Det finns under årens lopp flera exempel på hur svenska tjänstemän är övernitiska i att tolka EU-lagstiftning. Det må handla om sjösäkerhet för ångfartyg, om kanelbullebak och andra saker som när det hamnat på en svensk tjänstemans bord har seglat iväg långt längre än EU-lagstiftningens avsikt har varit.
Fjellner (M) Foto © European Union 2012 -EP
Nu kan snuset läggas till den högen. För när utredaren presenterade hur EU:s tobaksdirektiv ska implementeras i svensk tobakslag så är slutsatsen att smaksatt snus inte får berätta på burken vilken smak det är. Ja, ni hör ju hur korkat det låter men det är faktiskt så det har tolkats.
Det här har fått lagstiftaren själv, i det här fallet Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) och EU-nämndens ordförande riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP), att ta sig för pannan och stöna högt över att utredaren fastnat på det som lagstiftarna menar motsvarade ett feltryck i lagstiftningen som inte har den betydelsen som nu föreslås:
”Att snus inte är undantaget kraven på smakmärkningsförbud är en tabbe som man missade att rätta till, i paritet med ett feltryck. EU kan vara dumt, men EU är inte så dumt. Vi vet, för vi var med och stiftade lagen” skriver Schlyter och Fjellner på Aftonbladet Debatt.
Carl Schlyter var när tobaksdirektivet gick igenom rapportör i Europaparlamentet för gröna gruppen och Fjellner drev på för svenskt undantag. Det är alltså politiker som varit med och skrivit lagstiftningen till sista kommatecknet (och tro mig, EU-lagstiftarna är inne på kommatecken på ett helt annat sätt än riksdagsledamöter). I fallet Schlyter så får han nu tillbaka det som riksdagsledamot.
Schlyter (MP) Foto © European Union – EP
Hur kunde det då gå så snett? Jo, när direktivet förhandlades missade parlamentarikerna att göra ändringar på två ställen, så det gör att det inte uttryckligen står att snus är undantaget när det gäller snusmärkning. Felet upptäcktes för sent för att justera det. Men eftersom snus endast får säljas i Sverige är så var den allmänna uppfattningen bland lagstiftarna att det blev en svensk angelägenhet att justera i svensk lagstiftning.
Här kommer den svenska viljan att vara bäst in i leken. Men som både Schlyter och Fjellner är rörande överens om så behöver inte man vara bäst på att inte använda bondförnuft.
Sannolikheten att EU-kommissionen som fördragets väktare skulle vilja plocka en fajt med konungariket Sverige i att direktivet skulle vara korrekt implementerat får anses som väldigt låg. Så regeringen som dessutom har en minister som var med och fattade beslutet om tobaksdirektivet (Isabella Lövin) bör stoppa i en prilla och lyssna på Fjellner & Schlyter och inte utredaren.
(PO)
TIllägg Torsdag 5:e februari: Fjellner utvecklar kritiken och bakgrunden här:
Många av mina kollegor som satt med vid förhandlingsbordet menade att snus underförstått var undantaget från märkningsförbudet, eftersom det inte omfattades av smakförbudet och tyckte inte att den risk att Sverige tolkade direktivet i en annan riktning var tillräckligt tungt vägande för att öppna upp förhandlingarna på de delar man redan kommit överens om igen.
Europaparlamentariker från andra länder har med andra ord inte haft att göra med svenska utredare…
EUbloggen 