Nytt kapitel i det grekiska dramat men goda exempel finns

Dimas fick inte 180 röster. Nyvalet ett faktum. Skärmdump från skai.gr

Valkampanjen är slut, nu återstår för grekerna att välja väg. Vad som än händer kommer det att bli ett nytt kapitel som skrivs när grekernas röster räknats efter söndagens val. Mycket talar för att Syriza vinner och med det också ånyo ett spel med Svarte Petter som kan leda både till grekisk statsbankrutt och till ny eurokris.

Syriza har byggt upp förväntningar hos grekiska folket om att leverera mindre svångrem, och risken är stor för besvikelse om partiet väl vid makten blir pragmatiskt. Samtidigt kan priset bli högt om man inte blir pragmatiskt. Både Tyskland och Finland har visat sig rätt kallsinniga till stora skuldavskrivningar eftersom synsättet är att grekerna själva behöver städa upp efter krisen.

Samtidigt har många flyttat undan stora belopp från grekiska banker under senaste tiden för att förbereda sig för smällen.

På många sätt är det beklagligt för Grekland att hamna i valurnorna redan nu, ett år för tidigt. Jag har skrivit längre blogginlägg både inför nyvalskrisen (medverkar i DT &GD om grekiskt chickenrace ), om bakgrunden (farlig inblandning av Juncker i grekiskt chickenrace) och när den var ett faktum (Greklands parlament öppnar för ny Eurokris).

Valet kommer i en tid när siffrorna för Grekland började peka åt rätt håll även om effekterna tar tid. Det finns också konkreta positiva exempel att lyfta fram i den annars ganska mörka rapporteringen, SVD skriver om ett läkemedelsföretag och IT-sektorn har fått flera uppstartföretag. Här är även EU-kommissionen inblandad genom Task force for Greece som hjälper Grekland att implementera sitt reformprogram.

Business Insider har uppmärksammat IT-företagen i ”Greece is becoming huge start up incubator despite economic crisis” och listar flera företagsexempel.

Digitaliseringen av det grekiska samhället bidrar också till att effektivisera den grekiska byråkratin och möjligheten att beskatta. Tillit och öppenhet är också förbättringsområden för den grekiska administrationen. Svensk-greken Dimitris Dimitriadis som jobbar i Task force for Greece skriver om det i gästinlägg hos dåvarande kommissionären Neelie Kroes och lyfter fram ett exempel:

Att det grekiska parlamentet inte blev enig om att välja Dimas till president orsakade nyvalet. Foto (C) European Union – EP

Cl@rity (”Diavgeia” in Greek) is an initiative that makes it mandatory for all public agencies to publish any decision – financial or otherwise – on the internet. Citizens gain immediate knowledge of how much their agencies spend and can make comparisons, while the entire public administration becomes more transparent and decision-makers more accountable.

Som sagt var Grekland rör på sig, åt rätt håll, om än långsamt. Frågan är vad som händer efter söndagen. Spänn fast säkerhetsbältet, för det lär blir kunna bli en gropig färd vidare.

(PO)

Nu kommer 5G

Sydkorea och EU har idag tillkännagivit en gemensam satsning på 5G.

Det handlar om att arbeta fram en branschstandard som ska gälla för båda parter, och som man hoppas att övriga världen kommer att följa efter.

För EU och Sydkorea handlar det om att försöka ha ledartröjan inom den digitala telekomvärlden i framtiden.

För Ericsson är det här goda nyheter. För dig som konsument kommer det att dröja flera år innan du kommer att använda dig av 5G.

(PO)

 

 

Besättningen som får Piratpartiet att kapa nya mandat

Eubloggen har en serie inlägg om partiernas drömuppställning i Europaparlamentsvalet 2014, vilka kandidater skulle vara ett dreamteam i varje parti – och vara det lag som kan föra partiet upp till dess maximala potential (eller rent av lite till). Blogginläggen mixar lite mellan partirealism och kryddade förslag som skulle kunna skaka om motståndarna och fånga intresset hos svenska folket. Det här blogginlägget handlar om Piratpartiet.

