Renzi vill se gemensam underrättelsetjänst

Det är inte bara krav på mer övervakning som kommer efter terrordåden i Paris mot Charlie Hebdo och en judisk kosherbutik. Italiens premiärminister Matteo Renzi säger enligt AFP att han vill se en gemensam EU-underrättelsetjänst för att möta hotet från terrorismen. Har man en gemensam valuta så måste man ha en gemensamt system för säkerhet argumenterar Renzi.

På en pressträff på Folk & Försvars Rikskonferens i Sälen ställde jag frågan om vad hans partikamrat Anders Ygeman (S) säger om utspelet. Ygeman var som svensk inrikesminister med marschen i Paris och ställde sig då bakom uttalande om mer övervakning av nätet. Men att gå så långt som Renzi vill var något Ygeman avfärdade skarpt.

– Jag noterar att Italien inte tagit upp det på de två möten jag varit på, inledde Ygeman och syftade på inrikesministermötena i Rådet. 

– Det är naturligt för någon som vill ett federativt EU också vill ha en utveckling i riktning mot en gemensam polis och underrättelsetjänst. Det är inte en önskvärd utveckling för mig, sade Ygeman som betonade samarbete genom informationsutbyte istället. 

Renzi väckte stor uppmärksamhet inför det italienska ordförandeskapet där han lovade att driva utvecklingen mot ett Europas förenta stater.

Jag har skrivit om Ygeman och den svåra balansen mellan Säkerhet och Öppenhet för Hudiksvalls Tidning. Läs det här.

Uppdatering 1: Jag bad Europaparlamentets liberala MEP:ar om en reaktion på Renzis uttalande om en europeisk underrättelsetjänst.

Uppdatering 2: Europaparlamentariken Cecilia Wikström (FP) har också kritiserar nu Ygeman för uttalandet om övervakning och särskilt massdata på flygresor, så kallad PNR-data:

– Det finns inget som tyder på att ytterligare PNR data hade bidragit till att stoppa de senaste veckans fruktansvärda terrordåd. Istället för reflexmässiga krav på mer övervakning av alla medborgare borde vi inleda en sansad diskussion om hur vi stoppar dem som utnyttjar utsatta människor och rekryterar dem till terror, säger Wikström i ett pressmeddelande.

(PO)

Nej Le Pen, dödsstraff är emot EU:s fördrag

PHOTO © European Union 2014

Far och dotter Le Pen PHOTO © European Union 2014

”The death penalty is cruel and inhuman, and has not been shown in any way to act as a deterrent to crime. The European Union regards abolition as essential for the protection of human dignity, as well as for the progressive development of human rights.”

Citatet ovan är hämtat från EU:s utrikesservice. I svallvågorna efter terrordådet mot Charlie Hebdo finns olika politiska utspel. Ett av de tydligaste och mer populistiska är att Nationella Frontens ledare Marine Le Pen nu kräver en folkomröstning om att återinföra dödsstraffet. Politiskt är utspelet en win-win för henne (sedan kan man tycka vad man vill om det osmakliga i utspelet).

Eftersom dödsstraff är emot EU:s fördrag kan inte Frankrike genomföra en lagstiftning om dödsstraff utan mycket allvarliga konsekvenser. Eftersom Le Pens uttalade mål är att förstöra hela EU (någon annan gång kommer jag gå in på konsekvenserna av en sådan utveckling, låt mig bara säga att jag är helt övertygad om att det kommer att sluta väldigt illa både för europeisk ekonomi, för fred och säkerhetsläget i vårt närområde) så ligger konsekvenserna i hennes intresse (för att inte tala om andra regionala aktörer).

Nu ska jag understryka att jag inte är jurist utan analyserar politik, det finns säkert läsare som kan bidra med mer här, så ha det i åtanke när du läser inlägget.

Men min bedömning är att Frankrike skulle behöva skrota både Europakonventionen för mänskliga rättigheter (samtliga EU-medlemmar har ratificerat det sjätte protokollet) och lämna EU, vilket med tanke på historien är ett likhetstecken att EU upphör att existera som vi känner det.

Enda gången som Europakonventionen godkänner dödsstraff är en krigssituation. Så här svarade EU-kommissionen på en fråga kring dödsstraffet från Ashley Mote (UKIP) 2008 (vad jag vet lär inte rättsläget ha ändrats):

”In relation to Article 2 of the Charter, ‘Right to life’, the explanations quote in particular Article 2(2) of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR), which states that ‘Deprivation of life shall not be regarded as inflicted in contravention of this article when it results from the use of force which is no more than absolutely necessary: (a) in defence of any person from unlawful violence; (b) in order to effect a lawful arrest or to prevent the escape of a person lawfully detained; (c) in action lawfully taken for the purpose of quelling a riot or insurrection’.

They also quote Article 2 of Protocol No 6 to the ECHR, according to which ‘A State may make provision in its law for the death penalty in respect of acts committed in time of war or of imminent threat of war; such penalty shall be applied only in the instances laid down in the law and in accordance with its provisions’.

Neither these references to the Charter nor even Article 2 itself have the effect of allowing the death penalty to be reintroduced in Europe.

It is worth noting that Protocol No 13 to the ECHR is in fact intended to abolish the death penalty in all circumstances, even in time of war or of imminent threat of war.”

EU har också en högprofilerad politisk agenda att arbeta emot dödsstraff i världen. EU:s utrikesservice skriver på sin hemsida:

”The European Union holds a strong and principled position against the death penalty; its abolition is a key objective for the Union’s human rights policy. Abolition is, of course, also a pre-condition for entry into the Union.

Indeed, the EU is the leading institutional actor and largest donor to the fight against the death penalty.”

Och blir det inte en folkomröstning så kan Le Pen skylla på att EU satt stopp. En Win-Win.

Så när du läser om Le Pens utspel, ha då i åtanke att målet är inte att få till den primitiva hämnden öga-för-öga gentemot förrövarna utan att faktiskt rasera Europa som vi känner det.

(PO)

Europa i chock: Terror mot tidning

Händelserna på och kring satirtidningen Charlie Hebdo är chockerande. I skrivande stund tolv döda och händelseförloppet börjar klarna även om attentatsmännen inte är gripna, identifierade eller att motiv är helt klarlagda. Jag ligger medvetet lågt med spekulationerna om detta med erfarenheter från tidigare händelser där snabba slutsatser och antaganden visat sig vara felaktiga.

Men, vad vi vet – ett blodigt, välorganiserat, kallhamrat attentat med rena avrättningar har skett mot en tidning i Paris. Reaktionerna runt omkring Europa är chock.