Peter Eriksson värvar från Central Sweden

Frelén till MP (foto från Linkedin)

EUbloggen har noterat en övergång bland Brysselklubbarna kring julledigheterna. Det är Daniel Frelén som tar steget från Central Sweden, regionkontoret för Dalarna, Gävleborg och Örebro, för att istället spela med det gröna laget i Europaparlamentet.

Det är miljöpartiets Peter Eriksson som gjort värvningen av Frelén som arbetat med politisk påverkan åt Central Sweden sedan 2012 inom framför allt sammanhållningspolitiken, transport och innovationer. Daniel Frelén tillträdde sin nya tjänst strax före jul.

Vad gör du hos Peter Eriksson?
– Jag är politisk sekreterare med fokus på ITRE-utskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi.

Vad är den största skillnaden att jobba på ett regionkontor och i Europaparlamentet?
– I och med att alla är i Bryssel är tempot högre. Intresset är högre eftersom parlamentet är i beslutsprocessen och regionkontoren är utanför. Skillnaderna vad gäller avstånd som finns mellan svenska regionerna och Bryssel märks inte lika tydligt i parlamentet.

Vad anser du är den viktigaste frågan för EU under året?
– Det viktigaste jag kommer att jobba med under 2015 är energiunionen – dess innehåll och styrsystem.

(PO)

Medverkar i SR Västernorrland

Klicka på bilden för att lyssna (från ca 19 min).

Medverkade under onsdagen i SR Västernorrlands eftermiddagsprogram och pratade om turerna kring Mid Sweden European Office (MSEO) som läggs ned men ska återuppstå, oklart när, hur, i vilken form och med vilket uppdrag.

Lyssna från ca 19 min för att höra mig. Landstinget kommer in senare i sändningen, runt 42:50. Intervjuas gör Elisabet Strömqvist (S) som blir landstingsråd efter årsskiftet.

Kort reflektion om Strömqvists intervju, det är märkligt att man trots haft hela 2014 på sig inte kommit fram till vad man ska göra med verksamheten. Att försöka vända bristen på resultat och handlingskraft från utvärderingen 2013 fram till idag till något positivt är ett illusoriskt politiskt akrobatstycke. Tittar man i exempelvis Regionförbundet Jämtlands skrivning från senaste årsredovisningen hittar man följande:

”Under 2013 genomfördes en utvärdering av kontoret i regionförbundets regi. Av utvärderingen framkom att ägarna vill ha en beställarverksamhet. Verksamheten har hittills haft ett mycket generellt bevakningsområde omfattande samtliga politikområden. Ägarna vill nu pröva att göra lite mer precisa beställningar under 2014. Verksamheten är upplagd i projektperioder, där nuvarande period avslutas 2014. Ett närmare samarbete med Norrbottens och Västerbottens Brysselkontor, North Sweden, ska undersökas inför nästa period.”

Det hade varit mer klädsamt om Strömqvist erkänt att man från ägarkonstellationens sida inte klarat av att processa fram villkoren för nästa projektperiod och komma överens, och att det är beklagligt och kapitalförstöring – men när det nu har hänt att man försöker göra det bästa av det.

Läs vad jag tidigare har skrivit om MSEO dels i juni när uppsägningarna av personalen kom och om härdsmältan när det står klart att all personal drar eller har har dragit samt att landstinget i Västernorrland tycker att jag är osaklig i min kritik.

(PO)

Debatten om Mid Sweden: ”Oksanens kritik är osaklig”

Klicka på bilden för att läsa både inlägg och svar hos Allehanda.

Det är inte bara jämtar jag retat med min kritik av hanteringen av Mid Sweden European Office. På mitt inlägg här på bloggen blev Robert Uitto arg över att jag kallade det bl a Härdsmälta. Allehanda (tidningar i Ångermanland) tyckte mitt inlägg på bloggen var intressant bränsle på debatten att man med mitt goda minne även körde det i Allehandas kanaler.

