Lavaldomen besvärlig för regeringen

Akademikerförbundet SSR, Metall och SKTF gör gemensam sak på DN Debatt och uttrycker sin oro för Laval-domen och andra liknande domar från EU-domstolen som innebär att kollektivavtalet och den svenska modellen undermineras. Debattörerna skriver:

Vi kräver att regeringen Reinfeldt snarast, och senast under det svenska ordförandeskapet nästa år, initierar en ny social dialog där arbetskraftens värde stärks och där den sociala tryggheten garanteras.”

Frågan om kollektivavtalet och EU är den mindre (jfr med FRA-debatten) huvudvärken för alliansregeringen, men inte desto mindre en bökig fråga. Moderaterna är traditionellt emot kollektiva lösningar och centerpartiet under Maud Olofsson har lanserat sig ekonomiskt väldigt liberalt samtidigt har Nya Moderaterna jobbat hårt för att etablera bilden av att man värnar fack och kollektivavtal – men i tysthet finns det nog ganska många moderater som tycker att domstolens beslut var väldigt bra. Räkna med halvhjärtade och ganska undanslingrande hållning från regeringen i frågan. Utredning och lämpliga markeringar att man är för i ett försök att undvika att det här blir en för stor valfråga i parlamentsvalet nästa år, men helhjärtat lobbyarbete inom EU och under ordförandeskapet – knappast.

(PO)

Annonser

Hårdare antidiskrimineringsregler för flygbolag

Sedan 2007 är det förbjudet för flygbolag i EU att vägra passagerare resa på grund av rörelsehinder. Från och med nu är det även otillåtet att ta ut extra avgifter för t ex rullstolar eller assistans på flyg och flyplatser.

Samtidigt med det nya regelverket så förbinds varje medlemsstat att utse ett kontrollorgan för att övervaka att reglerna följs. Dessa kommer att ha mandat att utdöma ”effektiva, propotionella och avskräckande” straff vid överträdelser.

Enligt transportkommissionär Antonio Tajani så berör de nya reglerna ca 127 miljoner EU-medborgare som lider av någon form av rörelsehinder.

(BH)

Skilsmässor delar EU?

Skilsmässolagstiftning har länge varit en känslig fråga i Europa.

Årligen så skiljer sig 170 000 par där makarna kommer från olika EU-länder. Justitieministrarna har därför vid ett ministermöte på fredagen föreslagit att vid dessa skilsmässor ska makarna kunna välja vilken av ländernas lagstiftning som ska gälla. 

Problemet har varit att två länder motsätter sig detta: Det strängt katolska Malta som inte tillåter skilsmässa i sin lagstiftning och Sverige som ser sina liberala lagar hotade.

Detta har lett till att en grupp av nio länder har begärt att få gå in i fördjupat samarbete utan att ha alla medlemsstater med sig. Det är första gången en sådan åtgärd begärs, det har alltid tidigare eftersträvats att undvika ett A- och ett B-lag inom EU. Inte minst efter det Franska och Nederländska nejet till konstitutionen 2005 fanns en livlig debatt kring ett ”flernivåsamarbetes” vara eller icke vara.

Frågan är nu vad som kommer att hända om detta sätter ett prejudikat för hur lagstiftning arbetas fram? Det finns redan vissa områden där EU inte är homogent, som Schengen och euron, men det har setts som undantagsfall. Risken är att de länder som väljer att stå utanför ett utökat samarbete så småningom de facto dras med om ett flertal av de andra medlemsstater väljer att införa en ny lagstiftning. 

(BH)