Van Baalen vann ALDE-striden

När man är i Estland så får man ändå konstatera med lite beklagan att Siim Kallas, det estniska Reformpartiets kandidat till ordförande i ALDE:s europeiska partiorganisation förlorade ordförandestriden i Budapest mot nederländernas Hans van Baalen.

Van Baalens seger kan beskrivas som förkrossande med 296 röster mot Kallas 117. Van Baalen var tidigare vice ordförande i organisationen.

Fredrick Federley som drog tillbaka sin kandidatur som ordförande till förmån för Siim Kallas lyckades bli vald som en av ALDE:s vice ordförande. Totalt har ALDE sju viceordförande och Federley lyckades vinna ta den sista platsen med god marginal

– När vi ser hur klimatförändringarna, arbetslösheten och utmaningarna med att hjälpa människor på flykt ställer allt större krav på den Europeiska politiken vill jag att de liberala partierna i Europa ska vara de som presenterar en tydlig väg framåt för framtidens Europa, säger Fredrick Federley i ett pressmeddelande.

En sak som Federley pekar ut är de krafter som hotar den liberala demokratin, som bland annat utvecklingen i Ungern.

– Vi ser ju att inte minst Ungern tummar på frågor gällande demokrati, yttrandefrihet och en fri journalistik. Där har vi ett viktigt arbete och också en stor utmaning att försöka motverka att fler länder går i den riktningen, säger Fredrick Federley i pressmeddelandet.

Posten ska inte blandas ihop med partigruppen i Europaparlamentet utan är paraplyorganisationen för alla europeiska partier.

För övrigt: Utifrån intryck i Estland skriver jag om svensk, estnisk och europeisk politik i lördagskrönikan, där Estland bland annat är första land att hörsamma Löfvens vädjan om bistånd i flyktingkrisen.

 

Hårdnande strid i ALDE om ledarskapet

Det hårdnar inför striden om ordförandeposten i ALDE mellan Hans van Baalen och Siim Kallas. Kallas vicekandidat är för övrigt Fredrick Federley (C).

Som en del i striden har Siim Kallas känt sig nödsakat att bemöta en del av ryktesspridning inför avgörandet i en video som får ses som ett ganska ovanligt sätt möta angrepp från ”Van Baalen & powerful allies”.

Här tar Kallas upp ett av ryktena, om att hans kandidatur inte är allvarligt menad, och försäkrar att han siktar på leda ALDE i fyra i år samt skickar en fråga om EU-skatt till van Baalen.

Dessutom påminner Kallas om löften, som en schysst ordförandestrid och inga falska löften, som kandidaterna gett varandra.

Det ska understrykas att ordförandevalet handlar om ALDE:s europeiska organisation och inte gruppledarskapet i Europaparlamentet som innehas av Guy Verhofstadt.

Kallas & Federley kör ihop

Det blev som Federley sade i en TV-intervju: Siim Kallas och Fredrick Federley gör gemensam sak i att nå ALDE-toppen (europeiska partiorganisationen, inte partigruppen i Europaparlamentet). Efter ett möte så drar Federley tillbaka sin ordförandekandidatur och siktar istället på vice-posten. Kallas och Federley kör nu ett race där de stödjer varandra i kamp mot holländaren Hans van Baalen som är den andra ordförandekandidaten.

EUbloggen kan här publicera kampanjbreven från Kallas & Federley:

Dear fellow liberals,

The only question to answer in Budapest is:

Do we want to be part of big European politics?

We must admit that during recent decades the liberal alternative in the minds of Europeans has not been as attractive as we would like it to be.

To re-enter the main stage of European politics we need clear policy lines and strong leadership. We must fight the radical left and compete with conservatives for the European votes.

We must prove that Europe can do better with more liberal policies.

Therefore, I give you the most important input that really matters:

A strong liberal vision for a better Europe that attracts attention in the European capitals and finds a way to the hearts of the citizens.

Clear, distinctive and high-profile pan-European political vision will help the liberal movements and member parties all over Europe gain more ground in their respective electorates and become truly credible and competitive parties.

The European Union must be politically strong, economically competitive and socially inclusive. True liberals cannot rest while even the four main freedoms of the European Union do not fully exist in reality!

