Nytt hopp för stopp mot skjut och gräv

EU-politiken är aldrig helt avgjord. Nu har en oväntad lucka öppnat sig i att kunna sätta stopp mot skjut och gräv av svensk säl. Bakgrunden till stoppet är i korthet EU-kommissionens tolkning av en WTO-dom efter att Norge och Kanada klagat på det handelsförbud mot sälprodukter som bland andra dåvarande Europaparlamentarikern Carl Schlyter (MP) drev fram.

Det är europaparlamentariken Christofer Fjellner (M), som varit engagerad i frågan länge, som på twitter berättar om en omröstning i Internationella Handelsutskottet som ger Kommissionen en bakläxa.

BRA att ”skjut-och-gräv” förslaget möter rejält motstånd i EP. Handelsutskottet har nu försvarat Sveriges rätt till handel med sälprodukter!

— Christofer Fjellner (@Fjellner) May 7, 2015

Handelsutskottet kräver att EU-kommissionen, istället för att helt slopa Sveriges möjligheter att ta tillvara på sälen efter skyddsjakten, ska modifiera lagstiftningen vilket WTO-beslutet ger möjlighet. Kommissionen valde inte den vägen eftersom man (förenklat) ansåg det vara för krångligt. Men det köper inte handelsutskottet som alltså gör tummen ned.

Beslutet som togs med en liten men tydlig majoritet med 19 mot 14 röster, samt 3 som avstod, ger svenska kustbygder hopp om en klokare resursanvändning av skyddsjakten. Istället för att tvingas ”gräva ned” och inte ta djuret till vara så finns det hopp om att skinn, späck och kött kan tas tillvara. Det innebär att det EU-finansierade projektet (visst är det ironiskt!) som tagit fram fler sätt att tillvara ta sälen och skapa produkter inte varit helt förgäves.

Frågan ska nu också upp inre markandsutskottet (IMCO), där är Fjellners partikamrat Anna Maria Corazza Bildt vice ordförande och socialdemokraten Jens Nilsson är suppleant. Därefter ska frågan röstas om i plenum. Om Europaparlamentet som helhet går på majoriteten i handelsutskottets linje kommer möjligheten att ta tillvara på sälens produkter att finnas kvar, även om regelverket kopplas ännu hårdare till skyddsjakten.

Uppdaterat: Det påpekas från Socialdemokratiskt håll att partiets ledamöter även lagt ändringsförslag till förmån för att svenska sälar ska kunna tillvaratas.

@patrikoksanen @komagnusson Se @maritaulvskog och @jensni förslag om Sälar i INTA (nr 48). Lagda även i IMCO o AGRI. http://t.co/5Hhq08WItq

— Kristoffer Strömgren (@KStrmgren) May 10, 2015

 

(PO)

Kapitel 283 (typ): EU-direktiv möter svensk byråkrati

EU:s gamla vattendirektiv har nu nått konkretisering hos svenska myndigheter ned på lokal nivå. Jag skriver om det i en ledare på Hela Hälsingland som du kan läsa här. Men i korthet kan sägas i sakfrågan, det blir väldigt, väldigt dyrt och kostnaderna riskerar att knäcka svenskt jordbruk när självförsörjningsgraden redan är nere på 50 procent, vilket ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är farofyllt lågt med tanke på den intensiva utvecklingen i vårt närområde där bara den här veckan Ryssland har varnat Danmark med atomkrig och att ”finska nationalister” infiltrerar Karelen.

Men tillbaka till Vattendirektivet från 2000. Det som Sverige verkar ha gått längre i än andra länder är att lämna över arbetet på nitisk tjänstemannanivå. Det samråd kring åtgärderna som pågår väcker stor oro eftersom det som listats i det här läget inte balanseras mellan kostnad och effekt. Notan som riskerar hamna på markägare är enorm när kantzoner ska etableras, vattendrag rätas, våtmarker återställas (och värdefull odlingsjord försvinner).

