Botniska korridoren på väg att bli Core Network

Det kanske låter lite osexigt som rubrik. Men det är vad som verkar bli officiellt på onsdag. Jag har hört snacket att det ska vara på gång från flera olika håll, och Piteå-Tidningen skriver också om det.

I sådana fall, om det finns med i Kommissionens beslut för TEN-T som ingår i paketet Conncecting Europe, så är det riktigt bra lobbat av svensk-finska (nordliga) intressen.

Botniska korridoren förbinder Nordiska Triangeln med Northern Axis med järnväg på sidor om Botniska viken. I svensk kontext handlar det om Norrbotniabanan upp till Haparanda.

Att finnas med som Core Network innebär att man sitter med vid pengagrytan och blir prioriterad för EU-medel, vilket ökar sannolikheten för EU-finansiering och förverkligande av Norrbottniabana.

I Botniska korridoren finns också öst-västliga stråk till norska hamnar med, som förbindelserna till Trondheim över Storlien och till Mo i Rana över Umskalet bortanför Tärnaby i Västerbotten.

I morgon får vi veta om förhandssnacket stämmer. Oavsett vilket lär det bli ett snackämne på Europaforum Norra Sverige på torsdag-fredag.

(PO)

Annonser

Grönt eller tillväxtmaximering för ”Connecting Europe”?

På onsdag kommer EU-kommissionen med sitt ”Connecting Europe”. Paketet lägger ihop frågor om transporter, energi och informationsteknologier i syfte att fördjupa EU:s infrastruktur. En del av paketet är känt genom att det presenterades i långtidsbudgeten som kom i somras.

Bland annat skapas en fond där gränsöverskridande infrastrukturprojekt ska kunna finansieras. Förslaget är att 40 miljarder euro hämtas från budgeten samt att man tar ytterligare 10 miljarder euro från sammanhållningspolitiken. Syftet är att pengarna ska gå till att skapa bättre kontakter över gränser, oavsett om det är gasledningar, vägar eller fibrer, och ”terminate the isolation of certain economic ”islands”.

Paktetet kommer att innehålla både lagstiftningsförslag och policyförslag – som en översyn av guidelines för transporter, energi och informationsteknologier.

Lagförslagen ska senare behandlas av medlemsländerna i ministerrådet och Europaparlamentet. Det samma gäller för budgeten som kommer att påverka storleken på fonden för gränsöverskridande infrastruktur.

En sak som blir intressant att se på onsdag är hur balansgången mellan tillväxtmaximering i eurokrisens spår och behovet av miljövänliga transportsystem ser ut. Kommer kommissionen att betona behovet av att utveckla vattenvägarna och därigenom minska långtradarnas andel? När kommissionens grönbok om TEN-T var ute efterlyste parlamentet just ”vattenmotorvägar” och att floder och sjöar skulle nyttjas bättre. Gröna korridorer och järnvägsfrakt fanns med på önskelistan också, allt för att hitta bränsle- och utsläppssnålare lösningar.

Infrastrukturfrågorna är viktiga för Norra Sverige, med stora avstånd och stor basindustri. Det ska bli väldigt intressant att höra snacket om kommissionens förslag på torsdag när Europaforum Norra Sverige drar igång i Sundsvall.

(PO)

Nytt förslag för sammanhållningspolitiken efter 2013

Just nu pågår Open Days i Bryssel, det är enkelt uttryckt de dagar då regionernas Europa står i fokus. På plats finns regionala och lokala företrädare för seminarier och idéutbyten, men även naturligtvis lobbying. Över 4000 hade checkat in under gårdagen, dessutom är över 200 journalister ackrediterade. Något större avtryck i pressen brukar det inte få i Sverige. Ofta är det lokalpress som på olika sätt tagit sig ned och gör nedslag, ibland med ekonomiskt stöd från arrangerande Regionkommittén (som är ett rådgivande organ med politisk församling bestående av kommun- och regionpolitiker). Det är förövrigt ur den skaran som centerpartiets nya MEP har hämtats.