Dear friends,

ALDE is an alliance of small parties. Many of them have joined us because they want to maintain their independence in some policies. They do not want to surrender to overly centralized EPP and ESP. Our fragmentation is inevitable. This is our weakness but it is also a source of strength. ALDE must be a platform for different views and an alliance where everybody respects and listens to others.
With this common vision in mind I have joined forces with Mr Fredrick Federley who has decided to stand for vice-president and support me for president. I am confident that with other vice presidents, with our parliamentary group in the European Parliament, and with national liberal leaders we can unite different liberal inputs into a powerful liberal vision for a better and stronger Europe.
We are sure that our political connections and background will help us raise the profile of liberals in European politics.
I hereby announce my candidacy for the position of ALDE Party President.

Siim Kallas
Vice President of the European Commission 2004-2014
Prime Minister of Estonia 2002-2003

Dear liberal friends,

In a few weeks, we will have the chance to strengthen the ALDE Party when electing a new leadership at the Congress in Budapest. We now have a great opportunity in combining the experience of a liberal statesman like Siim Kallas with my own campaigning experience and energy.

We can also avoid splitting the vote of our forward-looking parties in the Nordic-Baltic region. So, I have decided to join efforts and campaign together with Mr Kallas for a common vision.

I will therefore change my candidacy for the presidency to the role as one of the vice-presidents. And I would ask those of you who were backing me for president to continue to support me for vice president and join me in supporting Siim Kallas for president.

This makes for a powerful liberal duo combining Siim Kallas’ impressive experience and network as former foreign minister, prime minister and commissioner respectively, with my energy, campaign-savvy and commitment on issues such as climate change and openness.

– Fredrick Federley as vice president would be great asset to the ALDE family with his proven track record of successful campaigns. I am glad that we have joined forces to make the ALDE Party a stronger player. Now more than ever, we liberals need to vigorously defend the freedoms at the heart of the European project.

Siim Kallas, former Vice President of the European Commission and Prime Minister of Estonia

– We’re now aiming to take the ALDE Party to new heights. Let us together create a campaign-
winning liberal force that can sweep across Europe!

Siim Kallas and Fredrick Federley MEP

Kind regards,

Fredrick Federley MEP and candidate for vice president of the ALDE Party

Siim Kallas dark horse till att bli ALDE-ledare

Klicka på bilden för att se intervjun

Den estniske politikveteranen Siim Kallas har dykt upp i racet att bli ALDE-partiledare (för paraplyorganisationen, intepartigruppen i Europaparlamentet9, där finns sedan tidigare Fredrick Federley (C) som kandidat.

Det berättade Federley i den livesändning som DT gjorde och som även sändes av HelaHälsingland och Östersunds-Posten från centerstämman. Siim Kallas har minst sagt en omfattande karriär. Han har varit Transportkommissionär 2010-2014, kommissionär för administrativa frågor (inklusive revision och bedrägeribekämpning 2004-2009) samt haft posten som vice ordförande i kommissionen. Dessförinnan statsminister, finansminister och utrikesminister i Estland. Samt suttit i Högsta Sovjet.

I intervjun som du kan se här pratar Federley om att han kan komma att stå tillbaka till förmån för Kallas kandidatur.

(PO)

Federley vill bli ordförande för ALDE

Fredrick Federley Foto (C) European Unionen 2014 – EP

Fredrick Federley kandiderar till posten som ledare för den europeiska partiorganisationen ALDE, enligt brev som EUbloggen tagit del av. Jag kommenterar det närmare på HelaHälsingland. Men brevet i sin helhet finns nedan.

————————————————————

Dear friends,

We’re bouncing back. Liberalism has taken a rough – and often unfair – beating across the continent during the crisis. But our perseverance, hard work and focus on real reform is starting to pay off. Now it’s time for a step-change. A new phase for the ALDE Party that calls for energy and conviction. That’s why I’m asking for your support at the ALDE Congress in Budapest to lead the party as president.

All of us enter politics because we want to change things for the better. Certainly that’s the case for us liberals. But looking around Europe today the sheer scale of that ambition is clear. Because this is a Europe that in so many ways are taking steps in the wrong direction – away from liberal values of freedom of speech, human rights and equality for everyone before the law.

Socialists and conservatives, politically bankrupt and stagnant, are drawn toward populists at the extreme ends of the political spectrum. Europe is becoming more closed up. Like an injured animal, frightened, angry and holed up in its den.

I’m proud that we European liberals stand for a different vision. Provokingly optimistic. Fiercely tolerant. Staunchly responsible.