Direktivets mål handlade om att säkerställa vattentillgången och att vatten inte vet några gränser. Helt klart en gränsöverskridande fråga. Däremot känns det som, utan att ha vara expert på just det här direktivet, att Sverige sin vana trogen går betydligt längre i tolkning än andra länder som implementerat direktivet, som vårt grannland Norge (i egenskap som EFTA).

Lite som kapitel 283 (typ) i berättelsen om hur EU-direktiv möter svensk byråkrati.

Vill du veta mer konkret om hur underlaget för samråd (och kostnader) kan du titta på Vattenmyndighetens hemsida. Klicka på ditt område (Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Österjön och Västerhavet). Titta sedan till höger efter knappen ”Samråd 2014-2015” och där kan du klicka dig vidare till ditt området och ”Åtgärdssammanställningar”. Till exempel:Gavleån (här finns ex kantzoner för en prislapp på 70 MSEK).

Uppdaterat: Bloggaren och författaren Lars Wilderäng har letat rätt på den skotska implementeringen och lagt det bredvid den svenska och fångar poängen på ett överlägset sätt jämfört med texten ovan. Sedan låter jag det var osagt om kvalitén på den skotska skriften håller någon slags verkshöjd…

Cornucopia?: Svensk tillämpning vs skotsk tillämpning av samma EU-direktiv i en bild http://t.co/Aebq8w9swm

— Lars Wilderäng (@Cornubot) March 23, 2015

(PO)

Plastpåsedeal på bordet

We have an agreement in principle with Council on adopting ambitious measures to tackle overconsumption of plastic bags. Good news!

— Margrete Auken (@MargreteAuken) November 17, 2014

  Deal made on #plasticbags tonight between EU institutions. Needs confirmation by Coreper coming Friday. — Gerben Jan Gerbrandy (@Gerbrandy) November 17, 2014

To make it clear: Agreement is subject to confirmation by permanent representatives this Friday.

— Margrete Auken (@MargreteAuken) November 17, 2014

Grön seger!EU ska minska användningen av plastpåsar, överenskommelse igår. MS får välja mellan pris eller eller minskning per person #eupol

— Linnéa Engström (@LinneaEngstrom) November 18, 2014

Sent under måndagskvällen nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en uppgörelse vid trilogen om plastpåsar, något som twittrande Europaparlamentariker beskriver ovan. Det var sista chansen att nå en överenskommelse. Men fortfarande tycks det inte som om uppgörelsen är helt i hamn, trilogens tredje part EU-kommissionen uppges vara inte helt glad och enligt European Voice så överväger kommissionen att dra tillbaka hela paketet (Tillägg: Kommissionen tänker inte stoppa) om inte uppgörelsen får enhällig uppbackning av medlemsländernas ambassadörer vid fredagens Corepermöte (precis så glasklart som EU-politik brukar vara med andra ord).

Rapportören Margrete Auken (DK) från Gröna Gruppen.

Syftet med nattens uppgörelse är att fasa ut platspåsar.

Parlamentets rapportör Margrete Auken (DK, Gröna Gruppen) hade inför förhandlingarna lagt fram ett kompromissförslag på två ben:

1. Medlemsländerna får välja mellan att införa en avgift på plastpåsar i butik eller se till att på annat sätt minska mängden plastpåsar med 80 procent till 2022.

2. Ett förbud mot en särskilt skadlig typ av plast, nämligen ”oxo-nedbrytbara” plastpåsar. Det är en typ av plast som varken kan återvinnas eller komposteras och som försämrar möjligheten att återvinna annan plast. Något som Storbritannien i alla fall tidigare motsatt sig.

Enligt Miljöpartiets Linnea Engström på twitter har kompromissen i punkt 1 landat i att medlemsländerna fått längre tid på sig att få ned användningen, samt att det dessutom går från procent till absolut antal. Möjligheten att införa en avgift på påse i butik finns fortfarande kvar.

EU-målet blir att minska användning m 100 påsar pp o år till 2019,40 påsar pp o år till 2025. (Snittet i EU idag är ca 180 pp).#eupol

— Linnéa Engström (@LinneaEngstrom) November 18, 2014

Sverige ligger på 100 plastpåsar pp/ år. Om Sverige tar mål för minskning behöver vi inte göra nåt på fem år, sen minska med 60% på tio år.

