Federleys grisgöra gjorde svinigt ont…

Det sägs att kemtvätten på Europaparlamentet i Bryssel rynkade förvånat på näsan när Fredrick Federley lämnade in en kostym för ett par månader sedan. Nu har den den grisiga historien som också innehöll svinont som en knorr för Centerpartiets Europaparlamentariker kommit ut på nätet.

1:30 in i klippet ovan kommer förklaringen till svinont. Ledtråd finns i repliken ”jäklar vad du bet mig”…

Klippet ovan är ett längre resonerande snack om antibiotikaresistens, medan själva inspelningen gjordes för en reklamfilm där Federley tar upp antibiotikaresistensen.

(PO)

 

 

 

Annonser

Bondeprotester i Bryssel

Jordbruksministrarnas möte i Bryssel får en intensiv uppvaktning just nu av bönder från framförallt Frankrike, Belgien och Tyskland ser jag i mitt flöde. Uppemot 1000 traktor enligt medieuppgifter från belgiska medier.

//platform.twitter.com/widgets.js
 

//platform.twitter.com/widgets.js

//platform.twitter.com/widgets.js

//platform.twitter.com/widgets.js

//platform.twitter.com/widgets.js

//platform.twitter.com/widgets.js

BBC rapporterar om det här.

DN:s Brysselkorre Annika Ström Melin skriver om sakfrågorna på mötet här.

ÖP:s politiske redaktör Marcus Persson skrev i fredags på HelaHälsingland om EU-nämndens mjölkmöte i Stockholm.

(PO)

Kapitel 283 (typ): EU-direktiv möter svensk byråkrati

EU:s gamla vattendirektiv har nu nått konkretisering hos svenska myndigheter ned på lokal nivå. Jag skriver om det i en ledare på Hela Hälsingland som du kan läsa här. Men i korthet kan sägas i sakfrågan, det blir väldigt, väldigt dyrt och kostnaderna riskerar att knäcka svenskt jordbruk när självförsörjningsgraden redan är nere på 50 procent, vilket ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är farofyllt lågt med tanke på den intensiva utvecklingen i vårt närområde där bara den här veckan Ryssland har varnat Danmark med atomkrig och att ”finska nationalister” infiltrerar Karelen.

Men tillbaka till Vattendirektivet från 2000. Det som Sverige verkar ha gått längre i än andra länder är att lämna över arbetet på nitisk tjänstemannanivå. Det samråd kring åtgärderna som pågår väcker stor oro eftersom det som listats i det här läget inte balanseras mellan kostnad och effekt. Notan som riskerar hamna på markägare är enorm när kantzoner ska etableras, vattendrag rätas, våtmarker återställas (och värdefull odlingsjord försvinner).

Direktivets mål handlade om att säkerställa vattentillgången och att vatten inte vet några gränser. Helt klart en gränsöverskridande fråga. Däremot känns det som, utan att ha vara expert på just det här direktivet, att Sverige sin vana trogen går betydligt längre i tolkning än andra länder som implementerat direktivet, som vårt grannland Norge (i egenskap som EFTA).

Lite som kapitel 283 (typ) i berättelsen om hur EU-direktiv möter svensk byråkrati.

Vill du veta mer konkret om hur underlaget för samråd (och kostnader) kan du titta på Vattenmyndighetens hemsida. Klicka på ditt område (Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Österjön och Västerhavet). Titta sedan till höger efter knappen ”Samråd 2014-2015” och där kan du klicka dig vidare till ditt området och ”Åtgärdssammanställningar”. Till exempel:Gavleån (här finns ex kantzoner för en prislapp på 70 MSEK).

Uppdaterat: Bloggaren och författaren Lars Wilderäng har letat rätt på den skotska implementeringen och lagt det bredvid den svenska och fångar poängen på ett överlägset sätt jämfört med texten ovan. Sedan låter jag det var osagt om kvalitén på den skotska skriften håller någon slags verkshöjd…

(PO)

EUbloggen avslöjar: Det här ska kommissionen göra 2015 (I)

euflagga1.jpgEUbloggen har ju fått se ett utkast på det arbetsprogram 2015 som EU-kommissionen lägger fram i nästa i vecka. Här kan du läsa om de 80-tal EU-förslag som skrotas. I ett par inlägg kommer nu bloggen att lyfta fram de 23 nya initiativ som EU-kommissionen kommer att presentera nästa år.

