Podd om Brexit och ”Där hatet gror växer sorgen”

Skärmavbild 2016-06-18 kl. 16.02.13

Lördagens Hudiksvalls Tidning

Många i Bryssel är irriterade på hur Storbritanniens premiärminister David Cameron prioriterat politikens kvartalsekonomi. Taktiska överväganden och nästa val har fått styra. ”Som att kissa i sängen, varmt i stunden men rätt obehagligt efter ett tag” föreslår jag i ett samtal och får nickande medhåll.

Tillbringade veckan i Bryssel för bland annat samtal om Brexit eller Bremain. Sammanfattade intrycken i lördagskrönikan i HelaHälsingland som kan läsas här.

Dessutom spelade jag in ett Brexitspecial av Podd72, som kan laddas ned på iTunes eller Acast, eller lyssnas på här.

Ledarskapet sviker EU, prata Europa!

När håller en partiledare ett Europatal-Intrycken från Europadagen i måndags har summerats i en ledare på helahälsingland.se där jag tar fasta på den kritik som kom från flera talare om den skadliga tystnaden i Europafrågor.

Den berättelsen handlar om fred och hur vi tillsammans tar oss an de utmaningar som måste lösas över nationsgränserna, för att vi vill och ska göra det bättre för kommande generationer.

Ett starkt EU som löser de stora frågorna har aldrig behövts mer än idag. Så låt oss prata om Europa. När får vi höra en partiledare hålla Europatalet?

Läs hela texten här.

 

Nu väntar Brexit eller Bremain

Skärmavbild 2016-02-20 kl. 10.03.05

Kommenterar EU-toppmöte på HelaHälsingland.se som ledde fram till den uppgörelse britterna ska rösta om när det gäller att stanna kvar eller lämna EU.

Konstaterar i texten att frågan mycket handlar om engelsk självbild: ”Så oavsett hur många löften EU ger om att ” jag ska tömma diskmaskinen, älskling” och ha särskilda brittiska undantag så kommer vi tillbaka till äktenskapsfrågan. Och för det som vill bryta upp äktenskapet så är varken det här eller något annat tillräckligt. Men i grunden handlar det om vad Storbritannien vill vara för land och hur vill man vara det landet. Att göra den komplexa frågan till en folkomröstningsfråga om fortsatt medlemskap i EU är att be om ett svar på en fråga som kommer att ha många olika tolkningar.”

Läs hela här.

Malmström höll den röda linjen i samtalen mellan Ryssland, EU och Ukraina

 

Carl Bildt berättar i en bloggpost om turerna kring sammanbrottet mellan EU-Ryssland-Ukraina i handelssamtalen.

Politico rapporterar om det här. EUobserver här.

Det framkommer en del anmärkningsvärda uppgifter.

Bland annat har Ryssland krävt att Ukraina skulle införa sanktioner mot EU och andra saker som ligger utanför avtalet. Det tycks som om Ryssland aldrig haft en vilja att nå en uppgörelse utan snarare använt samtalen för att försöka ytterligare försena eller helt sänka handelsavtalet mellan EU och Ukraina.

Men den röda linje som Cecilia Malmström drog upp, avtalet med Ukraina träder i kraft som planerat 1:a januari, har hållit. Hon redogör för det här målet i en intervju på Hela Hälsingland vars helhet finns med i Podd72 (finns att ladda ned på iTunes och Acast) som gjordes tidigare i år.

EU & Rumänien i Expressen, och Joe Hill & migranter på Folkteatern

Ibland blir ens medverkan nästan som en tanke hur det binds ihop.  Jag medverkade i ett program kring Expressens stora satsning om Rumänien, EU och romerna och gav minnesbilder från 2007 när Rumänien gick med och perspektiv på utmaningarna och problemen.

En rolig sak i samtalet var hur snyggt Cecilia Wikström (L) creddade Soraya Posts (Fi) insatser för romernas situation. Det är bara att hålla med, Post har jobbat målmedvetet men också gjort pragmatiska uppoffringar i andra frågor för att vinna trovärdighet i S-gruppen vilket kanske inte alltid har uppskattats av Fi:s sympatisörer på hemmaplan.

Klippet ligger ännu inte ute på Expressen, jag postar det senare.

expressentv

Och kvällen innan var jag på Folkteatern Gävleborg för en allsångskväll med Joe Hill-låtar där Tunnebaneorkestern med romer från Rumänien stod för musiken. Min roll var som en av tre gäster i panelsamtalet.