— Linnéa Engström (@LinneaEngstrom) November 18, 2014

När det gäller Oxo-plasterna och Storbritannien så är det enligt de uppgifter EUbloggen tagit del av på morgonen som så att det inte blir något förbud. EU-kommissionen ska istället utföra en studie och överväga andra åtgärder.

Uppgörelsen handlar om tunna plastpåsar, mellan 10 och 50 mikrometer. Det är av den typen som är vanlig i svenska matbutiker när du handlar. Tunnare påsar (under 10 mikrometer) som de du lägger tomaterna och tjockare påsar (mer än 50 mikrometer) som går att återanvända omfattas inte av förslaget. Däremot omfattas tjockare påsar om ett land väljer att ta ut avgifter.

Det är också stora skillnader mellan medlemsländernas platspåseanvändning där Sverige ligger på den nedre halvan. I botten återfinns bl a Irland som tidigare infört skatt på påsar och fått ned användningen med 90 procent på ett decennium.

Klicka på bilden för att läsa hela EU-kommissionens underlag.

(PO)

Skriver om EU-nämnden i Gefle Dagblad & DT

Jag medverkar i Gefle Dagblad & Dalarnas Tidning och skriver om förra veckans tumultartade EU-nämnd. Perspektivet är sammanfattande och introducerande till de som inte fördjupat sig tidigare i turerna. Läs hela texten här i GD & här i Dalarnas Tidning.

Mer läsning relaterad till Löfven i EU-nämnden:

Inlägget om när det hände i nämnden  (med 40 000 sidvisningar!)

Vad som hände på toppmötet

Fördjupning om nämndens betydelse för Persson

Och sen har Romson haft svårt med sifferraden också…

Två svenska företag prisas för europeisk hållbarhet

Två svenska företag har erövrat certifiering för hållbarhetsarbete i kategorin affärsmässig samhällsnytta. Ett av företagen, Fyrishov känner jag mer än väl som Uppsalabo. Det andra är Stockholm Vatten. Totalt är det 24 företag som får CEEP-CSR märke för ”banbrytande CSR arbete”.

– Märket är ett bevis för att dessa samhällsnyttiga aktörer gör mer än fullföljer sin service. De är särskilt effektiva när det kommer till att påverka både sociala och miljömässiga aspekter i en positiv riktning, konstaterade CEEP:s generalsekreterare Valeria Ronzitti i samband med prisutdelningen i Milano som sker under det italienska EU-ordförandeskapets vingar.

Ordförandeskapet har betonat CSR (Corporate Social Responsbilities) som en av sina prioriteringar. Totalt begärde 74 företaget att få märket, bara en tredje del tog sig hela vägen. Märkningen är giltig i två år.

– Vi är naturligtvis väldigt glada och stolta över att få det här priset. Det visar att det fokuserade arbetet vi gjort under många år, i både stort och smått, är rätt väg, säger Liisa E Hundertmark, vd Fyrishov i ett pressmeddelande.

Fyrishov är Sveriges mest besökta arena, med framför allt ett äventyrsbad som lockar. Men Fyrishov är också hemmaarena åt SSL-lagen Storvreta och Sirius innebandy och Uppsala Basket. Dessutom huserar en av Sveriges största gymnastikförening, Uppsalaflickorna, i arenan.

Fyrishov var det enda företaget inom besöksnäringen som fick utmärkelsen i år. Bakom ligger bl a energieffektiviseringar kombinerat med solceller men också insatser inom arbetsmiljö, kundutveckling och säkerhetsarbete.

Årets mål på prisad arena. Klicka på bilden för att se ett riktigt snyggt mål (25 procent av reklamintäkterna går till IK Sirius IBK, lite reklam för min andra verksamhet – Sportwire…)

(PO)

Fotnot: CEEP står för European Centre of Employers and Enterprises providing Public Services är en av tre sociala partners (jämte BUSINESSEUROPE och ETUC) som är erkända av EU-kommissionen i den sociala dialogen som remissinstans.

