Bins hälsa på ministerrådsmötet på måndag

Den mystiska massdöden av bin är ett bra exempel på hur ett ämne blir politik inom EU (ett exempel som jag använt också under en föreläsning om EU på Kalix Folkhögskola). Bidöden började dyka upp på allvar under 2006 och varit sporadiskt i medierapporteringen sedan dess. Konsekvenserna av att hela bisamhällen dör ut kan bli stora, bland annat har Jordbruksverket uppmärksammat det i en rapport från i fjol. De europeiska biodlarorganisationerna blev bekymrade först och började lobba. Europaparlamentet var snabbt ute och antog i november 2008 en resolution där man uppmanade EU-kommissionen att vidta åtgärder. Två år senare kom kommissionens meddelande.

Där slog kommissionen fast att man vill utnämna ett EU-referenslaboratorium för bihälsa, sjösätta ett pilotprogram för bitillsyn för att få en bild av hur utbrett problemen är, att enbart godkänna bekämpningsmedel som är ofarliga för honungsbin, att utbilda EU-tjänstemän, samt att öka EU:s finansiering av nationella biodlingsprogram med 25 procent under de kommande tre åren.

Det som sker nu är att meddelandet diskuteras i de olika beslutsforumen, och om det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa bipopulationen.

Riksdagens EU-nämnd ger idag sin input till jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) som ska diskutera frågan på jordbruksministermötet på måndag. Det ungerska ordförandeskapet har just bin som en viktig fråga under det halvåriga ordförandeskapet.

Kanske kommer man rent av fram till att något behöver lagstiftas om så småningom, då väntar ytterligare turer där kommissionen ska utreda och sedan lägga fram ett förslag som sedan ska behandlas av ministerrådet och Europaparlamentet. Något som i sådana fall kanske tar ytterligare två-fyra år.

To bi continued så att säga.

(PO)

Annonser

Hur mycket betalar du till EUs jordbruksstød?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, ær en av de mest omdebatterade delarna av unionens verksamhet. Fræmst Frankrike, men æven Polen och Grekland har varit starka førespråkare før fortsatta stødåtgærder till jordbruket. Storbritannien och Sverige hør till de lænder som velat minska eller helt ta bort støden.

Hur mycket pengar rør det sig då om? Ungefær 50 miljarder euro, eller 100 euro per EU-invånare går varje år till jordbruksstød i olika former. Sverige betalar 145 euro per innevånare och år, men får bara tillbaka 103 i stød till svenska lantbrukare.

De två størsta mottagarna i Sverige ær med god marginal Danisco Sugar och Arla Foods, men vardera øver en miljard kronor i stød sen år 2000. Størsta offentliga mottagare ær Lænsstyrelsen i Væstra Gøtaland med 156 miljoner kronor.

Du kan læsa mer om vad medlemsstaterna betalar i jordbruksstød och till vem på www.farmsubsidy.org. Sidan ær ett initativ från engelska och danska organisationer som arbetar før transparens i CAPen och bygger på offentliga data från medlemslænderna och i en del fall regionerna.

(BH)

Sverige vill se mindre pengar till jordbruk och regionalstöd

EU-minister Cecilia Malmström, före detta EP-ledamot för Folkpartiet, redogör i dagens SvD för Sveriges syn på EU:s långtidsbudget. 

I budgetöverenskommelsen från 2005 så ingår det en översyn ska genomföras i år och 2009. Regeringen har nu lagt fram sina synpunkter och det är inte några större överraskningar. Man anser som förut att jordbruksstödet måste minska och att strukturfonderna ska koncentreras till de minst utvecklade medlemsstaterna. 

Budgeten ska ligga kvar på samma nivå, men regeringen vill istället omfördela pengarna till tillväxt och konkurrenskraft, forskning, miljö, migration och utrikes/grannskapspolitiken.

Ståndpunkten att minska regionalstödet är inte okontroversiell i Sverige. Särskilt de fyra norra länen har tvärt emot vad regeringen anser istället lobbat för att öka andelen regionalstöd till Norrland. 

Det är dock kul att Cecilia Malmström slår ett litet slag för att avskaffa Europaparlamentets ”flyttcirkus” till Strasbourg. Malmström var initiativtagare till One Seat-kampanjen för ett par år sedan, något som hon tyvärr blev väldigt tyst om när hon tillträdde sin ministerpost.