We can provide the compass to get Europe back to saving lives rather than tearing families part. A Europe that creates new jobs rather than deficits. A Europe that preserves our environment rather than exploits it for short-term gains.  In short, we have to rejuvenate Europe and bring hope and prosperity to a continent that has a marvellous history but seems to have forgotten about the future.

Under Graham Watson’s leadership, we have seen the ALDE Party greatly consolidated, strengthened and expanded. We have the tool and the common platform.  We have the momentum. Now we need a step-change. With energy and conviction we can change Europe. And we will.

In the coming weeks I hope to meet many of you in person and I hope that you will give me your support in this new phase for the ALDE Party.

Kind regards,

Fredrick

FREDRICK FEDERLEY MEP

Helt fel i medierapportering, men ändå intressant om FIFA

Ibland blir det som bekant lite stolligt i EU-medierapporteringen. Som i SvD i bilden härintill. Och innan ni tror att Svenskans Brysselkorre Teresa Küchler har drabbats av solsting ska jag tillägga att artikeln är skriven av hemmaredaktionen.

För det första föreslår sällan EU saker och ting. Förslagsrätt har EU-kommissionen. Eftersom det som artikeln handlar om inte är ett lagstiftande ärende kan det inte vara ett lagförslag. Vad handlar då grejen om som SvD missförstår så kapitalt i både rubrik och första mening?

Jo, Europaparlamentet kan ta resolutioner. Resolutioner är viljeyttringar, politiska statement, som inte rubbar några cirklar eller ändrar några lagparagrafer. Resolutionerna är ibland ett sätt för parlamentet att försöka skapa tryck i en fråga så att EU-kommissionen så småningom släpper ut ett förslag andra gånger är det någon direkt läggs till handlingarna och ingen minns att de har röstats igenom…

Några av de vanligaste svenska medieankorna om EU brukar vara resolutioner eller än värre ett initiativbetänkande. Just FIFA-fallet är lite intressant allmänpolitiskt eftersom det handlar om en fråga med hög europeisk identitetsfaktor, där den europeiska fotbollen genom UEFA är på konfliktkurs med FIFA. Här finns sprängheta politiska frågor kring korruption, pengar, arbetstagares villkor (alla omkomna arbetare i Qatar) och så den ständiga flodhästen i vardagsrummet – Ryssland.

Omröstningen i plenum är planerad till på torsdag. ALDE-gruppen är pådrivare, däribland Centerpartiets Fredrick Federley som gärna ser att Ryssland och Qatar fråntas mästerskapen om länderna mutat sig till mästerskapen.

– Om korruption och mutor ligger bakom att VM ska spelas på Putins gräsmattor eller i Qatars öken tycker jag det är rimligt att överväga om spelen verkligen ska vara där, säger Fredrick Federley, Europaparlamentariker (C) i ett pressmeddelande.

Slutgiltiga skrivningen är inte klar ännu vad jag förstår men det som cirkulerade på förmiddagen innehöll 24 punkter. Ett axplock

– Uppmanar alla sponsorer och TV-bolag (läs SVT/TV4 i Sverige, har svårt att se Casten och Hanna som vd:ar åka ned till FIFA och sopa med kvasten…) att stötta den reformprocess FIFA behöver genomgå.

– Uppmanar EU-kommissionen att samordna med medlemsländerna, Interpol, Europol och Eurojust åtgärder för att hantera eventuell korruption inom EU.
– Uppmana kommissionen att se över om det nya pengatvättslagstiftningen effektivitet.
– Uppmana medlemsländerna att överväga att dra tillbaka sina landslag från VM 2018 och 2022 och att blocka ekonomiska medel i EU om inte FIFA får ordning på korruptionen.
– Parlamentet vill se tidsbegränsade uppdrag och transparens i FIFA, och anser att det är avgörande för att parlamentet ska återfå förtroendet för FIFA.
– FIFA ska ha en oberoende etisk granskning.

Resolutionen har alltså inga skarpa patroner att skjuta med, men knalljudet är en politisk värdemätare av hur irriterad den europeiska politiken är på FIFA-pamparnas agerande, hur mästerskap delats ut och hur fotbollen sköts rent allmänt.