(PO)

Årets kanske viktigaste EU-brev

Efter Grexitkrisen, Migrationskrisen, spänningarna med Ryssland så blickar allt fler mot Storbritannien och diskussionerna inför Brexit-omröstningen. I Årets kanske viktigaste EU-brev inför decembertoppmötet summerar rådsordföranden Donald Tusk läget i diskussionerna med Storbritannien. 

Letter by President Donald Tusk to the European Council on the issue of a UK in/out referendum

I am writing to let you know where we stand on the issue of a UK in/out referendum before we address it at the December European Council.

In November Prime Minister Cameron set out the four areas where he is seeking reforms to address the concerns of the British people over UK membership of the European Union. On this basis, we, in close cooperation with the Commission, held extensive bilateral consultations at Sherpa level with all Member States. We also discussed it with representatives of the European Parliament.

Clearly this is a significant and far-reaching agenda. Consultations have shown that the issues raised by the British Prime Minister are difficult. At the same time there is a strong will on the part of all sides to find solutions that respond to the British request while benefiting the European Union as a whole.

We have been looking at the four baskets mentioned by PM Cameron. Let me briefly set out my assessment of where we are in this respect.

  1. On the relations between the euro ins and outs we could search for an agreement around a set of principles that will ensure the possibility for the euro area to develop further and be efficient while avoiding any kind of discrimination vis-à-vis Member States that are not yet, or, in some cases, will not be part of the euro. We are also looking into the possibility of a mechanism that will support these principles by allowing Member States that are not in the euro the opportunity to raise concerns, and have them heard, if they feel that these principles are not being followed, without this turning into a veto right.
  2. On competitiveness, there is a very strong determination to promote this objective and to fully use the potential of the internal market in all its components. Everybody agrees on the need to further work on better regulation and on lessening the burdens on business while maintaining high standards. The contribution of trade to growth is also very important in this respect, in particular trade agreements with fast growing parts of the world.
  3. The third basket concerns sovereignty. There is wide agreement that the concept of ”ever closer union among the peoples” allows for various paths of integration for different countries. Those that want to deepen integration can move ahead, while respecting the wish of those who do not want to deepen any further. There is also a largely shared view on the importance of the role of national parliaments within the Union as well as strong emphasis on the principle of subsidiarity.
  4. The fourth basket on social benefits and the free movement of persons is the most delicate and will require a substantive political debate at our December meeting. While we see good prospects for agreeing on ways to fight abuses and possibly on some reforms related to the export of child benefits, there is presently no consensus on the request that people coming to Britain from the EU must live there and contribute for four years before they qualify for in-work benefits or social housing. This is certainly an issue where we need to hear more from the British Prime Minister and an open debate among ourselves before proceeding further.

All in all it is my assessment that so far we have made good progress. We need some more time to sort out the precise drafting on all of these issues, including the exact legal form the final deal will take. We also have to overcome the substantial political differences that we still have on the issue of social benefits and free movement. The December European Council should address all the political dilemmas related to this process. Based on a substantive political discussion we should be able to prepare a concrete proposal to be finally adopted in February.

Let me finally share with you some political remarks. All involved must take their part of responsibility. I will act as an honest broker but all Member States and the institutions must show readiness for compromise for this process to succeed. Our goal is to find solutions that will meet the expectations of the British Prime Minister, while cementing the foundations on which the EU is based. Uncertainty about the future of the UK in the European Union is a destabilizing factor. That is why we must find a way to answer the British concerns as quickly as possible.

In times when geopolitics is back in Europe, we need to be united and strong. This is in our common interest and in the interest of each and every EU Member State. The UK has played a constructive and important role in the development of the European Union and I am sure that it will continue to do so in the future.

Yours sincerely.

Van Baalen vann ALDE-striden

När man är i Estland så får man ändå konstatera med lite beklagan att Siim Kallas, det estniska Reformpartiets kandidat till ordförande i ALDE:s europeiska partiorganisation förlorade ordförandestriden i Budapest mot nederländernas Hans van Baalen.

Van Baalens seger kan beskrivas som förkrossande med 296 röster mot Kallas 117. Van Baalen var tidigare vice ordförande i organisationen.

Fredrick Federley som drog tillbaka sin kandidatur som ordförande till förmån för Siim Kallas lyckades bli vald som en av ALDE:s vice ordförande. Totalt har ALDE sju viceordförande och Federley lyckades vinna ta den sista platsen med god marginal

– När vi ser hur klimatförändringarna, arbetslösheten och utmaningarna med att hjälpa människor på flykt ställer allt större krav på den Europeiska politiken vill jag att de liberala partierna i Europa ska vara de som presenterar en tydlig väg framåt för framtidens Europa, säger Fredrick Federley i ett pressmeddelande.