Svenskarna är EU:s Bror Duktig

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU med att vilja ta den gemensamma politiken längre. Klicka på bilden för att se grafiken i detalj (Skärmdump från Eurobarometern)

Det är något i den svenska folksjälen som sticker ut i EU. Svenskarna är präktiga och ambitiösa. En väletablerad sanning är hur möteskulturen i Europaparlamentet går till. Först till mötesrummet kommer svenskarna, i god tid i förväg. Då är rummet tomt och nedsläckt eftersom svenskarna kommer redan före vaktmästaren. Sen dröjer det en stund innan finländarna dyker upp och därefter börjar resten ramla in.

Samma mönster, att vara den mest ambitiösa i politikens klassrum, finns tydligt i senaste Eurobarometern. I en rad frågor får medborgarna i de 28 medlemsländerna säga om EU:s mål är för ambitiösa, lagom eller om ribban borde höjas. I nästan alla frågeställningar, oavsett om det handlar om arbetsmarknad, miljö, energi, utbildning eller fattigdom så är svenskarna i topp att ribban borde höjas. Undantaget som bekräftar regeln är på frågan om att 40 procent av 30-åringarna ska ha en högre utbildning. 

Svenskarna överträffar EU28-snittet med råge dessutom. ”Too Modest” är svenskarnas standardsvar. När man gräver djupare i barometerns bilagor så hittar man att Malta är Sveriges motpol.

Mål 2020:

75% av befolkningen i arbetsför ålder ska ha ett jobb. För blygsamt svarar 37% av svenskarna mot bara 2% av malteserna.

3% av BNP ska gå till forskning & utveckling. För blygsamt svarar 32% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.

EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jfr med 1990: För blygsamt svarar 43% av svenskarna mot bara 4% av malteserna.

Förnyelsebar energi ska stå för 20% av elproduktionen: För blygsamt svarar 42% av svenskarna mot bara 4% av malteserna

Energieffektivisering med 20%: För blygsamt svarar 34% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.  

Andelen som lämnar skolan utan kvalifikationer ska inte överstiga 10%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 9% av malteserna. 

Andelen som lever under fattigdomsgränsen ska minska med 25%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 11% av malteserna.

Skillnaderna är väldigt slående, både hur högt över snittet Sverige ligger, men ännu mer i kontrast med Sveriges motpol Malta. Eurobarometern bekräftar den fördom som många har i EU om svenskarna, som unionens egen Bror Duktig, präktiga medborgare som vill lite mer och är lite mer (eller mycket mer) ambitiösa än alla andra. I förhandlingar och umgänge med de andra så ska man komma ihåg att det inte alltid är en tillgång på skolgården att vara klassens ljus…

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

 

Torvalds ärver biobränselstriden

Torvalds har fått något att bita i Foto © European Union 2014 – EP

Den finlandssvenske europaparlamentarikern Nils Torvalds (SFP) har fått ”ärva” rapportörskapet i andra rundan av ”Biobränslebetänkandet”. Det handlar om ILUC -indirekt landanvändning och vilka bränsleslag som ska användas. Konfliktzonerna handlar om mat vs bränsle och hur negativ klimatpåverkan ska kunna minska.

Till exempel ville Kommissionen ha en 5% minskning för transportanvändandet, parlamentet landade i 6% när det gällde ”första generationens bränsle” medan Rådet landade i 7%. Parterna står alltså en bit från varandra och nu faller det på Torvalds lott att lotsa det förslaget genom parlamentet vidare tillbaka till Ministerrådet. Torvalds själv konstaterar på sin blogg att han är ”ödmjuk” inför utmaningen, inte så konstigt med starka och motstridiga intressen…

Både Sverige och Finland har stora biobränsleintressen i att kunna använda restprodukter i skogsbruket som energislag, medan kritikerna pekar på att använda odlade grödor till bränsle både driver upp matpriserna och inte är särskilt miljövänligt eller klimatsmart. Enligt Oxfam kan en del födoämnen öka i pris med upp till 36% fram till 2020.

Läs mer hos Euractiv, debattartikel i Ny Teknik med argument från svenska biobränsleförespråkare och Oxfams kritik mot biobränsle.

(PO)