Fortsatt politiskt spänningsfält i EU-nämnden

Den politiska friktionen i Sveriges Riksdag fortsätter att ha EU-nämnden som spänningsfält. Regeringen Löfven fortsätter att ha det besvärligt med vad som utspelar sig i nämnden, eller vad som inte utspelar sig där.

Foto: Melker Dahlstrand/ Riksdagsförvaltningen

Foto: Melker Dahlstrand/ Riksdagsförvaltningen

Vi börjar med ett nederlag för regeringen: 

Jämställdhetsminister Åsa Regnér får åka till ministerrådet med motsatt politik än vad regeringen vill föra i fråga om kvotering i bolagsstyrelserna. Det är andra gången som regeringen på kort tid fått åka till Rådsmöten med Alliansens politik (ni minns väl sifferbingo?).

På torsdag är EU-kommissionens förslag om kvotering av minst 40 procent av underrepresenterat kön i börsbolagsstyrelserna senast 2020 uppe för beslut i rådet. Italienska ordförandeskapet har försökt kompromissa fram att nivån bara ska vara tvingande för länder som inte uppnått 25 procent till 2018. Det för att försöka bryta upp den blockerande minoritet av länder som Sverige tillhörde före valet, och fortsätter att tillhöra efter regeringens bakslag i EU-nämnden.

Enligt Europaportalen var samtliga riksdagspartier (dvs Alliansenpartiera, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna) som inte sitter i regeringen eniga om att stoppa Sveriges stöd för kompromissförslaget och det på två olika grunder, att företagen ska få bestämma själva eller att det inte ska vara en EU-kompetens att besluta om frågan.

Och fortsätter med ännu en KU-anmälan:

Moderaterna har valt att ta ännu ett ärende till riksdagens konstitutionsutskott. Den här gången handlar det om vad som inte sades på ett sammanträde. Bakgrunden är att när fjärde järnvägspaketet var uppe på rådsmötet 8:e oktober (pressmeddelande om mötet) så argumenterade infrastrukturminister Anna Johansson, enligt KU-anmälan från Jessica Rosenkrantz, emot ”marknadslösningar” för järnvägarna. Problemet menar Rosenkrantz är att Anna Johansson inte hade mandat från nämnden att föra fram Sveriges linje på det sättet vilket delvis är formellt korrekt men inte en korrekt politisk analys av nämndens möte.

Går vi tillbaka till de stenografiska anteckningarna i Nämnden den 3:e oktober så är det lätt att konstatera att det skedde i en bryttid mellan nya och gamla regeringen men också att den nya regeringens linje flaggades i nämnden (med som jag tolkar det faktiskt med stöd av Sverigedemokraterna att motsätta sig marknadslösningar) och skulle ha haft en majoritet om nämndens ordförande eller socialdemokratiska gruppledare brytt sig om att göra tydligare yrkanden och inte bara ett medskick att man flaggar för det. Vilket gör att KU-anmälan, i ljuset av den större riksdagsoredan som föreligger, blir akademisk och väl detaljorienterad.

Möjligtvis kan man klandra Marie Granlund och ordföranden Carl Schlyter för att inte gjort det formellt bäddat för den nya regeringens ställning annat än som medskick istället för en protokollförd position, men att dra regeringen inför KU för det är att fokusera på mygg istället för elefanter.

Här är vad som sades enligt stenografens anteckningar:

Anf.  51  Departementsrådet TIM BROOKS:

Det är en första politisk diskussion om den politiska delen. Det fjärde järnvägspaketet syftar till att fullfölja det gemensamma europeiska järnvägsområdet. Det innebär att skapa en inre järnvägsmarknad där europeiska järnvägsföretag kan erbjuda järnvägstjänster utan onödiga tekniska och administrativa hinder. Dessa hinder utgör i dag stora problem för den som vill utföra järnvägstransporter över gränserna i Europa. Rådet antog i juni en politisk överenskommelse om den tekniska delen av paketet.