Det fick Per Walberg (M) som är ordförande i landstingsstyrelsen och Sverker Ågren (KD), ordförande i regionala nämnden att fatta pennan och kalla kritiken osaklig.

I grunden tycker jag att det är bra att landstinget reagerar och går i svaromål. Det tyder på engagemang och är viktigt för framtiden. Men det förtar inte intrycket av en administrativ härdsmälta där regionen kört verksamheten i botten för att man inte kan i tid komma fram till hur man ska bedriva verksamheten.

Just det är svagheten, att den här existensiella krisen uppstår när projekttiden tar slut och en massa strukturkapital förstörs i processen. Det skrev jag om redan i juni när jag lanserade förslaget att Mid Sweden borde gå samman med North Sweden och gärna få med sig norska och finländska kontor till en starkare enhet. Det som är positivt i frågan nu är att i alla fall Jämtlands Robert Uitto och Luleås Niklas Nordström på twitter verkar vara öppna för idén med ett gemensamt nordsvenskt kontor samt att landstinget i Västernorrland säger att man vill ta ansvar och att man satsar mer pengar.

(PO)

Härdsmälta bakom Midsweden-kontorets nedfrysning

Det blev så illa som man kunde befara i somras. Nu rapporterar Allehanda att verksamheten på Mid Sweden European Office går in i väntläge vid årsskiftet. Två av tre anställda har redan dragit, chefen slutar om en månad. Orsaken är att nyordningen kring kontoret inte hunnit klart.

Om nu när verksamheten med landstinget i Västernorrland så totalt kört i diket är det bara att ta upp luren och ringa till North Sweden (som man ändå säger att man vill samarbeta med) och be om att få gå med där istället, allt annat är att fortsätta elda med skattepengar. Att först ta kostnaden för nedläggning och malpåse, och sedan starta upp verksamheten från ruta ett med de inkörningskostnaderna (9-12 månader) är som att bjuda på SlösO på ett frislag.

EUbloggen har tidigare uppmärksammat Mid Sweden-soppan och lanserade då förslaget (inkl organisationsskiss och bemanningsplan) att slå ihop verksamheten i hela Norra Sverige, Norra Finland och Norra Norge för att få en starkare och mer kostnadseffektiv organisation som sätter frågorna som berör Top of Europe på den Brysselpolitiska kartan.

(PO)

Europa Direkt uppmärksammar valmanifestgranskningen

Klicka på bilden för att komma till Europa Direkt Mälardalen

EUbloggens valmanifestgranskning har nu också uppmärksammats av Europa Direkt Mälardalen i Västerås som skriver på sin hemsida ”På EU-bloggen påbörjade i augusti en serie med inlägg som granskar de olika svenska partiernas valmanifest utifrån ett EU-perspektiv. Riksdagsvalet är enormt viktigt även från ett EU-perspektiv eftersom det vinnande partiet i valet bildar en regering, vars ledamöten kommer att delta i det EU-lagstiftande arbete som sker i ministerådet.”

Europa Direkt är ett nätverk för information som drivs av EU-kommissionen tillsammans med lokala/regionala partners som har till uppgift att vara en tjänst för allmänheten att svara på EU-frågor och vara en informationslänk.

I Sverige finns det ett 20-tal informationskontor.

Inlägg i serien om granskningen av valmanifesten: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G, Sverigedemokraterna får VG , Alliansen får VG och Socialdemokraterna får G.

 

(PO)

 

Det stormar om Mid Swedenkontoret i Bryssel

Skärmdump av Mid Swedens hemsida. Klicka på bilden för att besöka webbplatsen.

Det är en sjuka i en del svenska regioner som brukar infinna sig någonstans runt vart femte år (beroende på hur långa projekt man gjort), vad ska vi göra i Bryssel egentligen? Kostar det inte väl mycket pengar att ha ett regionkontor? Den här sjukan brukar leda till kompetensflykt och att arbete som byggts upp raseras eftersom man på hemmaplan inte riktigt förstår vad personliga nätverk och kontakter betyder i Bryssels internationella umgänge. Det är lätt att man betraktar verksamheten ur svenska byråkratiögon där byråkrater är omedelbart utbytbara och kan flyttas runt.