Under punkten en union för demokratisk förbättring aviserar kommissionen att man kommer att lägga fram ett förslag om att alla EU-institutioner måste vara öppna med vilka lobbyister som är verksamma med att påverka beslutsprocessen. Ett öppet lobbyregister är ett krav som nästan ett helt enigt parlament tidigare ställt sig bakom.

I kommissionens tidigare aviserade riktlinjer finns också avsiktsförklaringen att se över processen som godkänner GMO, det för att bättre svara upp mot oron som finns både hos medlemsstater och hos konsumenter.

Under 2015 kommer också kommissionen att lägga förslag för att minska byråkratin och effektivisera beslutsfattandet.

Till sist ska man alltid ha en reservation med, det handlar alltså om ett utkast och det är fullt möjligt att någon förändring sker i sista stund eller runt sittande bord på EU-kommissionens möte på tisdag.

(PO)

Ny kommissionärskandidat i hetluften

Idag fick jag för första gången höra talas om att det skulle finnas problem med Phil Hogan från Irland. I ett telefonsamtal sade en person ”jo, du ska titta på irländaren också, han verkar ha problem med resandefolk och stämmer folk på löpande band”. Kort efteråt började det komma många olika medierapporter om kandidaten till jordbruksfrågor som bringade klarhet till vad samtalet refererade till.

Här har för övrigt SvD:s Teresa Küchler gjort ett utmärkt grävjobb på ”Sue-You” (som han har kallats i sociala medier) Hogan som startade medielavinen som följde i engelskspråkig press. Küchler har bland annat fått fram att tre irländska medieföretag avbokat intervjuer av rädsla för att bli stämda av Hogan. Bakgrunden är att Hogan misstänks ha gjort sig skyldig till maktmissbruk när han försökt påverka sociala myndigheter i en stad och krävt att en resandefamilj (Irish Travellers) ska nekas boende. Bloggaren som bott på Irland och pluggat i Limerick vet från den tiden att det finns fördomar mot resandefolket, men att en irländsk politiker lägger sig i myndighetsutövning i frågan är anmärkningsvärt. Och ännu mer anmärkningsvärt att han försöker tysta kritiken med hjälp av advokater.

Inför utfrågningarna i parlamentet skickade den irländska MEP:en Nessa Childers ett brev till sina parlamentskamrater om sina tveksamheter till Phil Hogans lämplighet, ett brev som Financial Times publicerat här. När det brevet blev känt hotade Hogan Childers med att hon har fem dagar på sig att ta tillbaka de ärekränkande påståendena annars ska rättsliga åtgärder inledas. Läs mer om det hos Financial Times som också länkar till breven från Hogans advokater.

Att bevisa sin lämplighet som EU-kommissionär genom att hota att stämma en Europaparlamentariker måste betraktas som politisk omognad på jordskalvnivå anno domini 2014. Ska Phil Hogan från EPP överleva torsdagens utfrågning måste han göra en pudelakt värdig en djurcirkus och bevisa att han kan samverka med folkvalda utan att stämma kritiker till höger och vänster för att inte tala om medier.

För Jean-Claude Juncker är det här ovälkomna nyheter. Juncker har uttryckt ambitionen att ha en kommission som blir bättre på att kommunicera och där kommissionärerna ska vara mer tillgängliga. Det är knappast troligt att Juncker tänkte sig att det skulle ske genom advokatbyråer…

De första reaktionerna på Hogan i svenska sociala medier kom också snabbt.

Riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C), själv lantbrukare och nära att kryssa sig in i Europaparlamentet, konstaterar på twitter: ”Jag som utan någon som helst förkunskap om Hogan kände att det kunde sitta fint med irländsk jordbkom. Men alltså detta.. :(”

DN:s förre politikchef, nestorn Henrik Brors, skriver: ”Hot mot folkvalda borde vara skäl för utvisning. Breven från hans advokater pekar på mycket dåligt politiskt omdöme av politiker 2014”

Hogan flyttar snabbt upp i toppen på listan som möjliga bondeoffer i utskottsutfrågningarna. Där passerar han Alenka Bratušek som inte heller haft en bra dag idag. Dels berättar EUobserver, förutom att 65% av slovenerna vill att hon petas, att hon undviker sin post för att försena utredningen om maktmissbruk som kan ställa till det i utfrågningarna och dels figurerar hon i ett Youtubeklipp sjungandes kommunistsånger samt applåderar en EU-kritisk och antiziganistisk sång. När EUbloggen uppmärksammade europaparlamentarikern Soraya Post, Fi, på filmklippet blev reaktionen”Herregud!”, vidare konstaterar Post att i Slovenien är antiziganismen extremt ingrodd. Fredrick Federley (C) konstaterade torrt att Bratušek lär få tydliga frågor på det.