Personligen anser jag att det ska mycket till för att FIFA ska få ordning på det hela. UEFA bör överväga att lämna FIFA och öppna eget och buda in ett urval av länder för att spela öppna europeiska mästerskap om inte signalerna kommer snabbt att FIFA storstädar. Men frågan avgörs av UEFA och inte av Europaparlamentet…

Så omröstningen på torsdag är intressant som en ”Så förbannad är vi på FIFA-värdemätare”, särskilt för oss som gillar kombinationen fotboll och politik, men inte det som Svenska Dagbladet mfl ger intrycket av att det handlar om.

Och som en indikation på hur viktig parlamentet tycker att det är egentligen, så ligger det på torsdageftermiddagen – som sista punkt, alltså när parlamentarikerna redan börjat resa hem från Strasbourg.

(PO)

Liberal undergrävde EU-kritik mot lag om ”homosexuell propaganda”

 Den med svenska ögon inte helt obekanta lettiska ledamoten Iveta Grigule är en av flera parlamentariker som nu blir föremål för talmansdiskussioner i Europaparlamentet för att ha tagit sig allt för stora friheter i sina uppdrag utanför EU.

Grigule hoppade av EFDD och kvaddade partigruppen där Sverigedemokraterna ingår under en kort period. Grigule var först grupplös men efter att hennes parti hemma i Lettland styrt sig mot ALDE kom Grigule med där.

Delikat nog för ALDE, som har hög flagg i HBT-frågor, handlar ett av fallen att Grigule slätat över EU-kritik mot Kirigizistans lagstiftning mot ”homosexuell propaganda”. Under ett besök i april slätade hon över en parlamentsresolution som sagt att en sådan lagstiftning kan skada relationen mellan Bischek och Bryssel hävdade Grigule att det hela var ”rådgivande karaktär” (iofs korrekt) men att det var bara för att skapa diskussioner i Kirgizistan. På en presskonferens intygade Grigule att några konsekvenser skulle det inte bli från EU.

Grigule får också kritik för att ha varit inofficiell valobservatör i Kazakhstan tillsammans med Ryszard Czarnecki (ECR, Polen) och Anrejs Mamikins (S&D, Lettland).

Det tredje fallet som nu diskuteras är holländaren Olaf Stuger (grupplös) som i ett möte i Norge struntade helt i att beskriva EU:s energi och klimatpolitik på mötet utan istället körde han sitt eget race som är motsatsen, och uppmanade norrmännen att strunta i att samarbeta i frågorna.

Parlamentetsbrevet konstaterar att även om det är självklart att politiker ska uttrycka sin egen åsikt så måste de även förklara när deras åsikt avviker från parlamentets officiella linje när de representerar Europaparlamentet utomlands.

Läs hela EP-Brevet

Jäätteenmäki ersätter Rehn

– Men du Olli, drar du från Parlamentet nu (tycks förre ordföranden Barroso fråga Olli Rehn) Foto (C) Europeiska Unionen 2014 – EP

Förre centerledaren Anneli Jäätteenmääki tar över vice talmansposten i Europaparlamentet efter partikamraten och landsmannen Olli Rehn. Under sessionen i Strasbourg gjordes fyllnadsvalet där Jäättenmääki besegrade Fabio Massimo Castaldo från den italienska 5-stjärnerörelsen, ett populistiskt parti som är med i EFDD-gruppen. Jäätteenmäki fick 301 röster mot Castaldos 285 röster.

Europaparlamentet har fjorton vice talmän bakom S-gruppens Martin Schulz och Jäätteenmäkis nummer är 10.

Olli Rehn som tidigare var EU-kommissionär lämnar Europaparlamentet efter bara ett år då han blivit invald i Finlands riksdag. Rehn väntas ikläda sig den näst tyngsta centerpartistiska ministerrollen efter statsminister Juha Sipilä som kommer att styra över en trepartikoalition bestående av Samlingspartiet och Sannfinländarna.

Beroende på hur de tre parterna delar på ministerposterna kan Rehn väntas landa på en EU-ministerpost, om herrar Stubb och Soini lägger beslag på utrikesminister- och finansministerposten som många väntar sig. Rehn skulle dock vara kvalificerad för båda uppdragen.

Som Europaparlamentariker ersätts Olli Rehn av Hannu Takkula som får göra comeback. Takkula satt från 2004 till 2014 men åkte ut efter valet för ett år sen. Han sitter i kultur och utbildningsutskottet och är bland annat utbildad i sång vid musikkonservatoriet i Tammerfors.