Nu har den sjukan drabbat Mid Sweden kontoret i Bryssel som är Västernorrland och Jämtlands närvaro i Bryssel. Innan jag hamnar i polemik med någon om vad som egentligen skett, så kan vi säga att det finns två bilder av nuläget. Det ena är att all personal överraskande har sagts upp via mejl, ”som en blixt från en klar himmel” som Allehanda rapporterar om. Den andra versionen framför Robert Uitto (S) från Regionförbundet Jämtland som är ägarrådets ordförande. Han skriver på Facebook att den nuvarande verksamheten som är i projektform går ut 31/12 och att personalen måste sägas upp av administrativa skäl och att ägarna under hösten ska diskutera hur det nya kontoret ska se ut, fungera och innehålla.”Som Ordförande i kontorets Ägarråd har jag varit mycket tydlig med att vi självklart behöver något slags kontor i Bryssel även fortsättningsvis”. När det gäller uppsägningen konstaterar han:

”Men de ansvariga för anställningen – kommunförbundet i Västernorrland har ju i vanlig ordning fört förhandlingar med dem och resp. fack. Var det kommer ifrån att man enbart fått ett mail förstår inte jag. Arbetsgivaren har underrättat oss om denna gång… Visserligen ska inte jag recensera de som har ansvaret, men allt ser ut att ha gått rätt till och info och förhandlingar har skett via personliga samtal…” 

Idag är Mid Sweden-kontoret en verksamhet som kostar ca 4,5 MSEK och har tre anställda i Bryssel som berörs av uppsägningen. Ägarna är Kommunförbundet i Västernorrland, Landstinget i Västernorrland, Regionförbundet i Jämtland, Mittuniversitetet, Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Verksamheten är omfattande, eller i alla fall ägarnas uppdrag:

”MSEO ska inom givna uppdrag från ägarna och ekonomiska ramar uppfattas som en professionell och kompeten kraft för regionens aktörer och gentemot andra aktörer på EU-arenan. Mid Sweden European Office är Jämtlands och Västernorrlands läns gemensamma organisation och kontor i Bryssel med uppdrag att omvärldsbevaka, påverka EU:s politikområden och särskilt vara ett instrument för regional utveckling, forskning och innovation och ökat Europasamarbete. Bevakningsområdena fastställs i den årliga verksamhetsplanen.

Mid Sweden European Office ska utifrån ovan skrivna syfte samarbete med de andra regionkontoren i Bryssel, och med North Sweden i synnerhet, samt samverka med Europaforum Norra Sverige.”

Klicka på bilden för att läsa hela verksamhetsplanen.

Så vad borde ägarna göra i höst, när dom uppenbart har handlingsförlamat kontorets verksamhet genom uppsägningarna och riskerar personal- och kunskapsflykt som följer på ett sådant här beslut? Här kommer mitt bränsle till debatten.

Om det var jag som satt i beslutande ställning så skulle jag konstatera att för det första närvaron i Bryssel behövs för att kunskap, påverkan och bryggning mellan region och beslutsfattande. Det är inget projekt utan en permanent representation. Vidare skulle jag konstatera att uppdraget är alldeles för stort i förhållande till kontorets storlek. EU-samarbetet är komplext med många aktörer och parallella frågeställningar, det behövs resurser för att bli en riktig spelare i mer än en fråga. Det är svårt att klara av uppdraget med kvalitet och ligga i framkant och kunna påverka samtidigt som man ska rapportera hemåt och informera. Jag skulle också konstatera att det behövs en annan organisering som avspeglar ändrade maktförhållanden inom EU, alltså tydligare fokus på Europaparlamentet.

Därför skulle jag försöka åstadkomma följande:

*Slå ihop verksamheten i Bryssel med en eller flera andra aktörer. Låt befintliga ägare idag utgöra en ägarenhet till den nya verksamheten i Bryssel, och att befintliga ägare har en resurs på hemmaplan för att jobba gentemot det nya kontoret.

