Svenskarnas i topp att deras röst har betydelse

Skärmavbild 2014-07-30 kl. 09.11.58

Nivåerna tillbaka där de var före krisen.

Senaste Eurobarometern har landat och det finns många intressanta saker att notera, fler blogginlägg kommer att dyka upp i takt med att jag hinner gå igenom siffrorna. Dagens inlägg handlar om två saker som kanske överraskar:

  • Svenskarna toppar i att säga att deras röst i EU har betydelse.
  • Att de som nu svarar ja på frågan om den egna rösten har betydelse är tillbaka på högre nivåer än före krisen.
Skärmavbild 2014-07-30 kl. 09.11.44

Svenskarna i topp.

78 procent av svenskarna tycker att deras röst i EU har betydelse. Medborgarna Sverige och Danmark är här i en klass för sig i att anse att deras röst har betydelse, det kan jämföras med 33 procent av britterna (vars medlemskap är i frågasatt) och i botten hittar vi Italien och Lettland på 19 procent. Det är anmärkningsvärt stora skillnader. Sveriges ökning jämfört med 2009 är också anmärkningsvärd, Sverige låg då på 58 procent och andelen har alltså ökat med 20 procentenheter sedan förra valet till Europaparlamentet. I den långsiktiga trenden brukar det peaka åren då det är Europaparlamentsval. Att det slår ”genom taket” och ökar så markant är troligen att det blev en ganska omfattande Europaparlamentsdebatt och rapportering i framför allt regionala, att Sverige jämfört med många andra länder klarat den ekonomiska krisen bättre i kombination med att det svenska EU självförtroendet är på väg att växa. En annan orsak kan hittas i att den svenska debatten har lämnat skyttegravarna sedan 1994 och handlar inte längre om för eller emot EU. I botten finns också en stark demokratisk tradition.

Europaparlamentsvalet har också haft påverkan på övriga länder. Sammanlagt tycker över 4 av 10 européer att deras röst räknas. Uppgången jämfört med  fjol är 13 procentenheter, och det ligger valen både 2009 och 2004. När det gäller motsatsen – de som säger att deras röst INTE hörs så är nivån nu nere på 2004 års nivå.

Sammantaget är det en bild av Europas befolkning efter chockkrisen i slutet av förra årtiondet och vad det med innebar i form av förtroende för makthavare och samhällsinstitutioner är på väg att normaliseras. Samtidigt är spännvidden väldigt stor mellan olika länder, och så länge det är så stora extremer som mellan Italien och Sverige, samt (vilket är min gissning ur siffrorna) mellan olika samhällsgrupper inom ett och samma land, så kommer det att innebära påfrestningar i förtroende. Men årets Eurobarometer är ett tecken åt att det rör sig åt rätt håll efter många och långa år.

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

Annonser

HELA LISTAN: Nordiska meppar gillar industri och rättsliga frågor mest

Passa er så att Voteman inte tar er…

Blott Danmark danska filmer har till sina förstagångsväljare…

Filmen är officiell och utlagd av det danska Folketingets EU-upplysning, jag kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig att Riksdagens EU-upplysning skulle kunna göra en sådan film.

Fler kommentarer överflödiga.

UPPDATERING 13:e maj kl 10:15:

Voteman blev för mycket. Kritiken blev stor mot filmen, även i Danmark, så nu har Folketinget dragit tillbaka videon som alltså låg på hemsidan och var postad på den officiella Youtubekanalen. Länkningen ovan är alltså inte längre till det officiella kontot.

Folketinget lovar nu att visa bättre omdöme i framtiden:  Folketinget som institution i fremtiden skal vise større varsomhed med, hvad vi lægger navn ti”, säger Mogens Lykketoft (S) till BNB.

UPPDATERING 13:e maj kl 12:19

Prislappen för filmen låg på 200 000 danska kronor.

UPPDATERING: 20 maj kl 22:14

Olika versioner av filmen plockas bort på tuben, men jag försöker uppdatera. Ser du rutan är tom däruppe, släng iväg ett mejl på eubloggen@yahoo.se så försöker jag leta rätt på det igen.

(PO)

 

 

Talk of the town, Schengen och nu Danmark

Schengen, alltså avtalet om fri rörlighet över gränserna utan gränskontroller, är veckans talk of the town. Bakgrunden är bland annat hur Italien och Frankrike har hanterat den nordafrikanska flyktingfrågan. Ämnet var uppe som debatt under sessionen där många parlamentariker riktade kritik mot de tillfälliga gränskontroller som sattes upp. Det finns också ett förslag om att ändra reglerna så att tillfälliga gränskontroller kan sättas upp – men många parlamentariker kräver att beslutet då ligger på EU-nivå och att det är extraordinära omständigheter. Här menar en del att 25 000 flyktingar till Italien, jämfört med exempelvis svenskt flyktingmottagande, inte kan anses som särskilt extraordinärt och att frågan i Italien och Frankrike används populistiskt av Berlusconi och Sarkozy för att rikta blicken från deras vittrande maktpositioner.

Därför blev det ett extra surr i morse på en nordisk-baltisk frukost i parlamentet om nyheten att det i Danmark finns långt gångna diskussioner om att införa gränskontroller pga ”kriminalitet.”

Danskarna kringgår Schengen genom att införa permanenta stationer vid gränsövergångarna där tullare ska göra ”stickprovskontroller” för att hitta exempelvis vapen och narkotika. Genom att hänvisa till att det är ”stickprov” räknar danskarna med att ska vara hållbart legalt. Det är Dansk Folkeparti som fått igenom förslaget, samt att Danmark ska stötta Frankrike och Italiens strävan om starkare gränskontroller.