Open Days följer du via hemsidan. Inför Open Days och även nästa veckas Europaforum Norra Sverige i Sundsvall (forum för de fyra nordligaste länen i Europafrågor) så lär det vara mycket diskussioner kring den pågående processen om framtidens sammanhållningspolitik. Frågan lever i skuggan i eurokris och skuldkris men handlar om hur EU:s gemensamma medel ska användas för att skapa utveckling i alla delar av unionen.

I förra veckan kom EU-kommissionen med lagstiftningspaketet för sammanhållningspaketet för 2014-2020. Kommissionen vill att investeringarna i framtiden ska inriktas på målen i sysselsättnings- och tillväxtpolitiken. Att mer aktivt styra pengarna där man tror att utväxlingen blir större, också som ett medel att bekämpa sjunkande tillväxt i eurokrisens spår.

Kommissionen passar också på att slå sig för bröstet (och vill helst glömma skandalrapporter om hur medel har förslösats genom bristfällig kontroll och regler) och räknar med att sammanhållningspolitiken det senaste decenniet har skapat 1 miljon jobb, gett utbildning till 10 miljoner, medfinansierat 200 mil motorväg och 400 mil motorväg samt medverkat i bildandet av 800 000 små och medelstora företag. Kommissionen vill stimulera resultatet genom att ha en ”resultatreserv”, ja tänk ungefär som svenska statens kömiljard till landstingen – de som klarar målen får extrapengar.

Kommissionen vill också ha veto i programmen, om inte medlemsstaterna och regionerna ser till att det fungerar ska kommissionen ha möjligheten att avbryta finansieringen. Alltså en maktförskjutning till överstatlig nivå.

Ett annat ben i lagstiftningspaketet är att de olika stödfonderna ska regelförenklas och få lättare att samverka med varandra. Det ska inte vara vattentäta skott mellan landsbygdsutveckling och havsfond till exempel.

Hela förslaget från kommissionen hittar du här.

Nu när förslaget är uppe på bordet är den förberedande lobbyfasen över för olika intressen. Nu vidtar lagstiftningsprocessen där medlemsländerna och Europaparlamentet går i matchen och ska bearbeta förslagen och klubba det så småningom.

Jag kommer att vara på plats på Europaforum Norra Sverige och agera moderator, kommer att återkomma med fördjupande blogginlägg i frågan.



Svensk öindignation helt i onödan

Just nu valsar historien om att Öland inte är en ö enligt EU i olika svenska medier, som på en beställning kommer indignerade och irriterade kommentarer om klåfingrigt korkade byråkrater på Facebook, Twitter och i olika bloggar.

Det finns mycket berättigad kritik om hur EU:s regionalpolitik fungerar, hur utbetalningar sker och hur uppföljningen utförs.

Men om vi stannar vid Öland, är det så konstigt att EU satt upp kriterier för hur stödet till avlägsna öar ska definieras?

Den viktigaste punkten är att transporterna avsevärt försvåras och fördröjs jämfört med en fastlandsort. Det förloras mycket tid i färjetransporter jämfört med om en lastbil kör på väg. Läs gärna inlägget ”Ode to the maps of Europe”, där jag berättar om Hache som är generalsekreterare för CPMR (Island Commission of the Conference of Peripheral and Maritime regions) och hans kartexempel som placerar Gotland i finska karelen och grekiska öar i Jemen.

Stödet ska då alltså verka konkurrensutjämnande. Öar som är förbundna med fastlandet med en bro har inte samma konkurrensnackdel som sina brolösa ösystrar, att bli indignerad över att Öland inte klassas på samma sätt som Gotland eller Åland är både antiintellektuellt och kontraproduktivt. Ska man bli indignerad å Ölands vägnar så är det för dåligt lobbyarbete både från regionen och svenska regeringen som inte då sagt att det finns öar med broar och väldigt avlånga öar med bron bara på ena ändan och att det borde också räknas in på något sätt.

Sedan kan man vända på det och fråga sig om alla öar borde räknas som stödmässiga öar, skulle det vara bättre att Gamla Stan räknades som en ö och hamnade i samma stödkategori (ja, jag vet – det är ett extremt draget vulgoargument) genom att slopa avståndskravet på 1km till fastland samt bro/tunnelkriteriet?