Nu har rådet börjat arbeta med den andra delen, som rör järnvägens marknadsregler. Centrala förslag är öppet marknadstillträde på den inhemska marknaden för persontrafik på järnväg, möjlighet att skydda den allmännyttiga trafiken från att förlora intäkter på grund av tillkommande kommersiell trafik och stärkta regler för att garantera infrastrukturförvaltarens oberoende från järnvägsföretagen. Huvudregeln är fullständig organisatorisk separation. Syftet är att tilldelningen av infrastrukturkapacitet ska ske på ett icke-diskriminerande sätt. Det ska också ske obligatorisk konkurrensutsättning av avtal om allmännyttig kollektivtrafik på järnväg.

Genom dessa förslag vill kommissionen stärka järnvägens konkurrenskraft i förhållande till andra trafikslag. Förslaget är kontroversiellt i vissa medlemsländer. Därför har ordförandeskapet valt att inleda förhandlingen med en diskussion på en principiell nivå. Genom riktlinjedebatten hoppas ordförandeskapet få vägledning inför den fortsatta förhandlingen.

De centrala åtgärder som föreslås för det gemensamma europeiska järnvägsområdet är i flera fall redan vidtagna i Sverige. Regeringen bör därför framföra erfarenheter från de senaste 25 årens reformering av den svenska järnvägssektorn. Redogörelsen kan till exempel innehålla viktiga aspekter som separering mellan infrastrukturförvaltning och järnvägsföretag samt tillåtelse för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ingå avtal om allmännyttig tågtrafik.

Anf.  52  MARIE GRANLUND (S):

Det är en speciell dag i dag. Nuvarande regering har en ståndpunkt, men Socialdemokraterna med flera har en annan. Vi uppfattar det som att ståndpunkten här är mer deskriptiv, att man beskriver vad Sverige har gjort på området. Den ståndpunkten kan vi acceptera. Däremot har vi i sak en annan uppfattning, som vi framöver kommer att framföra.

Anf.  53  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi tycker inte att persontrafiken med nödvändighet måste konkurrensutsättas på den här nivån. Framför allt tycker vi inte att det här är en fråga för EU att behandla. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  54  JENS HOLM (V):

Jag vill ansluta mig till det som Marie Granlund sade. Vi i Vänsterpartiet tycker att det finns ganska tydliga exempel från Sverige på det negativa med en total avreglering av järnvägstrafiken inklusive underhållet. Därför ansluter jag mig till det medskicket.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att departementsrådet inte vill kommentera detta.

Anf.  56  Departementsrådet TIM BROOKS:

Vi vill inte kommentera det, men vi noterar och för fram det.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna jämte ett medskick från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Annonser

Nu kommer 5G

G-GInfographic

Sydkorea och EU har idag tillkännagivit en gemensam satsning på 5G.

Det handlar om att arbeta fram en branschstandard som ska gälla för båda parter, och som man hoppas att övriga världen kommer att följa efter.

För EU och Sydkorea handlar det om att försöka ha ledartröjan inom den digitala telekomvärlden i framtiden.

För Ericsson är det här goda nyheter. För dig som konsument kommer det att dröja flera år innan du kommer att använda dig av 5G.

(PO)

 

 

Norrländsk glädje över kommissionsprioritering

När jag ser pressrapporteringen efter dagens paket från EU-kommissionen är det en finsk regionkontorschefs ord som klingar i öronen. ”Här i Bryssel är det vi i regionen som jobbar med kommissionen mot Helsingfors”.

Beskedet att Bottniska korridoren finns med som Core Network innebär att Norrbotniabanan får minst 20 procent finansiering från EU om/när Sverige beslutar sig för att bygga banan. Det ökar det politiska trycket på Regeringen och infrastrukturministern att säga ja till bygget. Så det lär vara med blandade känslor som man i huvudstaden mottog beskedet från kommissionen, visst bra att kommissionen pekar ut svenska projekt – men… Det är ju inte direkt okänt att det från vissa allianspolitiker varit ett hårt motstånd mot först Botniabanan och nu Norrbotniabanan. Eller som en regional TV-journalist uttryckte sig i telefon till mig: ”Jag ser ju inga allianspolitiker med konfetti och som jublar här utanför TV-huset, däremot är det flera från oppositionen som ringt och varit glada”.