Upp som en sol och ned som en pannkaka. Det är något vi har har sett några gånger i svensk politik de senaste 20 åren. Det började med greven och betjänten – i läskbacksbyggande Ny Demokrati som tog riksdagen med storm och försvann ut i ingenting tre år senare.

2004 var det dags för Junilistan som red på vågen efter Nejet till Euron, men den väljarkår som lyfte in tre mandat till parlamentet (ok, en hoppade över till ett annat parti under perioden så till slut var de bara två) fanns inte kvar fem år senare. I valet 2009 var Junilistans roll som antietablissemang och alternativt parti bokstavligt talat kapad av ett gäng pirater som seglade med ipred och FRA-vind i seglen och fick ett mandat och sedan ett till Lissabon-mandat. Piratpartiets framgång bland unga, arga män, blockerade också Sverigedemokraterna från att ta ett mandat i parlamentsvalet 2009. Väl i parlamentet tog Piratpartisterna med viss tvekan plats i den gröna gruppen efter att ha övervägt liberalerna i ALDE (Centerpartiet och Folkpartiet) och haft bud från vänstergruppen GUE/NGL (Vänsterpartiet)

När partiet året efter parlamentsvalet gjorde ett magplask i riksdagsvalet 2010 så betraktade många dom som överspelade som politisk kraft och nästa pannkake-parti.

Jag skulle vara benägen att hålla med i den bedömningen fram till ganska nyligen. Sen kom en möjlig ”game changer” – Snowden och Prismaffären. Återigen har integritetsfrågorna kommit upp på dagordningen och piratpartisterna anar morgonluft. Kan det räcka för att nå till 2009-årsnivåer?

Antal röster 2009: 225 915 (NY)

Andel av rösterna 2009: 7,13 % (NY)

En mätning från TNS-Sifo antyder att Piratpartiet kanske har en del vind i seglen ändå. Eftersom mätningen inte särredovisar övriga partier så vet vi inte exakt vad PP fick i mätningen i webbpanelen, men av 6 procent övriga så är troligen PP den största andelen.

Med fler Snowdenskandaler, mer debatt om integritetsfrågorna, draghjälp från Miljöpartiet där Fridolin i Almedalen krävde att att FRA skulle sättas under en demokratisk kriskommission så finns chansen för Piratpartiet.

Kommer det att räcka ända till i maj 2014, tveksamt ändå. Stalltipset från Eubloggen är 0 mandat, men med en respektfull skrällvarning på 1-2 mandat (som annars troligen skulle hamna hos SD). Om piratpartisternas kan fylla sitt skepp med ett riktigt dreamteam kan fler mandat kapas, ja varför inte fyra eller fem…

1) Anna Troberg

Piratpartiets nya partiledare har tvättat bort en del av den grabbighet som associerades med partiet genom företrädaren Rick Falkvinge. Med översättaren och förläggaren Anna Troberg i spetsen har partiet mognat och med henne har partiet fått en mer intellektuell och välpolerad partiledare som kan bidra att fylla ut tekniken med mer ideologi och själ.

Anna Troberg är en given listetta för att visa att partiets prioritering är den betydelsefulla Europeiska arenana, även om hon givetvis kandiderar till riksdagen också och högst troligt lämnar sin parlamentsplats om partiet kommer in i riksdagen.

2) ”Daniel Ek, Spotify”

Missförstå mig rätt nu. Jag vet i ärlighetens namn inte om Daniel Ek sympatiserar med Piratpolitik, men bakom Anna Troberg skulle Piratpartiet behöva ha en fixstjärna eller två som drar mediernas och medborgarnas intresse till sig. Helst bör det vara två typer av fixstjärnor – dels helylle-framgångspersoner som vunnit världsframgångar i en kreativ och digital värld och dels ett svart får. Daniel Ek från Spotify faller väl in på det första kriteriet. Här skulle Piratpartiet få en talesman som förstår den digitala ekonomin och som står upp för partiets digitala ideologi och som redan nu har en rockstjärnestatus i många kretsar. Så om inte Daniel Ek, nån som han – ja ni fattar!