Att raljera, spela ovetande eller att inte orka orka sätta sig in i frågan om vad EU-definitionen egentligen går ut på är tjänstefel av mina svenska journalistkollegor. Resultatet blir att folk vilseleds, och utifrån information de får så blir de arga och tycker att det här bara var korkat. På det här sättet bygger vi alla tillsammans bara på politikerförakt och EU-förakt, och när folk förstår att de inte fått hela bilden så växer journalistföraktet.

Frågan om Öland som ö tar fokus från den mycket viktigare (men osexigare och tråkigare) debatten hur ska våra skattemedel inom EU användas på bästa sätt, vad ska pengarna gå till och hur ser vi till att de inte slösas eller korrumperad bort.

(PO)

Läs nyhetsrapportering: DN, Expressen, GP, SVT:s Smålandsnytt, Östran, Aftonbladet

Bloggare som är inne på min linje: Erik Weiman (M)

Almedalen 2011

Almedalen är en bubbelvärld som för en vecka existerar parallellt med verkligheten. Detta intryck förstärktes ytterligare i år genom iskall Silent Hil-dimma och radioskugga.

Den extremt dåliga 3G-täckningen gjorde att jag skötte mina löpande funderingar via Twitter (@hegefeldt) och försöker summera upp det hela så här i efterhand i en sammanhängande bloggpost istället.

Jag tillbringade större delen av dagarna med att bevaka EU- och Östersjöstrategifrågor på Europahuset (Kommissionen och Europaparlamentet) och Östersjömötesplatsen (Sida Östersjöenheten), båda med exemplariskt arrangerade seminarier.

Något utanför EU-fokuset måste jag även nämna Johan Norbergs genomgång av globaliseringens historia på Svenskt näringslivs event på måndagen. Att kunna leverera så många siffror och årtal och samtidigt lyckas hålla det engagerande och intressant är imponerande.

Just globaliseringen kändes som ett gemensamt tema under de seminarier som jag besökte under veckan. Oavsett om det handlar om tillväxtpolitik, infrastruktur eller hälsovård så togs globaliseringens effekter och den nya ekonomiska och politiska världsbild som är under framväxt upp som en viktig faktor. Det spår var även en viktig del av inte minst Fredrik Reinfeldts partiledartal.

Vad som däremot inte nämndes alls lika ofta var EU och EU-politik. Kanske är det som statssekreterare Oscar Wåglund Söderström hävdar att Europapolitik nu äntligen börjar behandlas som en naturlig del av inrikespolitiken 16 år efter medlemsskapet.

Partiernas EU-politik behandlades specifikt på utfrågningar arrangerade av Europahuset och jag hade möjligheten att se Lars Ohly samt Lena Ek och Annie Johansson svara på frågor från KG Bergström och Lena Melin.

V driver inte aktivt frågan om utträde utan vill föra en pragmatisk EU-politik. Ohly vill ha en ekonomisk relation till EU på samma sätt som Norge genom EES-avtalet och ser det inte som ett problem att Sverige på så sätt förlorar rätten att påverka den EU-lagstiftning som måste implementeras. Han kritiserade även stödet till jordbruket och vill se att den branschen klarar sig på marknadsmässiga villkor.

C betonade flera gånger subsidaritetsprincipen, dvs att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå för att komma närmare medborgarna.  Även Ek och Johansson vill se ett slut på jorbruksstödet (CAP) men anser att det måste fasas ut gradvis samt göras rättvisare mellan medlemsstaterna. Johansson välkomnade även att vargjaktsfrågan prövas av EU-domstolen.

Polen deltog i flera seminarier och det är tydligt att de är väldigt ambitiösa med sitt ordförandeskap och ser det som en sätt att komma in i kärnan av EU-samarbetet. På samma sätt som globaliseringen innebär att Sverige måste ompröva sin traditionella bild av Asien och Latinamerika så finns det all anledning att ägna Polen uppmärksamhet framöver.

Region Skåne arrangerade ett flertal seminarier om bland annat sin innovationsstrategi, vilken är påfallande ambitiös för att komma från en regional aktör och inte en nationalstat. Det etablerade Öresundssamarbetet har dessutom börjat expandera till att även omfatta Hamburgregionen.