*Tänk inte bara svenskt! För att förstärka nätverk, kontaktytor och dra nytta av andra länders nationella närvaro så titta öster- och västerut. Möjliga partners: Mid-Norway, North Norway, East & North Finland och North Sweden. De har ca 3-4 anställda vardera på plats i Bryssel samt trainees och praktikanter. Samarbete finns mellan många av regionerna exempelvis genom NSPA.

*Skulle man exempelvis få ihop dessa fem kontor i en organisation skulle the Northern Regional Office bli en starkare aktör – både i samtal med EU-kommissionen, i lobby gentemot Europaparlamentet och gentemot regeringarna i Helsingfors, Stockholm och Oslo. Jag minns ett citat från en dåvarande finländsk kontorschef jag träffade som korre i Bryssel: ”Vår motståndare sitter i Helsingfors, vår vän är EU-kommissionen”. Spelplanen för regionerna är alltså flerdimensionell. Beslutet på en sådan här storsatsning skulle ge genklang i hela Europa och kunna bli en förebild för hur andra regioner organiserar sig i framtiden.

*Att slå ihop verksamheterna är kostnadseffektivt, minskade hyror, färre kontorschefer och mindre dubbeljobb ger möjlighet till specialisering för personalen som ger ett bättre resultat. Det innebär att man kan satsa på att ha resurser som bara är i Europaparlamentet eller nätverkar i kommissionen och som tillsammans med sakansvariga tjänstemän kan knyta ihop frågor. Jag skulle också satsa tydligare på kommunikationen och se till att ha en kommunikationsgrupp med en kommunikationschef och sedan trainees/praktikanter från samtliga länder för att ha språklig hög kvalitet på verksamheten. Det innebär att varje skattekrona, skatteuro och skattekrone används effektivare.

Nedan en organisationskiss:

Utöver organisationen i Bryssel 1-2 personer som arbetar från hemmaplan med frågorna. Det ansvaret ligger hos respektive ägare.

Jag bygger mina slutsatser efter att ha arbetat på plats i Bryssel ett år och bevakat EU-politik med regionala ögon, vilket även innebar omfattande kontakter med regionala svenska, norska och finländska EU-kontor. Jag blundar också för svårigheterna när det gäller regional prestige att ha sitt eget namn på ett eget litet kontor. Hellre en stor gädda i sjön, än fem små mörtar i samma sjö.

(PO)

Reflekterande och kåserande sammanfattning av dag 1

Det här var vad jag tänkte säga och förberedde mig på, men så blir det ju som det blir ibland och jag freebasade en hel del. Men ni som inte var på plats på Europaforum får i alla fall en bild av vad jag ville säga efter den första dagen när jag skulle summera, ni som var på plats har chansen att jämföra med vad jag tänkte säga och verkligen sade:

Jag ska ju summera första dagen, och jag tror jag gör det bäst genom att berätta om när jag kom till Bryssel för att börja jobba för SVT så tänkte jag – hur svårt kan det vara att ha EU som bevakningsområde. Jag menar, jag hade ju suttit i Umeå, Sundsvall och Stockholm och nyhetsvärderat och haft koll på landsting, kommuner, domstolar, riksdag, utrikesfrågor, händelsenyheter, sport och mycket mer.

Så hur svårt kan det vara att ha koll på ett enda ämne – EU? Jag slängde mig in i det med hull och hår och gick på alla briefingar, läste alla pressmeddelanden och efter par veckor höll jag på att drunkna. EU var större och mer komplext än vad jag kunnat ana. Det går inte för en enda person att hålla kolla på allt som händer i alla institutionerna, dessutom var det komplicerade och många gånger tekniska frågeställningar med många förkortningar. Under gårdagen fick en påminnelse om det – jag fick lära mig något jag inte hade den blekaste aning om. Jessica och Jeremiah. Två program jag aldrig hört talas om, jag kan inte säga att jag vet vad de handlar om riktigt, men nu vet jag att de finns.