Utsläppsrättshandeln på väg mot att fungera igen

Federley (C) i förgrunden, Marit Paulsen (FP) syns även på bilden.

När den ekonomiska krisen kom kraschade handelssystemet med utsläppsrätter (ETS). Det blev en mättad marknad där det fanns för många utsläppsrätter och för lite av industriproduktion och incitamentet att vara grönare och smartare försvann i takt med börskurvor och bankkriser.

Igår sent på kvällen (det brukar bli sent när det är svårt) nåddes till sist efter många långa år en överenskommelse om en återställare i den så kallade trilogen, alltså sista försöket för Europaparlamentet och medlemsländerna i Rådet att komma överens, med EU-kommissionen sittandes vid samma bord.

Några av de viktigaste punkterna:

• 900 miljoner utsläppsrätter som varit frysta skickas in i en reserv, samt 600 miljoner som inte kommit ut än. Om det mot förmodan blir full fart i industrin kommer de ut på marknaden igen.
• En mekanism om att plocka bort tolv procent av utbudet och föra över det till reserven införs om marknaden blir mättad. På så sätt ska efterfrågan på utsläppsrätter hållas uppe.
• Uppgörelsen börjar gälla från 2019. Klassisk kompromiss, Kommissionen föreslog start 2021, Europaparlamentet ville ha tidigare start. Samtidigt kommer det att ta flera år att nå en marknadsbalans.

När jag under onsdagen pratade med europaparlamentariken Fredrick Federley (C) som var ALDE-skugga i Industriutskottet om överenskommelsen konstaterade han att han var nöjd, framför allt att initiativet att lyfta in de 600 miljoner utsläppsrätterna kom från Federleys kontor kommit med i uppgörelsen:

– Det här är framförallt en seger för marknadslösningarna i klimatpolitiken. Att 1,5 miljarder utsläppsrätter dras ifrån marknaden är dels bra för klimatet, men det bidrar också till att lägga grunden för att få till ett betydligt kraftfullare och effektivare system till 2019 där marknadslösningarna är det som är grunden i systemet.

– Det här lägger grunden för att vi ska kunna påbörja det viktiga arbetet med en översyn av hela systemet för handel med utsläppsrätter och jag hoppas att få arbeta med det för ALDES räkning.

– Trots starka krafter som försökte sänka systemet lyckades vi stärka systemet.

De krafterna som Federley syftade på handlade dels om rapportören Antonio Tajani (EPP) från Italien som tillsammans med andra motarbetade en uppgörelse och dels att det länge fanns en blockerande minoritet i ministerrådet som leddes av kolkramande Polen.

– I nuläget är det omöjligt att saga varför den blockerande minoriteten föll sönder. Det kommer nog att visa sig med tiden, sade Federley på telefon.

Enligt Euractiv var det Tjeckien som bytte sida, bland annat för löften att inte EU:s solidaritetsfond i klimatuppgörelsen inte berörs. Genom fonden så fördelas tio procent av utsläppsrätterna till länder vars BNP ligger på 90 procent eller lägre av EU-snittet. Om klimattoppet i Paris i slutet av året har någon roll i att påverka en lösning så är den mer indirekt än direkt menar Federley.

– Jag tror inte att det är en opinion i de länderna som försökte blockera uppgörelsen som påverkat. Snarare är det i de pådrivande länderna som opinionen blivit ännu starkare, till exempel Tory och Storbritannien har varit väldigt aktiva för en lösning. Det skulle jag inte ha trott på för tio år sen.

Yngwes kampanj prisades

Bild från Kristina Yngwes instagramsida. Klicka på bilden för att komma till kontot.

Riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) har belönats av ALDE-gruppens LEADER-pris för bästa liberala Europaparlamentsvalskampanj bland de som inte blev valda.

-Alltså hur fräsigt är det inte att min allra första personvalskampanj blivit utsedd till Europas bästa liberala EU-kampanj?! Så himla bra pepp inför #nyval2015! Tusen tack till alla som stöttat och hjälpt mig i kampanjarbetet, ni är guld värda varenda en, skriver Yngwe på Instagram.

Priset delas ut av liberalerna i Regionkommittén. I samband med att Yngwe blev finalist skrev jag lite längre om det här.

Däremot blev Kent Johansson (C) utan pris i kategorin Lifetime Achievement.

(PO)