3) Gottfrid Svartholm Warg

För att spetsa det hela ytterligare skulle partiet behöva det svarta fåret, förlåt Wargen – som fängelsedömde Gottfrid Svartholm Warg. Pirate Baygrundaren är en riktig digital aktivist (eller haverist som hans motståndare skulle kalla det). Men med Warg som trea finns det ingen redaktion i Sverige (eller i världen) som skulle undgå att vilja rapportera om Piratpartiet och hur mannen som gäckat rättssystem i olika länder tar sig själv till lagstiftande församling. Under valet avtjänar Svartholm Warg dessutom fängelsestraff, vilket han lär kunna använda politiskt. Jag har inte hittat några begränsningar i Sverige om att man inte ska kunna valbar till Europaparlamentet även om man avtjänar ett fängelsestraff, någon mer kunnig bloggläsare kan kanske bekräfta eller dementera detta.

 4) Amelia Andersdotter

Kom in under mandatperioden genom Lissabonfördraget som gav Sverige ytterligare mandat. Sveriges yngsta MEP och tagit plats i ITRE (industriutskottet) där hon bekämpat ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement – ett handelsavtal mot piratkopior/förfalskningar) som parlamentet med stor majoritet röstade ned.

Amelia Andersdotter fick över 20 000 personröster i valet 2009 och var näst mest kryssad bakom listettan…

TILLÄGG: Amelia Andersdotter är inte bara Sveriges, utan även hela parlamentets, yngsta MEP. Tack Sara för faktauppgiften!

TILLÄGG 2: Amelia Andersdotter är också den yngsta MEP:en genom tiderna. Tack Rick Falkvinge för faktauppgiften.

5) Christian Engström

Partiets parlamentariker ända sedan 2009 med plats i det mäktiga inre marknadsutskottet. Christian Engström har haft en otacksam uppgift att länge ensam vara den ende valde Piratpartisten i en lagförsamling samtidigt som intresset för partiet gick från skållhett till iskallt på hur kort tid som helst. I det ensamma och ganska tysta har han slitit på med vardagsarbetet i parlamentet och drivit motstånd mot ACTA och fått de gröna att anamma Piratpartiets politik kring legaliserad fildelning. Men i vinna-eller-försvinna-valet som avgör Piratpartiets framtid får han träda tillbaka ett antal platser till förmån för starkare fixstjärnor, väl förvissad om att vid en framgång kommer han tillbaka, i alla fall som ersättare.

Piratpartiet ska spika sin lista på ett möte i höst och lär som sagt var inte se ut som listan här ovanför. Mer troligt är att Christian Engström tar första platsen och Amelia Andersdotter andra platsen, precis som 2009.  

(PO)

Grönt eller tillväxtmaximering för ”Connecting Europe”?

På onsdag kommer EU-kommissionen med sitt ”Connecting Europe”. Paketet lägger ihop frågor om transporter, energi och informationsteknologier i syfte att fördjupa EU:s infrastruktur. En del av paketet är känt genom att det presenterades i långtidsbudgeten som kom i somras.

Bland annat skapas en fond där gränsöverskridande infrastrukturprojekt ska kunna finansieras. Förslaget är att 40 miljarder euro hämtas från budgeten samt att man tar ytterligare 10 miljarder euro från sammanhållningspolitiken. Syftet är att pengarna ska gå till att skapa bättre kontakter över gränser, oavsett om det är gasledningar, vägar eller fibrer, och ”terminate the isolation of certain economic ”islands”.

