EUbloggen har hittat den jublande ynglingen från Rapportsändningen 1994

Skärmavbild 2014-11-11 kl. 22.21.10

Skärmdump från SVT. Klicka på bilden för att se inslaget!

EUbloggen har genom twitter hittat den yngling som i SVT:s Rapport visade sin stora glädje över JA-resultatet i Folkomröstningen 1994. Yngling, och yngling förresten. Idag är folkpartisten Johan Sandberg 44 år, bor på Kungsholmen i Stockholm och verksam både som skottkärrefabrikör (driver det lilla egna företaget Loadbarrow) och som privatekonom på SEB.

Fram till valet i höstas var Sandberg politisk sakkunig och under en period tf statssekreterare för EU-ministern. Dessförinnan var Sandberg chef för EU-budgetenheten på Finansdepartementet. EUbloggen har mejlintervjuat Sandberg om bilden och tv-inslaget, minnen från kampanjen och om EU:s framtid.

Hur reagerade du när inslaget och bilden på dig dök upp igen efter 20-år?
– Det är roligt att igen se den glädjen som kom sig av att jag hade lagt ner väldigt mycket arbete (som gjorde att jag sumpade en termins studier på universitetet…;-) ) och en stor ovisshet in i det sista. Jag var då, och är fortfarande, en väldigt engagerad europé som förälskade mig i kontinenten och dess städer genom interrailkortet.

Vem var du 1994? folkpartiet
– Jag var ordförande i Studenter för Europa i Stockholm under hösten 1994. Jag hade just kommit hem från Rotterdam där jag varit Erasmusstudent. Jag ledde också liberala studenter på Stockholms universitet. Under hösten 1994 studerade jag statsvetenskap och nationalekonomi vid Stockholms universitet. Studierna fick dock stå tillbaka något för kampanjandet…

Vad är dina starkaste minnen från Ja-kampanjen? 
– När polisen kom farande med sirenerna på för att vi glömt att söka demonstrationstillstånd för att sätta upp en ny tull mellan Uppland och Sörmland på Riksbron. Avgående statsministern Carl Bildt hade då just fastnat i vår tullkontroll. Han bad poliserna vänta ett par minuter så att Aftonbladet fick sina bilder… Själv hamnade jag dock i mitt livs enda polisförhör:-)

Om du ser tillbaka till 20 år av svenskt medlemskap, hur har utfallet blivit jämfört med dina förväntningar i november 1994?
– Jag tycker att det mentalt för svenskarna blivit minst så bra som jag hoppades. Svenskar uppfattar sig helt självklart som européer. Ryanair har betytt mycket – mer än exempelvis strukturfonderna – för denna utveckling. Även för näringslivet och miljön har den gemensamma lagstiftningen betytt mycket. Jag hade mitt första jobb på Miljödepartementet 1996. Det handlade om att skissa på en kemikaliestrategi för EU – det blev ett decennium senare grunden för Reach.
Tyvärr har oförmågan att göra snabba och verkningsfulla reformer i många medlemsländer de senaste sju åren varit förödande för EU. Resultatet av oförmågan har lett till en långdragen ekonomiska kris som nu övergått i en värderingskris med växande populistpartier.

Om du tittar 20 år ytterligare framåt i tiden – vad är EU då?
– Jag tror att några länder har hoppat av unionen och några tillkommit. Jag tror att vi fått en djupare kris en period som lett till att länder verkligen förändrat sig – så som vi själva gjorde på nittiotalet och Tyskland i början av 00-talet. Om 20 år tror jag att EU kan vara verkligen blomstrande igen. Inte ett museum som asiater besöker utan en kontinent med bra jobb, ekonomi, historia och kultur som folk över hela världen vill flytta till.

(PO)

Starka reaktioner på Orbans uttalande

Många EU-politiker har reagerat förut på Viktor Orbans Ungern, men frågan är om han inte gick för långt när han målade upp målet att skrota den liberala demokratin till förmån för en auktoritär stat för att i nästa andetag peka ut Kina, Turkiet och Ryssland som förebilder.