Själv deltog jag på ett seminarie arrangerat av Örebro läns landsting med bland annat Europaparlamentariker Jens Nilsson där jag pratade om effektivitet vs legitimitet i arbetet med Östersjöstrategin. Jag drev tesen att det var nödvändigt att nationella aktörer tog ett starkt ägar- och ledarskap i början av processen efter det är de som sitter på resurser och kompetens att genomföra nödvändiga åtgärder.

Detta innebär inte att andra aktörer ska uteslutas utan tvärt om att regionala/lokala aktörer, civilsamhället samt näringslivet ska uppmuntras och stöttas om de vill delta i genomförande av Östersjöstrategin. Ägarskap måste finnas på alla nivåer för att strategins ambitioner ska lyckas.

Två år efter jag var med och lanserade Östersjöstrategin på en konferens i just Visby går det att konstatera att strategin har lett till en förnyad vilja att samarbeta i regionen och inte minst till att det finns en acceptans att prata om ett Östersjöperspektiv i Bryssel och andra platser där den Europeiska agendan sätts.

Ska man sammanfatta årets Almedalsvecka så har det varit otroligt lärorikt och intressant, även om det inte finns en chans att täcka allt intressant som händer. Jag kommer definitivt försöka vara på plats även nästa år (och hoppas på ett fungerande mobilinternet).

(BH)

EU-kommissionen inleder budgetstriden

Tidningen European Voice (veckotidning) kommer i morgondagens nummer att ta upp att EU-kommissionen nu kastar handsken i ringen och utmanar i frågan om EU:s budget. Enligt vad tidningen tagit del av kommer budgetkommissionären Lewandowski att föreslå i nästa vecka att EU:s budget ska höjas rejält. Kommissionen försökte i år få igenom en ökning med 5,9% men det stannade efter hårda förhandlingar på 2,9%. Enligt European Voice kommer kommissionen bland annat att peka på ökade behov exempelvis för EU:s sammanhållningspolitik (strukturfonderna) i regionerna och forskningen eftersom programperioderna är upplagda på det sättet.

EU-kommissionen kommer att ha allierade i Europaparlamentet (vars flesta ledamöter vill ha mer pengar att fatta beslut om) och framför allt ha motståndarna hos regeringarna. Många länder brottas med tuffa budgetar och besparingar. Tre länder, Grekland, Irland och Portugal, har tvingats be om hjälp för att komma till rätta med akuta budgetunderskott. Många kommer att uppfatta en kraftig ökning av EU-budgeten samtidigt som hårda besparingar sker på hemmaplan som en provokation. Lägg därtill att finansminister Anders Borg tillhör EU:s budgethökar, även britterna får räknas in i den skaran, så förstår ni att det kommer att vara en tuff holmgång.

Det är ministerrådet och parlamentet som beslutar om EU:s budget. När det ligger uppe på bordet för förhandling i höst så har de tre veckor på sig att komma överens, annars måste kommissionen ta fram ett nytt förslag.

TBC

(PO)

Regionalpolitiken har gjort en vända i ministerrådet

EU-kommissionens sammanhållningsrapport från i november som EUbloggen i tidigare blogginlägg uppmärksammat var under måndagen en fråga för ministerrådet (allmänna rådet, dvs EU-minister Birgitta Ohlsson (FP)).

Rådsslutsatserna om sammanhållningspolitiken hittar du här. På det här stadiet är det ganska allmänt hållna ramar, synpunkter på rapporten är underlag för EU-kommissionens ”skarpa” lagstiftningsförslag som väntas till sommaren.

Rådet konstaterade bland annat man vill se mer diskussioner kring de här punkerna:

  • Skapandet av ett kontrakt för partnerskap när det gäller utveckling och investeringar som matchar prioriteringarna i EU2020-målen för jobb och tillväxt.
  • Lista med prioriteringar som EU och nationella insatser ska fokusera på.
  • Villkor och incitament

Eftersom djävulen bor i detaljer och det handlar om pengar kan man räkna med att diskussionen tar fart på allvar när EU-kommissionen kommer med förslaget på utformning av regionalpolitiken och sedan när det långtidsbudgeten ska diskuteras.