En sak som Federley pekar ut är de krafter som hotar den liberala demokratin, som bland annat utvecklingen i Ungern.

– Vi ser ju att inte minst Ungern tummar på frågor gällande demokrati, yttrandefrihet och en fri journalistik. Där har vi ett viktigt arbete och också en stor utmaning att försöka motverka att fler länder går i den riktningen, säger Fredrick Federley i pressmeddelandet.

Posten ska inte blandas ihop med partigruppen i Europaparlamentet utan är paraplyorganisationen för alla europeiska partier.

För övrigt: Utifrån intryck i Estland skriver jag om svensk, estnisk och europeisk politik i lördagskrönikan, där Estland bland annat är första land att hörsamma Löfvens vädjan om bistånd i flyktingkrisen.

 

PNR gick igenom LIBE – och jag gästade Aftonbladet TV

Klicka på bilden för att se klippet hos Aftonbladet

Klicka på bilden för att se klippet hos Aftonbladet

Passagerardataförslaget har nu gått igenom LIBE – justitieutskottet i parlamentet. Jämfört med kommissionens förslag som röstades ned redan 2013 i LIBE så innehåller den uppdaterade versionen från utskottet fler avgränsningar om vad och hur persondata för flygningar får lagras (läs mer på parlamentets hemsida).

Förslaget gick knappt igenom med 32 röster mot 27. Mandatet att förhandla om en uppgörelse med ministerrådet gick igenom med 36-14, med åtta som avstod.

Cecilia Wikström som tidigare tillhört det kritiska lägret var efteråt nöjd med uppgörelsen:

– Europaparlamentet sätter i dag standarden för framtida system för behandling av personuppgifter i brottsbekämpande- och säkerhetssyften. Vi uppnådde en strikt begränsning av användning av uppgifter för vad som är nödvändigt och proportionerligt. Det kommer inte att inhämtas en massa och urskillningslös data, utan målinriktad och riskbaserad information, skriver Wikström på sin blogg.

De gröna gruppen, där Bodil Valero (MP) ingår var efteråt djupt kritiska. På de grönas hemsida menar Jan Philipp Albrecht att beslutet är ”skamlöst” och att om skrivningen blir verklighet så kommer det direkt bli en fråga för EU:s domstol eftersom datan som hämtas in blir alldeles för omfattande.

– Det är grava överträdelser som strider mot all rättspraxis och åsidosätter EU-domstolens beslut, säger Valero. Om beslutet träder i kraft innebär det att alla flygpassagerare inom EU primärt klassificeras som misstänkta och deras personuppgifter granskas, skriver Bodil Valero i ett pressmeddelande.

Anna-Maria Corrazza Bildt däremot var kritisk till att inrikesflyget (inom EU) föll bort. Förövrigt är den svenska regeringens ståndpunkt här att även om det inte blir EU-lagstiftning för inom unionsflighter så måste det lämnas ett utrymme för medlemsstaterna att själva kräva in uppgifterna.

Både den nuvarande och den förra svenska regeringen har varit väldigt positiva till att få PNR på plats, vilket gör att det finns en splittring här mellan inrikesminister Anders Ygeman (S) och hans regeringspartners parlamentariker i Bryssel.

ab2

Amie Bramme Sey & Cecilia Benedelle är #ABmorgon-programledare som bjöd på ett roligt och fartfyllt samtal.

En annan intressant svensk spaning är att i det här området så har Sverigedemokraterna inget emot överstatlighet. Kristina Winberg (SD) som är EFDD:s skugga ville gå längre än dagens skrivning och exempelvis gärna se att lagstiftningen omfattar färjetrafik.

Tidigare under dagen gästade jag Aftonbladet-TV:s #ABmorgon och pratade om konfliktlinjerna mellan rådet och parlamentet, och mellan de som vill registrera mer och de som är djupt oroade över datalagringen. Du kan se det klippet här.

Samtalet hos Aftonbladet hoppas jag blev både fartfyllt och överskådligt för er som tittar på klippet, och att det är en bra introduktion till ämnet och vilka prinicipella tuffa och viktiga gränsdragningar som måste in.

Vi kommer i samtalet in på bland annat frågeställningar som rör vilka typ av brott, lagringstider och det faktum att andra länder ställer krav på att flygbolagen lämnar ifrån sig data.

Fler reax på LIBE-beslutet:

Plastpåsarna nu klubbade

Drastisk minskning av plastpåsar är nu klubbat av Europaparlamentet. Efter trilogens kompromiss i fjol så har det tagit tid i översättningar och teknisk bearbetning av lagförslaget innan det kunde klubbas igenom under veckans session i Strasbourg.