Många har reagerat på uttalandet, starkt:


 

 

 


EU-kommissionären Neelie Kroes som har IT-frågor/Digital Agenda i sin portfölj attackerar Orbans senaste drag, en medieskatt som snedvrider konkurrensen till ”illojala” mediers nackdel:

”Fair and unbiased coverage is a principal function of a free and plural media.  Undermining that, and attempting to silence dynamic debate, is an attack on Hungarian democracy. For the sake of that democracy, and of the Hungarian people who have fought so hard to enjoy its benefits, we cannot stand by as idle spectators.”

Problem med Orban är att han är som sin förebild Putin, en politiker där inte ord påverkar honom. Så frågan återstår, vad gör EU nu…

(PO)

Tillägg: Även statsminister Fredrik Reinfeldt (M) uttalade sig senare om Orbans tal. Till Dagens Nyheter sade han bl a:

– Det är provocerande att man gör Ryssland till förebild.

Euron allt mindre önskvärd

Temperaturen kring euron fortsätter att stiga. Fler och fler signaler om att beslutsfattare runt omkring i Europa börjar bli nervösa när det gäller euron och dess framtid hopar sig.

De länder som ska införa valutan enligt fördragsåtaganden, som Sverige, skattar sig just nu lyckliga att man inte kom med. Trots att Sverige röstade nej i folkmomröstningen så är egentligen Sverige bundet av fördraget att införa Euron när konvergenskriterierna är uppfyllda – vilket Sverige medvetet valt att inte uppfylla. Under min tid i EU-kommissionens pressrum 2006-2007 kom frågan flera gånger till EU-kommissionens talesmän när man skulle skruva åt tumskruvarna på Sverige så att man uppfyller sina åtaganden.

Just nu är många Eurovänner glada över att Sverige står utanför. I Agenda i söndags sade bland annat finansminister Anders Borg att det var skönt att Sverige inte är med, läs mer i Expressen. Men regeringskamraterna i Folkpartiet är de enda som just nu i Sverige ändå förordar ett medlemskap – som i fredags på SvD Brännpunkt.

Det är snarare Borgs försiktighetslinje som präglar inriktningen i andra länder än Birgitta Ohlssons europositiva hållning.

Euractiv rapporterar idag om AFP som uppger att flera nya medlemsstater i EU, som också har förbundit sig att införa Euron när de är redo, nu tvekar och vill ta sig ur sina förbindelser. Diplomatiska källor pekar ut sju länder som är överväger folkomröstningar för att ändra sina fördrag med EU. Det är förutom tidigare euroskeptiska Tjeckien med presidenten Vaclav Klaus i spetsen och Ungern som hintat åt det här hållet tidigare, även Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien. Samtliga länder kom med 2004 eller 2007. De här länderna har också krävt att få sitta med vid bordet när euroländerna diskuterar krisen, eftersom besluten också påverkar länder som också är förbundna att gå med i framtiden.

Cypern, Estland, Malta, Slovakien och Slovenien som också de kom med i den femte utvidgningsvågen har redan infört Euron som valuta.

Samtidigt ökar trycket på Grekland med ryktena om en statskonkurs, och diskussionerna om ett land kan lämna eller inte går heta. EU-kommissionen försöker skapa lugn genom att slå fast att det inte går att lämna eurosamarbetet (till skillnad från själva EU som genom fördraget fått en utträdesklausul och att det finns anledning till optimism efter 2012. Men ihärdiga rykten om att Tyskland förbereder sig för ett grekiskt ”worst case/statskonkurs” får bankaktierna att falla rapporterar SvD. Om reaktionerna är överdrivna eller inte låter jag vara osagt, men det är tecken på instabiliteten och hur nervöst läget är.

