatten lovade att lyssna till våra argument, säger Olle Schmidt (FP), som varit liberala gruppens talesperson, och Kent Johansson, blivande EU-parlamentariker för Centerpartiet i ett gemensamt pressmeddelande.

Striden mellan Sverige och kommissionen om undantag och tolkningar av det nuvarande direktivet ligger separat från den här frågan, samtidigt är det som så att om kommissionen inser att det nya momsdirektivet kommer att tillåta undantag så svalnar intresset att upprätthålla det nuvarande genom att driva process mot Sverige. På så sätt hänger frågorna ihop.

(PO)

Momsfrågan: Return to sender

Rapporterna om kommissionär Semetas möten igår i Stockholm om momsfrågan och idrotten har varit ganska skissartade och med en svensk vinkel. Kanske inte så konstigt med tanke på tonläget hos skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow inför mötet som i debattartikeln i Expressen under rubriken ”Stoppa EU:s straffskatt på knattefotboll”. Rubriken i sig hamnar i häradet för lögn och förbannad dikt även om debattartikeln inte är lika tillskruvad. Nu tror jag inte att von Sydow själv satte rubriken utan en ganska kreativ redaktör…

Enda redaktionen som jag hittat som har en kommissionskälla är Europaportalen. Den sammantagna bilden av medierapporteringen och de samtal jag har haft under dagen är snarare att Semeta gjort ”Return to sender” till Anders Borg.

Enkelt uttryck har kommissionären klargjort följande:

NEJ, dagens momsdirektivet tillåter inte undantag för vissa sektorer som ideella föreningar.

JA, det går att ha undantag från direktivets gräns på 10 000 euro. Det finns exempel på länder som har undantag och ganska stora – och det är inte omöjligt att kommissionen skulle gå med på Borgs förslag om en gräns på 100 000 euro – men under förutsättning att det gäller alla och inte bara ideella föreningar.

Alltså, return to Sender. Well Mr Borg, what are you going to do? Med den här ganska skickliga politiska manövern har Semeta skickat tillbaka bollen långt in på svensk planhalva och tydliggjort att det egentligen är en svensk fråga hur man vill lösa problemen, inom ramen, för EU-direktivet.

Borg har då huvudvärken att ett generellt undantag på upp till 100 000 euro skulle innebära mångmiljardbelopp som försvinner från statskassan. Jag har inte själv hunnit kollat upp det, läsare får gärna fylla i, men att det är i en sådan storleksordning så att det är i nivåer med regeringens prioriterade reformer som jobbskatteavdragets femte steg. Samtidigt är jobbskatteavdraget hotat av en riksdagsmajoritet som gör att det riskeras att röstas ned.

Jag säger inte att det är det mest troliga scenariot, men det skulle inte vara omöjligt att insikten om en riskerad prestigeförlust om femte jobbskatteavdraget samtidigt som en rejäl flört mot småföretagen (och retoriken att det skulle innebära möjligheten till att småföretag vågar anställa, och att fler skulle våga starta eget) skulle kunna göra en politisk kovändning. Kanske är det något som den nya centerledaren får presentera och då stärka partiets profil gentemot småföretagen. På det här sättet skulle idrotten få undantaget också på den nivå som Borg från början föreslog.

Ett mer troligt scenario nu är en kompromiss från Borg som säger undantag i nivån med hälften, säg ca 40 000 – 50 000 euro (mer hanterbart för statskassan) samtidigt som momsredovisningsreglerna förenklas rejält (ingen som är småföretagare skulle bli ledsen över det).

Det ska bli intressant att se om Borg lyckas före över bollen ännu en gång till EU-kommissionens planhalva eller om de här turerna nu får sitt slut på svensk sida.

Samtidigt ska vi inte glömma bort att det här är den lilla frågan för svenskt idrottsliv, den större frågan är översynen av momsdirektivet som just nu bearbetas av kommissionen och som ska läggas fram som förslag till ministerrådet och parlamentet. Den frågan styr hur kommer reglerna att se ut när det nya direktivet träder i kraft. Momsspelet Borg vs Semeta där svensk idrott sitter på läktaren kommer när den blir avgjord bara vara i kraft under några år innan det nya direktivet är på plats.

(PO)

Idrottskommissionären om den heta momsfrågan

Skriver om EU-momsen och idrotten på Sportwire. I del 1 är det en kortare intervju med idrottskommissionären Vassiliou och en bakgrund. Mer kommer nog under helgen.

Sportwire är anledningen att det framöver kan bli lite ojämnt med inlägg från min sida. Kolla gärna in youtubefilmen.

(PO)

Olle Schmidt (FP) skuggrapportör i momsfrågan

Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt har utsetts till den liberala (ALDE) gruppens skuggrapportör på momspaketet. Just nu gör EU-kommissionen en översyn av det direktiv vars tolkningar orsakat strid mellan kommissionen å en sidan och det svenska föreningslivet och det offentliga svenska livet. Stridsfrågan handlar om gränsdragningar där Sverige vill ha ett undantag som är tio gånger högre än vad direktivet föreskriver, vilket bland annat fått Riksidrottsförbundet och svensk idrott att gå i taket.

Kommissionens grönbok avslutas i maj och sedan tar det väl ungefär ett halvår innan det kommer ett skarpt förslag som parlamentet och ministerrådet ska arbeta med. Det är alltså den processen som Olle Schmidt blivit skuggrapportör för, det betyder enkelt förklarat att han är den liberala gruppens ansvarige i frågan. I parlamentet är det en parlamentariker från en partigrupp som utses som rapportör som har det övergripande ansvaret att sy ihop lösningar och kompromisser, de andra partigrupperna utser var sin skugga som också jobbar med paketet. För att ett förslag sedan ska bli verklighet som parlamentet och ministerrådet också komma överens.

ALDE är parlamentets tredje största partigrupp och beskedet är ett litet men viktigt steg för svenska intressen att skaffa sig centrala positioner inför behandlingen av momsfrågan. När det gäller tolkningen av det nuvarande direktivet är det en fråga mellan kommissionen och den svenska regeringen, där kommissionen som är väktare och första uttolkare av EU:s lagar och förordningar kan komma att dra Sverige inför EU-domstolen som då får avgöra om Sverige följer eller bryter mot direktivet.

(PO)