(PO)

Hahn lovar förenklingar och vädjar om regionalt stöd i budgetkampen

På Sammanhållningsforumet i Bryssel har EU:s regionkommissionär Johannes Hahn hållit tal om arbetet med EU:s nya sammanhållningspolitik (läs regionalpolitik och regionalstöd). Hela talet hittar du här.

Några intressanta saker att notera i talet.

Hahn vädjar om regionernas stöd i dragkampen om EU:s budget. Det är ingen hemlighet att det finns budgethökar som gärna skär ned i EU:s budget, EU-kommissionen ber nu om stöd från regionerna att lobba på huvudstäderna:

”…without an adequate budget all regions will see their funding squeezed. If the cake gets smaller, so do the slices. To succeed in making the argument for the Cohesion Policy Europe needs, we need to put up a united front especially in the months to come.”

Hahn skickade också en boll till regionerna att spurta i fråga om innevarande programperiod, att se till att använda pengarna, meningsfullt.

I det förslag som kommissionen arbetar med finns det en rad regelförenklingar (vilket torde välkomnas av alla som kommit i beröring med EU:s fonder). Kommissionären flaggar för att förenkla ersättningsmetoderna, till exempel klumpsummor. Dessutom ska reglerna mellan olika EU-fonder harmonieras så att det inte skiljer sig åt från fond till fond.

EU-kommissionen väntas lägga sitt förslag till sommaren när det gäller utformningen av sammanhållningspolitiken. Samtidigt kommer arbetet med EU:s långtidsbudget för perioden efter 2013 att inledas. Och det är i den politiska kontexten som utspelet att mobilisera regionerna till att försvara sammanhållningspolitikens kakstorlek ska ses.

(PO)

Förslag till sommaren om regionalstödet

Som EUbloggen tidigare konstaterat så väntas EU-kommissionens förslag om den framtida sammanhållningspolitiken där regionalstöden ingår under året. Just nu pågår i Bryssel ett forum kring sammanhållningspolitiken i dagarna två. I samband med programmet slår nu EU-kommissionen fast att målet är att presentera lagförslag under sommaren.

Se även ett tidigare och längre inlägg på EUbloggen om sammanhållningspolitiken här.

(PO)

Regionkontoren numera en naturlig part i EU-arbetet

När de första regionkontoren öppnade i Bryssel i samband med det svenska medlemskapet 1995 så möttes de av skepsis från regeringskansliet. Nationalstaten Sverige var medlem i EG och skulle därför skulle svenska intressen självklart representeras av den nationella nivån. Ville den lokala eller regionala nivån något så kunde de ta det via Stockholm.

16 år in i medlemskapet har ganska mycket hänt. ”Regionernas Europa” har slagit igenom även i Sverige och en process pågår med omvandling till större och mer inflytelserika regioner. Trots detta reagerade jag med viss förvånad glädje när IT och regionminister Anna-Karin Hatt val av citat på gårdagens nationella dialogforum på Hilton Stockholm. Hon återgav nämligen vad chefen för Malmös Brysselkontor sagt om nyttan med strukturfonder för staden som ett belägg för sitt resonemang. Ett bättre erkännande av de regionala representationerna från den nationella nivån har jag svårt att tänka mig.

Malmö stad anser att de tack vare de möjligheter till strategiska satsningar som strukturfondera innebär har kunnat skapa ett reellt mervärde för medborgarna. Ett exempel som jag personligen tycker om är stadsutvecklingsprojektet SÖM Fosie.

I övrigt så bjöd workshopen arrangerad av Sveriges Kommuner och Landsting inte på några större överraskningar gällande synen på de framtida strukturfonderna. Sverige kommer att lämna sitt svar på den femte sammanhållningsrapporten på tisdag nästa vecka. Ett par av punkterna från det som togs upp är städer som tillväxtmotorer, territoriellt samarbete, fokus på resultat, förenkling av administrationen och särskild hänsyn till regioner med stora avstånd, gles befolkning och kargt klimat.

De diskussioner som uppstod under dagen handlade istället främst om interna svenska angelägenheter som hur regionala fonden, socialfonden och landsbygdsprogrammet ska kunna samverka på bästa sätt. Även frågan om den kommande regionindelningen lyftes ett flertal gånger.

(BH)