Paktetet kommer att innehålla både lagstiftningsförslag och policyförslag – som en översyn av guidelines för transporter, energi och informationsteknologier.

Lagförslagen ska senare behandlas av medlemsländerna i ministerrådet och Europaparlamentet. Det samma gäller för budgeten som kommer att påverka storleken på fonden för gränsöverskridande infrastruktur.

En sak som blir intressant att se på onsdag är hur balansgången mellan tillväxtmaximering i eurokrisens spår och behovet av miljövänliga transportsystem ser ut. Kommer kommissionen att betona behovet av att utveckla vattenvägarna och därigenom minska långtradarnas andel? När kommissionens grönbok om TEN-T var ute efterlyste parlamentet just ”vattenmotorvägar” och att floder och sjöar skulle nyttjas bättre. Gröna korridorer och järnvägsfrakt fanns med på önskelistan också, allt för att hitta bränsle- och utsläppssnålare lösningar.

Infrastrukturfrågorna är viktiga för Norra Sverige, med stora avstånd och stor basindustri. Det ska bli väldigt intressant att höra snacket om kommissionens förslag på torsdag när Europaforum Norra Sverige drar igång i Sundsvall.

(PO)

Hökmark vill vässa EU:s mobila bredband

I december 2o09 gick datatrafikmängden i mobilnätet om de talade samtalen på global nivå. Skillnaderna mellan röstsamtalen och datamängderna ökar lavinartat. Samtidigt rustar sig mobilföretagen med olika erbjudanden om dataroaming (undvika lagstiftning?) för att vara attraktiva till de allt mer smartphonesurfande européerna. Datatrafiken påverkar redan nu mobiloperatörerna, och trycket kommer att vara fortsatt högt.

Explosionen i trafikvolymer märks inte minst i kapacitetsbrist i nätet, något som just nu hanteras av EU i det som är tänkt att bli det första programmet för radiospektrumspolitik. Frågan är intressant med svenska ögon på flera sätt. Tänk själv, när surfade du senast på mobilen? Kanske just nu när du läser det här. Redan under 2009 använde sig svenskarna av 2,5 gigabyte data per mobilabonnemang, långt mer än i övriga nordiska länder. De kommande åren väntas datatrafiken i världen fördubblas varje år.

Det är också en svensk som är rapportör i frågan om det första programmet för radiospektrumspolitik. Gunnar Hökmark (M) är den som som ska få ihop en parlamentsmajoritet som står bakom en överenskommelse med ministerrådet. Tidplanen är att frågan ska upp i plenum i junisessionen och dessförinnan hanteras i industriutskottet.

I korthet vill Hökmark gå längre än EU-kommissionens förslag. Bland annat föreslår Hökmark att EU ska frigöra 1200 MHz som viks för mobilt bredband. Därigenom ska EU, återigen, ta ledartröjan i mobil kommunikation. Licenserna ska ha fokus på paneuropeiska tjänster. Återigen siktar EU in sig på den förhatliga roamingen, de omotiverade skillnaderna om dyrare taxa så fort man passerar en gräns som inte längre finns på den inre marknaden. 800-bandet ska tas i bruk senast 2013 och 1,5 GHz och 2,3 GHz banden ska frigöras för mobila bredbandstjänster.

EU tog ledningen under 90-talet med den gemensamma GSM-standarden men anses därefter ha halkat efter. Med det nya radiospektrum programmet är ambitionen att återta en global ledartröja. I ett pressmeddelande säger Gunnar Hökmark:

– Nu har andra delar av världen tagit ledningen med större konsumentmarknader och större möjligheter att lansera ny teknologi, nya tjänster och dra nytta av den ökade produktiviteten som en utvecklad informationsteknologi ger. Jag vill att Europa ska återta sitt försprång genom att på en gång slå vakt om utvecklingen av mobila bredbandstjänster och dagens förutsättningar för markbunden television.

Hela förslaget kan du läsa här, kanske gör du det rent av i din smartphone.

(PO)