Återigen, det är bara att gratulerar finländska och svenska lobbyister att ha fått med korridoren i programmet. Det ska tiläggas att även Nordiska Triangeln (Sthlm-Köpenhamn-Oslo) finns med och är prioriterad på samma sätt.

(PO)

Läs mer SVT Västerbottensnytt, SVT Nordnytt, NSD, Piteå-Tidningen.

Botniska korridoren på väg att bli Core Network

Det kanske låter lite osexigt som rubrik. Men det är vad som verkar bli officiellt på onsdag. Jag har hört snacket att det ska vara på gång från flera olika håll, och Piteå-Tidningen skriver också om det.

I sådana fall, om det finns med i Kommissionens beslut för TEN-T som ingår i paketet Conncecting Europe, så är det riktigt bra lobbat av svensk-finska (nordliga) intressen.

Botniska korridoren förbinder Nordiska Triangeln med Northern Axis med järnväg på sidor om Botniska viken. I svensk kontext handlar det om Norrbotniabanan upp till Haparanda.

Att finnas med som Core Network innebär att man sitter med vid pengagrytan och blir prioriterad för EU-medel, vilket ökar sannolikheten för EU-finansiering och förverkligande av Norrbottniabana.

I Botniska korridoren finns också öst-västliga stråk till norska hamnar med, som förbindelserna till Trondheim över Storlien och till Mo i Rana över Umskalet bortanför Tärnaby i Västerbotten.

I morgon får vi veta om förhandssnacket stämmer. Oavsett vilket lär det bli ett snackämne på Europaforum Norra Sverige på torsdag-fredag.

(PO)

Grönt eller tillväxtmaximering för ”Connecting Europe”?

På onsdag kommer EU-kommissionen med sitt ”Connecting Europe”. Paketet lägger ihop frågor om transporter, energi och informationsteknologier i syfte att fördjupa EU:s infrastruktur. En del av paketet är känt genom att det presenterades i långtidsbudgeten som kom i somras.

Bland annat skapas en fond där gränsöverskridande infrastrukturprojekt ska kunna finansieras. Förslaget är att 40 miljarder euro hämtas från budgeten samt att man tar ytterligare 10 miljarder euro från sammanhållningspolitiken. Syftet är att pengarna ska gå till att skapa bättre kontakter över gränser, oavsett om det är gasledningar, vägar eller fibrer, och ”terminate the isolation of certain economic ”islands”.

Paktetet kommer att innehålla både lagstiftningsförslag och policyförslag – som en översyn av guidelines för transporter, energi och informationsteknologier.

Lagförslagen ska senare behandlas av medlemsländerna i ministerrådet och Europaparlamentet. Det samma gäller för budgeten som kommer att påverka storleken på fonden för gränsöverskridande infrastruktur.

En sak som blir intressant att se på onsdag är hur balansgången mellan tillväxtmaximering i eurokrisens spår och behovet av miljövänliga transportsystem ser ut. Kommer kommissionen att betona behovet av att utveckla vattenvägarna och därigenom minska långtradarnas andel? När kommissionens grönbok om TEN-T var ute efterlyste parlamentet just ”vattenmotorvägar” och att floder och sjöar skulle nyttjas bättre. Gröna korridorer och järnvägsfrakt fanns med på önskelistan också, allt för att hitta bränsle- och utsläppssnålare lösningar.

Infrastrukturfrågorna är viktiga för Norra Sverige, med stora avstånd och stor basindustri. Det ska bli väldigt intressant att höra snacket om kommissionens förslag på torsdag när Europaforum Norra Sverige drar igång i Sundsvall.

(PO)