Jag har skrivit om beslutet i Hälsingetidningarna. Se även ett äldre och mer detaljerat inlägg från trilogen.

Skärmavbild 2015-04-30 kl. 08.24.29

Klicka på bilden för att läsa texten.

Rysslands-sanktionerna blir huvudvärken på veckans toppmöte

Donald Tusk FOTO (C) European Union 2014 EP

Donald Tusk FOTO (C) European Union 2014 EP

I slutet veckan är det dags för Löfven & gänget att samlas för ännu ett europeisk toppmöte. Tre frågor står på agendan, Energiunionen, Utrikesrelationer och ”europeiska terminen”. EUbloggen har läst ett utkast på slutsatser till stats- och regeringscheferna.

Vi börjar med utrikesrelationerna…

Utrikesrelationer – Ryssland & Ukraina

I utkastet EUbloggen har sett är det framför allt inom utrikesrelationer som arbete återstår innan det finns en enighet. På fråga om sanktionerna mot Ryssland är det för närvarande tomt. Det är också den fråga som lär dominera toppmötet eftersom EU:s oenighet är uppenbar. Länder som Grekland och Cypern har aviserat att de vill slopa sanktionerna och inte förlänga medan Italien och Österrike beskrivs som tveksamma. Rådets ordförande, polacken Donald Tusk, vill knyta sanktionerna till Minsk II som redan brutits av de ryska trupperna ca 1100 gånger enligt Ukraina.

Tusk utövar inför toppmötet ett hårt tryck för att få enighet, och kallar bland annat en urvattning för ”appeasement” med tankar som leder tillbaka till München 1938. EU-ledare som vill ge Putin ännu en chans beskrivs som naiva eller rent av hycklare.

Tyskland och Sverige tillhör länder som vill förlänga sanktionerna. Sanktionerna löper ut i juli och det troliga är att ett beslut kommer först på junitoppmötet. På det här mötet gissar EUbloggen att det kommer skrivningar som lämnar avgörandet till junitoppmötet men som i ord kommer fortsätta vara tydliga. I skrivningarna som ligger i utkastet understryker EU det ryska ansvaret för att implementera Minsköverenskommelsen och att EU kommer att fortsätta stödja Ukrainas reformprocesser.

Toppmötet ägnar också den ryska informationskrigföringen särskild uppmärksamheten och inbjuder ”the High Representative, in cooperation with Member States and EU institutions, to prepare by June an action plan on strategic communication in support of media freedom. The establishment of a communication team is a first step in this regard.”

Utrikesrelationer Östliga Partnerskapet

Toppmötet gör även ett uttalande inför det Östliga Partnerskapets toppmöte senare i vår i Riga. Här säger stats- och regeringscheferna att man är för fortsatt arbete i ökad rörlighet, mellanfolkliga kontakter, öppna marknader och statsbyggande.

Utrikesrelationer Libyennbg

Här finns ännu inget skrivet i slutsatserna på toppmötet. Frågan var uppe på utrikesministermötet (vars slutsatser finns här). Här är det utrikeschefen Mogherinis tankegångar om att skicka trupp till Libyen för att stabilisera landet som möts av skepticism. Skulle det bli fråga om en EU-insats kan det handla om att den svenskledda stridsgruppen sätts in.

Energiunionen

Tätt sammanknippat med EU.s relation till Ryssland är energiunionen, även om det officiellt inte alltid sägs rätt ut. Det handlar om att effektivisera energimarknaden och minska flera EU-länders beroende av rysk gas.

Toppmötet kommer i sitt uttalande slå fast att EU är fast inriktat på att bygga en energiunion och att man vill skynda på processen att bygga ihop energimarknaden. Dessutom gör man ett uttalande om att satsa på europeisk diplomati för att nå resultat på det globala klimattoppmötet i Paris i slutet av året.

”Europeiska terminen”

Här kommer rådet att diskutera den ekonomiska situationen och fonden för strategiska investeringarna (EFSI). Dessutom blir det avrapportering om hur förhandlingarna med USA om frihandelsavtalet TTIP fortskrider. Toppmötets formulering är en uppmaning att nå ett avtal och att kommunicera ett avtals fördelar bättre:

”The EU and the US should make every effort to conclude negotiations on an ambitious, comprehensive and mutually beneficial agreement by the end of the year. Member States and the Commission should step up efforts to communicate the benefits of the agreement and to enhance dialogue with civil society.”

Övrigt:

Greklands Tsipras sägs vilja krascha toppmötet genom att få in landets ekonomi som ett ärende, något som Tusk håller emot enligt medierapporterna.

(PO)