Läs om fler som kan få problem här, och här.

Samtidigt ökar det politiska trycket på spelplanen. Innan Hogan-lavinen kom var Alain Lamassoure, fransk delegationsledare i EPP, ute och sade att om någon av EPP-kandidaterna blir attackerade kommer EPP plocka bort den franske socialisten Moscovici från kommissionslistan, ett hot för att få till en terrorbalans gentemot Socialistgruppen.

Att ge sig på Moscovici skulle kunna utlösa politiskt storbråk, bland annat för att Frankrike är ett stort medlemsland, men om däremot till exempel socialdemokratiske maltesen Karmenu Vella trampar snett på måndag i utfrågningen till miljö- och fiskeportföljen så kan EPP och Socialdemokraterna få plocka en varsin, och då åker Bratušek nog också för då har alla tre i den styrande koalitionen (EPP, Socialdemokraterna & ALDE) fått offra en var.

Det gör att det kan bli rekordmånga som åker ut efter parlamentets utfrågningar.  Räkna med en politiskt rafflande EU-vecka med start på måndag.

(PO)

PS För övrigt anser jag att Küchlers avslöjande om Hogan visar varför svenska medier måste ha kunnig representation på plats i Bryssel som bevakar politiken. 

 

 

Almedalen 2011

Almedalen är en bubbelvärld som för en vecka existerar parallellt med verkligheten. Detta intryck förstärktes ytterligare i år genom iskall Silent Hil-dimma och radioskugga.

Den extremt dåliga 3G-täckningen gjorde att jag skötte mina löpande funderingar via Twitter (@hegefeldt) och försöker summera upp det hela så här i efterhand i en sammanhängande bloggpost istället.

Jag tillbringade större delen av dagarna med att bevaka EU- och Östersjöstrategifrågor på Europahuset (Kommissionen och Europaparlamentet) och Östersjömötesplatsen (Sida Östersjöenheten), båda med exemplariskt arrangerade seminarier.

Något utanför EU-fokuset måste jag även nämna Johan Norbergs genomgång av globaliseringens historia på Svenskt näringslivs event på måndagen. Att kunna leverera så många siffror och årtal och samtidigt lyckas hålla det engagerande och intressant är imponerande.

Just globaliseringen kändes som ett gemensamt tema under de seminarier som jag besökte under veckan. Oavsett om det handlar om tillväxtpolitik, infrastruktur eller hälsovård så togs globaliseringens effekter och den nya ekonomiska och politiska världsbild som är under framväxt upp som en viktig faktor. Det spår var även en viktig del av inte minst Fredrik Reinfeldts partiledartal.

Vad som däremot inte nämndes alls lika ofta var EU och EU-politik. Kanske är det som statssekreterare Oscar Wåglund Söderström hävdar att Europapolitik nu äntligen börjar behandlas som en naturlig del av inrikespolitiken 16 år efter medlemsskapet.

Partiernas EU-politik behandlades specifikt på utfrågningar arrangerade av Europahuset och jag hade möjligheten att se Lars Ohly samt Lena Ek och Annie Johansson svara på frågor från KG Bergström och Lena Melin.

V driver inte aktivt frågan om utträde utan vill föra en pragmatisk EU-politik. Ohly vill ha en ekonomisk relation till EU på samma sätt som Norge genom EES-avtalet och ser det inte som ett problem att Sverige på så sätt förlorar rätten att påverka den EU-lagstiftning som måste implementeras. Han kritiserade även stödet till jordbruket och vill se att den branschen klarar sig på marknadsmässiga villkor.

C betonade flera gånger subsidaritetsprincipen, dvs att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå för att komma närmare medborgarna.  Även Ek och Johansson vill se ett slut på jorbruksstödet (CAP) men anser att det måste fasas ut gradvis samt göras rättvisare mellan medlemsstaterna. Johansson välkomnade även att vargjaktsfrågan prövas av EU-domstolen.

Polen deltog i flera seminarier och det är tydligt att de är väldigt ambitiösa med sitt ordförandeskap och ser det som en sätt att komma in i kärnan av EU-samarbetet. På samma sätt som globaliseringen innebär att Sverige måste ompröva sin traditionella bild av Asien och Latinamerika så finns det all anledning att ägna Polen uppmärksamhet framöver.