Diskussionen kring frukostbordet gick om Danmarks variant av gränskontroll strider mot Schengen och/eller den nordiska passfriheten. Schengen är en stark symbolfråga för EU-samarbetet och angrepp på Schengen blir då för dess försvarare en attack mot EU-fundamenta.

Schengen kommer att fortsätta att diskuteras under maj och på toppmötet i juni. Dessutom kan det mycket väl bli så att EU:s domstol så småningom prövar det danska beslutet. Det i sin tur kommer att spä på en dansk debatt och kritik mot att EU:s domstol är ”aktivistisk” och motarbetar Danmark politiskt. Danmark har ju åkt på stryk i domstolen för hur man hanterat tredjelandsmedborgare som varit gifta med EU-medborgare när det gäller bosättning i Danmark.

(PO)


TILLÄGG:
Föga förvånande har även EU-kommissionen reagerat under dagen på det som blev morgonens snackis på frukostmöte. Läs mer här. Svenska regeringens officiella kommentar är mer återhållsam om att man inte utrett konsekvenserna för Sverige…

TV-bolag får rättighetshuvudvärk efter beslut i EU:s domstol

TV4-gruppen satsar hårt på sporträttigheter och har köpt in matchrättigheterna för fotbolls-EM 2012, inte bara för Sverige utan även i Norge och Danmark där man bland annat äger Canal+. I Sverige delar TV4, SVT och Canal Digital på matcherna. Men EU:s domstol i Luxembourg är på väg att förändra framtidens marknad för sporträttigheter . Det närmaste stora evenemanget är just fotbolls-EM.

Det började med att FIFA och UEFA protesterade hos EU-kommissionen efter att Belgien och Storbritannien lämnat in listor på fotbollsmatcher (båda hade lämnat in en lista på nästa VM, men britterna även på EM 2012) som de anser är av stor betydelse för publiken och som därför ska visas hos gratiskanaler. Domstolen slog fast att kommissionens beslut att godkänna att listorna var korrekt. Just nu har åtta medlemsländer lämnat fått listor godkända av kommissionen, förutom Belgien och Storbritannien även Finland, Österrike, Italien, Frankrike, Tyskland och Irland.

FIFA och UEFA försökte snacka ner fotbollsmästerskapen genom att hävda att hela turneringar inte kan betraktas som evenemang med stor betydelse. Kommissionen å sin sida pekade på att i direktivet (Audiovisual Media Services (AVMS) (artikel 14)) så nämns fotbolls-VM till och med som ett exempel på ett evenemang med stor betydelse. Det är upp till varje medlemsland att bestämma vilka sportevenemang som är av stor betydelse ansåg domstolen, i alla fall i väntan på att EU har harmoniserat vad som är viktigt för publiken. Med tanke på att vissa vinteridrotter som Finland har på sin lista (backhoppning, skidåkning, nordisk kombination m.m.) är det svårt att se ens en anledning att jämka greker och nordbor. EUobserver rapporterar om domstolsbeslutet om mästerskapslistorna här, WSJ skriver om det här och EU-kommissionens reaktion på beslutet finns här.

EU:s domstol har också ett annat ärende om just sporträttigheter på sitt bord. Ett yttrande från generaladvokaten Julianne Kokott i början av månaden pekar på att gränserna öppnas när det gäller sporträttigheter. I sitt yttrande till EU:s domstol (generaladvokatens yttrande är inte bindande, men kan ses som en fingervisning, en riktning för domarna att ta ställning om) konstaterar Kokott att det inte är förbjudet för engelska pubar att visa livesändningar av premier league med hjälp av utländska dekoder. Förbudet strider mot fri rörlighet för var varor och tjänster inom EU. Konkret betyder det att det inte går att blockera visningar i enskilda länder eller dela upp rättigheter mellan olika länder när det gäller satellitsändningar och pay-per-view.

Konsekvensen på sikt, om domen får inriktningen som generaladvokaten skissar, kommer att leda till att FIFA, UEFA, IOK mfl kommer att tvingas sälja sporträttigheter som gäller hela EU istället för idag att dela upp det mellan olika länder (och därigenom få ut ett högre pris).

När det gäller fotbolls-EM 2012 kan TV4-gruppen vara relativt lugn. Sverige har inte lämnat en nationell lista, och inte Danmark eller Norge (som inte är med i EU, men som omfattas av inremarknadsregler som EFTA-land). Jag ska erkänna att jag inte har koll på om det finns någon listdiskussion i Danmark eller Norge, men det kanske någon bloggläsare har koll på?

Men för TV4:s del blir det intressantare att se vilken betydelse EU:s domstolsbeslut får i det kommande domslutet. Jakten på krogar som inte betalat särskilda abonnemang till TV-bolagen lär blir svårare eftersom det räcker med en grekisk, finsk eller irländsk kanal för att visa matchen. Läs mer om tidigare stämningar här.

(PO)

Danmark ställer in folkomröstning

Anders Fogh Rasmusen meddelade på torsdagen att Danmark ställer in sin planerade folkomröstning om de danska undantagen i Lissabonfödraget.  Detta som en följd av det irländska nejet till fördraget den 12 juni. Omröstningen, som var planerad till hösten, kommer nu istället att hållas tidigast 2009.

Enligt en nygjord undersökning publicerad i Jyllandsposten är en majoritet av danskarna emot de fortsatta undantagen som gäller euron, försvarssamarbete, rättssamarbete och europeiskt medborgarskap. Fortsatt är dock det högerpopulistiska Dansk Folkepartis väljare för att behålla undantagsreglerna.

(BH)