Även det motsägelsefulla odlingsstödet för tobak samtidigt med antirökningskampanjer näms, något som EU-bloggen skrivit om tidigare

(BH)

CAP orsakar tusentals dödsfall visar WHO-rapport

EU:s gemensamma jordbrukspolitik är inte bara dyr, den är dödlig också. Nu har jordbruksstödskritikerna fått ännu ett argument efter att WHO (FN:s världshälsoorganisation) publicerat en brittisk studie (britterna vill skära i subventionerna) som pekar på att CAP:en lett till överproduktion på mjölk och kött och därigenom ökat andelet dödsfall i hjärt- och kärlkranssjukdomar. EU:s jordbrukspolitik kostar årligen € 45 miljarder och av det går € 16 miljarder till mjölkindustrin, varav € 500 miljoner enbart till att stimulera inhemsk smörkonsumtion.

Forskarna från Liverpool konstaterar att fram till 2004 kan lågt räknat uppemot 13 000 dödsfall tillskrivas överkonsumtion av kött och mjölkprodukter som kommer från EU:s jordbrukspolitik.

Folkhälsoinstitutet i Sverige har tidigare gjort en studie på folkhälsoaspekter av EU:s jordbrukspolitik och konstaterade då att € 3,4 miljarder användes år 2002 i direkt skadliga stöd.

EU:s jordbrukskritiker har genom den brittiska studien fått ny ammunition gentemot framför allt Frankrike som är den stora försvararen av CAP. Sverige och Storbritannien tillhör de länder som vill gå längre än EU-kommissionens reformförslag som presenterades i maj.

UPPDATERAT 5:e augusti: Även SvD:s ledarsida har nu uppmärksammat Liverpoolstudien som WHO har publicerat. Läs ledaren här.

(PO)

Dubbelmoral om tobak

Ser att kommissionen upphandlar reklambyrå för en EU-27-kampanj mot rökning. Kampanjen är tredelad att undvika att få unga att börja röka, att få unga rökare att fimpa samt att lyfta fram hur farligt passiv rökning är.

Inget ont i detta, men tobaken är en riktig haverifråga på EU-nivå. 2006 så gick det 65 kronor i odlingsstöd för tobak för varje krona som satsades på att minska rökningen. EU satsade det året omkring 14 miljoner euro på hälsosatsningar och omställningar till andra grödor, 920 miljoner euro gick till tobaksstöd.

Även om tobaksstödet ska fasas ut och försvinna på sikt kan man konstatera att det från första början varit en galen politik, och att det går långsamt.

(PO)

EU-snack i lokal tv-soffa

Har just samtalat med Christofer Fjellner (m) och Åsa Westlund (s) i direktsändning för regionala Nyhetsmorgon i TV4Nyheterna över Uppland, Gävleborg, Dalarna. Sändningen kan ni se här. Jag hade litet problem med tidräkningen, hörde ingenting i mitt öra från kontrollrummet och försökte uppskatta tiden på klockan, men jag kan uppenbarligen inte dra av 2.30 från 11:18 samtidigt som jag ställer frågor. Det är förklaringen till varför det blev tajt med tid på slutet!

I morse sände också regionala TV4Nyheterna Mälardalen-Öst intervjun med Lena Ek (c) som bandades igår. Den ser ni här.

(PO)

EU:s jordbrukspolitik förändras av efterfrågan

På måndag är jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) på ministerrådsmöte. EU:s dyra och komplicerade jordbrukspolitik står som vanligt på dagordning, men på ett sätt som vi måste vänja oss att det blir mer av framöver. Borta är diskussionerna hur man ska bli av med överskottsberg av mat genom att ge pengar till jordbrukare för att de inte ska odla. Istället ska de de kraftigt stigande priserna diskuteras. Prisökningar som gör att det just nu är kämpigt för fattiga människor i tredje världen, men som gör jordbruk till en lönsam sysselsättning för svenska bönder. Jordbruket har aldrig varit så lönsamt nu.

Orsaken till bristen på livsmedel kan framför allt spåras i ökad efterfrågan i Kina, enkelt uttryckt – ökat välstånd i Kina (men även Indien) leder till ökad efterfrågan på bland annat kött och mejeriprodukter som är betydligt mer produktionskrävande. Lägg därtill flera dåliga skördar runt omkring i världen. För EU handlar det nu om ett paradigmskifte. Jag var på plats i fjol i Bryssel när EU-kommissionen föreslog att slopa reglerna att 10 procent av markerna ska ligga i träda. Regler som funnits sedan 1992.

Då hade spannmålslagren sjunkit från 14 till ett ton på bara ett år. En positiv sidoeffekt av livsmedelsbristen är att det lär bli lättare att göra något åt jordbrukspolitiken och alla subventioner. Troligen kommer morgondagens jordbrukspolitik handla om att skapa mer åkermark, inte hur man blir av med odlingarna.  

(PO)