Region Skåne arrangerade ett flertal seminarier om bland annat sin innovationsstrategi, vilken är påfallande ambitiös för att komma från en regional aktör och inte en nationalstat. Det etablerade Öresundssamarbetet har dessutom börjat expandera till att även omfatta Hamburgregionen.

Själv deltog jag på ett seminarie arrangerat av Örebro läns landsting med bland annat Europaparlamentariker Jens Nilsson där jag pratade om effektivitet vs legitimitet i arbetet med Östersjöstrategin. Jag drev tesen att det var nödvändigt att nationella aktörer tog ett starkt ägar- och ledarskap i början av processen efter det är de som sitter på resurser och kompetens att genomföra nödvändiga åtgärder.

Detta innebär inte att andra aktörer ska uteslutas utan tvärt om att regionala/lokala aktörer, civilsamhället samt näringslivet ska uppmuntras och stöttas om de vill delta i genomförande av Östersjöstrategin. Ägarskap måste finnas på alla nivåer för att strategins ambitioner ska lyckas.

Två år efter jag var med och lanserade Östersjöstrategin på en konferens i just Visby går det att konstatera att strategin har lett till en förnyad vilja att samarbeta i regionen och inte minst till att det finns en acceptans att prata om ett Östersjöperspektiv i Bryssel och andra platser där den Europeiska agendan sätts.

Ska man sammanfatta årets Almedalsvecka så har det varit otroligt lärorikt och intressant, även om det inte finns en chans att täcka allt intressant som händer. Jag kommer definitivt försöka vara på plats även nästa år (och hoppas på ett fungerande mobilinternet).

(BH)

EU ska göra mer med mindre om Reinfeldt får bestämma


Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) höll idag ett linjetal om Sveriges Europapolitik på ett fullsatt Europahuset  i Stockholm.

”Medlemskapet har öppnat många möjligheter”
Inledningsvis så lades tyngdpunkten på frihetsmålen med EU. Det är i år 20 år sedan Warszawapakten upplöstes och järnridån slutligen lyftes. Reinfeldt kommer på grund detta att besöka de Baltiska staterna under 2011 för att delta i firandet av 20 år i frihet.

Östersjöstrategin, som var en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar 2009 togs inte upp explicit. Delar av strategin, som den planerade sammankopplingen av de nordiska och baltiska elmarknaderna nämndes dock.

Vidare behandlades de utmaningar som unionen står inför, där det gäller att ”reformera eller försvinna”. Det gäller dels för EU som institution, men framför allt de enskilda medlemsstater som står inför stora strukturella förändringar i finanskrisens efterdyningar.

Reinfeldt tog upp fem huvudfrågor för EU ur ett svenskt perspektiv
1. Ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft
2. Klimatförändringarna
3. Rörlighet över gränserna
4. Moderniserad budget
5. EU som utrikespolitisk aktör

Förutom att betona vikten av att följa de regler som slagits fast i stabilitetspakten så togs ett antal punkter upp där den inre marknaden behöver stärkas, som effektivare tjänstesektor, digital inre marknad och EU-patent.

Reinfeldt tryckte även på vikten av att få fler Europeiska kvinnor ut i arbetslivet, något som har varit en käpphäst för EU-minister Birgitta Ohlsson sen hon tillträdde.

Något stolt tog Statsministern upp att Sverige ligger i topp vad det gäller satsning på forskning och utveckling i EU.

Gällande klimatet så lyftes den svenska koldioxidskatten upp som ett effektivt verktyg att bekämpa koldioxidutsläppen ifall den implementerades i flera länder. Sverige anser även att handelspolitiken med de stora utsläppsländerna borde föras med klimatet i åtanke.

”Tveksamhet med nyttan”
Vad gillar Reinfeldt då inte med EU?
Främst är det budgeten, som anses vara ”Ineffektiv, svåröverskådlig och byråkratisk”, men även de nationella särintressen som ibland hindrar nödvändigt beslut kritiserades. Som väntat fick sig den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, en känga.

Även strukturfonderna kritiserades som en förlegad modell. En aning förvånande vill Reinfeldt istället lägga pengarna på forskning och andra tillväxtfrämjande åtgärder, vilket är vad strukturfonderna i huvudsak används till i Sverige.

Sammanfattningsvis så ställer sig Sverige tydligt på den sidan som vill minska EUs totala budget 2014-2020. Det kommer bli intressanta förhandlingar i Bryssel under hösten.

Hela talet finns att ladda ner här: http://regeringen.se/sb/d/7391/a/162397

Mer material från eventet på Kommissionens hemsida: http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/events/news_date_943_sv.htm

(BH)