Att allt fler länder mer eller mindre öppet pratar i termer som Anders Borg, ”skönt att vi inte är med”, visar bara på lägets allvar. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen – nyckeln för framtiden är vad de fransk-tyska politikerna nu förmår att göra för att hantera krisen.

(PO)

 

Regionalpolitiken har gjort en vända i ministerrådet

EU-kommissionens sammanhållningsrapport från i november som EUbloggen i tidigare blogginlägg uppmärksammat var under måndagen en fråga för ministerrådet (allmänna rådet, dvs EU-minister Birgitta Ohlsson (FP)).

Rådsslutsatserna om sammanhållningspolitiken hittar du här. På det här stadiet är det ganska allmänt hållna ramar, synpunkter på rapporten är underlag för EU-kommissionens ”skarpa” lagstiftningsförslag som väntas till sommaren.

Rådet konstaterade bland annat man vill se mer diskussioner kring de här punkerna:

  • Skapandet av ett kontrakt för partnerskap när det gäller utveckling och investeringar som matchar prioriteringarna i EU2020-målen för jobb och tillväxt.
  • Lista med prioriteringar som EU och nationella insatser ska fokusera på.
  • Villkor och incitament

Eftersom djävulen bor i detaljer och det handlar om pengar kan man räkna med att diskussionen tar fart på allvar när EU-kommissionen kommer med förslaget på utformning av regionalpolitiken och sedan när det långtidsbudgeten ska diskuteras.

(PO)

Georgien (5): Överraskande tyst från svenska EU-politiker

Bortsett från utrikesminister Carl Bildt är det tyst om kriget i Kaukasus från svenska politiker på EU-nivå. En förklaring kan förstås vara att det är semester för europaparlamentarikerna, men ett europeiskt krig borde kanske vara skäl nog att i alla fall uppdatera sina hemsidor/bloggar. Endast en svensk Europaparlamentariker har kommenterat konflikten på sin nätsajt visar Eubloggens genomgång. Det är Gunnar Hökmark (m) som skrivit fem inlägg på sin hemsida om kriget, bland annat: ”Med militärt våld söker man utpressa ett litet land för att få en ny politisk ledning. Så handlar en regim som ignorerar internationell rätt, som anser sig ha rätt att upprätthålla sina intressen i andra självständiga stater och som anser att makt går före rätt. Det är ett förhållningssätt som har präglat Ryssland under Putins ledning och det är ett förhållningssätt som nu präglar Rysslands politik mot en grannstat.

Det finns ingen annan grannstat som automatiskt står fri från motsvarande påtryckningar och utpressning. Den viktiga skillnaden handlar om Rysslands syn på sina intressen, medlemskap i Nato och i EU samt vilken försvarsförmåga man har mot terrorbombningar och stridsvagnsförband.”

Gunnar Hökmark har också yttrat sig i frågan som vice ordförande i EPP-gruppen (kristdemokrater och konservativa) i Europaparlamentet. Läs uttalandet här.

Lika tyst är det från de politiska partierna. På riksdagspartiernas hemsidor nämns inte kriget med ett enda ord, med undantag för Folkpartiet där dess utrikespolitiska talesperson Birgitta Olsson uppmanar EU att knyta Georgien närmare: ”Omedelbart efter att en vapenvila trätt i kraft bör EU därför knyta Georgien närmare sig genom ett fördjupat grannskapssamarbete. Georgiens Europaperspektiv måste stärkas. Det är viktigt att EU ger ett tydligt stöd till forna Sovjetstater som utvecklas mot demokrati, däribland Georgien”.

Bland de partier som sagt att man ställer upp i Europaparlamentsvalet 2009 är det tomt på kommentarer hos Junilistan, Sverigedemokraterna, Feministiskt Initiativ och Piratpartiet. Bland småpartierna går det däremot hitta uppdateringar om konflikten, till exempel hos Rättvisepartiet Socialisterna.

Den senaste utveckling i konflikten kan läsas exempelvis på SvD eller Nyhetskanalen,