Gunnar Hökmark tar hand om bankstrukturer

gunnar hökmark

Gunnar Hökmark

Nu börjar arbetet i det nya Europaparlamentet komma igång och fördelningen av rapportörskap trillar in både till vänster och höger. I veckan blev det klart att Gunnar Hökmark (M) får rapportörskapet för ”Strukturell reform av EU:s banksektor”, ett uppdrag i den tyngre klassen.

EU-kommissionens förslag till lagstiftning bygger på Liikanenrapporten (en expertgrupp i kölvattnet på finanskrisen) och handlar om säkerheten för banker som både bedriver traditionell bankverksamhet och investmentbanking som medför risk. Det är alltså lagstiftning som kan få stor betydelse för dig både som bankkund men framför allt som skattebetalande medborgare. Instabila banker och bankkrascher är ett hot mot hela ekonomin, tillväxt och stabilitet. I EU-kommissionens förslag finns en separation av de stora bankernas högriskverksamhet som gäller omkring de trettio största bankerna inom EU (berör troligen Nordea skriver Europaportalen). Det handlar om banker som är för stora för att få gå omkull, men alldeles för dyra att rädda. I ett pressmeddelande säger Gunnar Hökmark att hans mål är att hitta balansen:

– Min ambition är att säkra att vi kan ha banker som är konkurrenskraftiga, med förmåga att bidra till de krediter och investeringar som är en förutsättning för tillväxt, och samtidigt är stabila delar av samhällsekonomin.  

Gunnar Hökmark var tidigare rapportör för EU:s bankkrislagstiftning och uppdraget från Ekonomiutskottet är alltså det andra tunga bankrapportörskapet till Hökmark.

–    Det är viktigt att europeiska banker kan bidra till finansieringen av de investeringar som säkrar nya jobb och ökad konkurrenskraft. Min uppfattning är att det inte i första hand behöver vara bankernas struktur som är ett problem utan snarare om deras struktur skapar en riskexponering som riskerar att drabba den finansiella stabiliteten som sådan, säger Gunnar Hökmark i pressmeddelandet.   

När kommissionen lade förslaget i januari konstaterade Michel Barnier, kommissionär för inre marknad, att målet är att skattebetalarna ska slippa framtida noter för bankspekulationer:

– De föreslagna åtgärderna kommer att stärka den finansiella stabiliteten och se till att skattebetalarna inte behöver betala för bankernas misstag. Det kommer att ge den gemensamma ram på EU-nivå som är nödvändig för att garantera att olika nationella lösningar inte skapar ”skarvar” i bankunionen eller undergräver den inre marknadens funktion. Förslagen är väl avvägda för se till att den känsliga balansen mellan finansiell stabilitet och rätta förutsättningar för utlåning till den reala ekonomin garanteras, vilket är av särskild betydelse för konkurrenskraft och tillväxt.

(PO)

 

Ännu ett toppmöte om den stora KRISEN

Idag hålls ännu ett toppmöte inom EU med anledning av den stora KRISEN, den som handlar om framför allt Grekland, men som nu hotar banker och riskerar att dra andra länder med sig.

Jag har bloggat ganska mycket om Grekland, Tyskland och Frankrike och det politiska ledarskapet. Om hur krisen kunde ha undvikits om inte de stora länderna också hade fuskat med stabilitetspakten, om grekisk inkompetens, och dynamiken mellan Frankrike och Tyskland. Läs inläggen under taggen Grekland. Idag nöjer jag mig med att konstatera att troligtvis löser inte det här mötet frågorna – nu heller. Räkna med fler toppmöten och kast mellan hopp och förtvivlan både på börser och i analyser.

Rekommenderar idag SVT:s Rolf Fredriksson, min tidigare kollega i Bryssel, som inför läsning. Hans analys inför dagen hittar du här.

Läs även: SvD, SVT, SVT,  SVT, DN, DN, EUobserver och Europaportalens liveblogg.