Så är det ofta med EU, det är lite som att skala en lök. Det finns hela tiden nya lager att upptäcka, ny kunskap att vinna och upptäcka.

En annan sak jag lärde mig fort var att det är många turer och långa tidshorisonter. Vi såg ju graferna på femåriga budgetdiskussioner, från utredning till färdigt förslag. Budgeten är ju ett typexempel. Det är spännande, det finns motsättningar. Bara inom Sverige har vi budgethökar som regeringen till en parlamentsbudgetduva som Jens Nilsson. Men det är också med budgeten som exempel som vi kommer till det som gör att journalistiken har så svårt att hantera EU – det är egentligen omöjligt att säga när en fråga avgörs. I EU är det ofta en till instans, och en till och en till som ska säga sitt. Som med budgeten, först kommissionens remissrundor, sedan det skarpa förslag, sen ska det ministerråd och parlament, i en eller två läsningar och i värsta fall är man inte överens så det blir en trilog…Och ibland sker den dramatiska omröstning som avgör frågan i praktiken innan det är klart formellt.

Min personliga gissning när det gäller EU:s budget är att det är Europaparlamentet som kommer att ta taktpinnen och driva ministerrådet framför sig. Europaparlamentet har flyttat fram positionerna, inte bara formellt med fördraget – utan också informellt genom att ha haft lättare att sy ihop hållbara kompromisser än vad ministerrådet har. Den officiella svenska linjen lär vara svårt att få igenom i ministerrådet – minska budgeten totalt men höja kommissionens föreslagna nivå för våra glest befolkade områden. Därför kan det ur ett nordsvenskt perspektiv vara lättare att lobba på Europaparlamentet som Åsa Möller var inne på under gårdagen för att försöka nå framgång i den här frågan.

Det som hände igår och händer i dag här på Europaforum är vardag inom EU, vardag men en viktig sådan. Tankar och idéer utbyts, positioner jämkas och fastställs – budskap skickas till andra intressenter.

Jag brukar få frågan om vad är EU – och mitt svar då är – en förhandlingsorganism som lever 7 dagar i veckan 24 timmar om dygnet på alla platser i Europa, ja faktiskt hela världen. Det enda som krävs att minst två personer utbyter tankar och idéer om hur saker och ting borde skötas och göras inom EU. Mest intensivt är detta evigt pågående samtal förstås i Bryssel, men Europaforum och diskussionerna här utgör en del av den organismen. Med bra argument och tålmodigt, målmedvetet arbete samtidigt som man samarbetar med likasinnade så går det att påverka organismen rörelseriktning – här är Botniska korridoren som vi ska prata mer alldeles strax ett sådant exempel.

Det här evigt pågående samtalet, det är ofta inte sexigt, det är inte tydligt, det är inte alla gånger konkret – men det är viktigt för att få EU att fungera. Så länge vi pratar med varandra så kommer vi framåt.

Vi hörde också kontorscheferna för Midsweden European Office och North Sweden European Office prata om vikten av goda kontakter med EU-kommissionen. Vi svenskar är ju lite mer diplomatiska och lite nedtonade, men från min Brysseltid är det framför allt Lappland-Oulus dåvarande kontorschef som jag kommer ihåg – för han konstaterade med finsk kärvhet att ”Nåja, nu är det så här – vi jobbar ihop med kommissionen och fienden – det är Helsingfors.”

Genom EU har den regionala nivån fått en ny dimension och möjligheten att skapa nya allianser, inte bara med EU-kommissionen mot Stockholm, utan med andra regioner, med parlamentet, med regeringen också för den delen. Att vara en del i en förhandlingsorganism så handlar det om att bygga nätverk och komma ihåg att dagens motståndare kan i morgon, i ett annat ämne vara den viktiga allierade som behövs för att nå framgång. Och framgång kan nås. Vi ska prata mer om ett ämne där det har varit framgång, där det har varit ett långsiktigt och tålmodigt arbete – Botniska korridoren.

(PO)

Hashtagg Europaforum

Parallellt med det som hände på scenen drog jag igång hashtaggen Europaforum. Fick in flera frågor genom det som jag kunde ställa i utfrågningarna, vilket var riktigt roligt att kunna göra.

Här finns alla inläggen från två dagar, börja läsa längst ned om ni vill ha det i kronologisk ordning: http://mobile.twitter.com/searches?q=%23europaforum

(PO)

Bilder från Europaforum

16:e Europaforum Norra Sverige hölls i dagarna två på Hotell Södra Berget i Sundsvall. Jag hade nöjet att moderera. Bilderna är tagna med iphonen under dagarna, ofta uppifrån scen.

Sverker Ottosson från Sundsvall hälsar välkommen!

Fredrik Tiger på EU-kommissionen DG Regional Policy redogör för kommissionens förslag till budget och sammanhållningspolitik.

Europaforums deltagare lyssnar på Fredrik Tigers anförande.

Slide från Tigers presentation. Visar förslaget om fördelningen av pengar till olika typer av regioner. De fattigaste områden får mest pengar vilket avspeglar sig i staplarna.

Anna Olofsson från Näringsdepartementet redogjorde för svenska regeringens syn på budgetförslaget och sammanhållningspolitiken. I budgetsammanhang är Sverige att betraktas som budgethök (minska budgeten) medan kommissionen är en budgetduva (mer pengar i budgeten)

Jens Nilsson (S) från stersund skiner lite extra, nu är det bara regionparlamentet i Vallonien och en postgång till Rom som återstår innan han kan ta plats i Europaparlamentet som en av Sveriges två ”Lissabon-MEP:ar”, alltså de två ledamöter som Sverige får extra genom det nya fördraget. Den andra är Amelia Andersdotter från Piratpartiet.

Anna Bünger från Tillväxtverket.

Röda rosor på bordet, som även Åsa Möller (M) tog emot en av – ”trots att det är emot mina principer” skämtade hon vid Europaforums avslutning.

Kongressalen på Hotell Södra Berget.

Mårten Edberg, infrastrukturstrateg, redogör för vad TEN-T beslutet egentligen innebär.

…och så här ser TEN-t-kartan ut!

Rapportörerna Ewa-May Karlsson, Thomas Andersson och Glenn Nordlund.

Ordförande Erik Bergkvist (S) var förvånad över att allt gick så snabbt på slutet och konstaterade att ”nu blir det lunch alldeles för tidigt”.

…och till sist frukostvyn på fredagmorgonen….

Norrländsk glädje över kommissionsprioritering

När jag ser pressrapporteringen efter dagens paket från EU-kommissionen är det en finsk regionkontorschefs ord som klingar i öronen. ”Här i Bryssel är det vi i regionen som jobbar med kommissionen mot Helsingfors”.

Beskedet att Bottniska korridoren finns med som Core Network innebär att Norrbotniabanan får minst 20 procent finansiering från EU om/när Sverige beslutar sig för att bygga banan. Det ökar det politiska trycket på Regeringen och infrastrukturministern att säga ja till bygget. Så det lär vara med blandade känslor som man i huvudstaden mottog beskedet från kommissionen, visst bra att kommissionen pekar ut svenska projekt – men… Det är ju inte direkt okänt att det från vissa allianspolitiker varit ett hårt motstånd mot först Botniabanan och nu Norrbotniabanan. Eller som en regional TV-journalist uttryckte sig i telefon till mig: ”Jag ser ju inga allianspolitiker med konfetti och som jublar här utanför TV-huset, däremot är det flera från oppositionen som ringt och varit glada”.

Återigen, det är bara att gratulerar finländska och svenska lobbyister att ha fått med korridoren i programmet. Det ska tiläggas att även Nordiska Triangeln (Sthlm-Köpenhamn-Oslo) finns med och är prioriterad på samma sätt.

(PO)

Läs mer SVT Västerbottensnytt, SVT Nordnytt, NSD, Piteå-Tidningen.