Messerschmidt kommenterar Rysslands-indexet

Morten Messerschmidt Foto © European Union 2014 - EP

Morten Messerschmidt Foto © European Union 2014 – EP

EUbloggen har gjort ett Rysslands-index på voteringar i Europaparlamentet där i första versionen sex partier ingår. Förutom UKIP och Front National även de fyra EU-kritiska partierna i Norden (som är Sverigedemokraterna, Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och Vänsterpartiet). Indexet visar en tydlig delning mellan hur EU-kritiska partier resonerar i synen på en rad olika voteringar med direkt eller indirekt intresse för Ryssland.

Utifrån indexet har EUbloggen ställt frågor via e-post till samtliga nordiska partier. Här kommer svar från Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.13.53MEP:en Morten Messerschmidt från Dansk Folkeparti (ECR) som valt att svara kort och sammanhållet, samt sedan även på en förtydligande följdfråga:

– Een ting at huske er, at nej ikke altid er et nej til selve indholdet, men også kan være et nej til, at EU/EP overhovedet skal udtale sig herom. Ofte når DF stemmer nej til udenrigspolitiske resolutioner, er det, fordi vi mener, at det er en nationalt anliggende.

– Jeg kender ikke SDs politik overfor Rusland, men de sidder jo i gruppe med UKIP og stemmer vel derfor med dem. Om det er et politisk valg eller praktik, ved jeg ikke. Men jeg tror ikke på, at SD tinges. Vi er aldrig blevet mødt af nogen stemme-vejledning, da vi sad i EFD (dagens EFDD där SD är medlemmar idag, min anmärkning).

– Vi afstod ved den første ukraine-resolution, fordi den indeholdt et ønske om fri bevægelighed af arbejdstagere.

DF har röstat ja på ganska många resolutioner. Är det ur ditt perspektiv i Danmarks nationella intresse motiverat att rösta ja, där ni röstat ja?

– Det er altid en konkret vurdering, som afgøres fra sag til sag.

Läs svaren från SannfinländarnaVänsterpartiet & Sverigedemokraterna.

Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.35.59

EUbloggen´s Russia Index shows differences between voting behaviour

Skärmavbild 2015-01-06 kl. 12.05.00

Click to enlarge

This Blogpost in English has been requested by several readers after I posted the first version of the Index in Swedish. The background to the index is that I have noticed during the autumn that Sweden Democrats MEP:s, despite the party publicly in Sweden saying the opposite, have been ending up with more well-known Pro-Kreml and EU-sceptic parties in votes with direct or indirect interest for Russia. 

To broaden the perspective on how EU-sceptic parties are divided in their views of Russia I have gone through all the votes of the new Parliament in 2014 and have found 12 votes fit for the index. Most votes are concerning implementation of Eastern Partnership strategy through association agreements with Moldovia, Ukraine and Georgia. But here is also votes on lower (or none) custom fees, scientific cooperation, condemning Russias closure of NGO Memorial, heroes of democracy as The Guardian calls Memorial.

In this first version I have picked six parties that forms two different approaches in voting. The first bloc is UKIP and Sweden Democrats from EFDD and Front National. Since my perspective is mainly Swedish/Nordic the others are three EU-sceptic Nordic parties; True Finns and Danish Peoples party (Dansk Folkeparti) from ECR (but former member of the same group as UKIP) and the Swedish Left Party (Vänsterpartiet) from GUE/NGL.

I will add more parties to the index to give a even broader perspective (my plan was to have version 2 of the Index in English, but some of my readers were eager go get a post with out Google Translation).

I have also added the voting numbers of the partygroup EFDD to illustrate how divided that party group is and how SD:s 2 MEP:s could have swinged the balance in the group.

Some conclusion from the matrix above:

*Sweden Democrats & UKIP always vote the same. 

*SD, UKIP & FN votes almost NO in every resolution and agreement where Kremlin has an interest of a no-vote and none-EU action. 

*The group EFDD is divided. A large minority always break the ranks.

*Other Nordic EU-sceptics votes are very different to Sweden Democrats. True Finns are truly the Sweden Democrats opposite. Only in one vote have they been voting the same.

*Swedish Left Party MEP Malin Björk has broken GUE/NGL ranks seven times. In several votes she hasSkärmavbild 2015-01-06 kl. 11.56.06 been the only yes-voter in the group. Number of times SD has broken rank is zero.

EFDD more in depth: In general it is the italians in M5S who abstains while the groups Baltic member &
Polish MEP who votes yes. In one of twelve votes a majority voted against the partygroupline. If SD would have voted differently there would have been a majority against the group´s official position during four votes, and another three would have ended up in tie. In other words, UKIP would not have had a majority within EFDD without SD in total 8 of 12 votes.

To illustrate the differences between the different parties I have done a very simple index. The index does not take into account the importance of the votes, but treat them all the same. This is of course something you can criticize but I have decided to keep it simply to get an overview. Parties receive 1 for a YES, 0 for Abstention and -1 for NO.

The index range between +12 to -12, higher negative number, the more positive it is for Kremlin interest. SD, UKIP and FN all ends up on -10. On the other side of the scale you find True Finns +11, Danish Peoples Party +9 and the Swedish Left Party +8

Skärmavbild 2015-01-04 kl. 18.40.44

EUbloggen have asked the Nordic EU-sceptic MEP:s for reactions and comments on the votes:

The True Finns MEP Jussi Halla-aho comments here (in English).

The Left Party MEP Malin Björk comments here (in Swedish).

The Danish Peoples Party MEP Morten Messerschmidt comments here (in Danish).

The Sweden Democrat MEP Peter Lundgren comments here (in Swedish).

(PO)

This blogpost is written be Patrik Oksanen, a former SVT (public service) correspondent in Brussels and currently freelance journalist (but soon on a new assignment). Twitter: @patrikoksanen

True Finns: ”We see Russia as a threat”

Jussi Halla-Aho Foto © European Union 2014 - EP

Jussi Halla-aho Photo © European Union 2014 – EP

EUbloggen has done an index (currently for six EU-skeptic parties, four from Nordic Countries and UKIP & FN) concerning European Parliamentary votes. Read about it here and how it is constructed (in Swedish, use Google Translate). The index shows that in votes with Russian interest the EU-sceptic parties are divided by their views about Russia. On one side parties like Front National, UKIP and Sweden Democrats are saying no in almost every vote. On the other side you have parties voting yes or in some degree abstain there votes because their views on Russia.

EUbloggen have done an email interview with MEP Jussi Halla-aho from True Finns (ECR-group). The True Finns have voted Yes in every vote, but one, in the twelve votes of the Index.

Sweden Democrats argues that a Yes to Association Agreement is a Yes of EU-enlargement of Ukraine, Georgia and Moldavia, do you agree?

– I disagree. Ukraine, Georgia and Moldova do not meet or even approach the criteria for membership. The decisions taken by the parliament aim to lessen the economic dependence of Ukraine from Russia and thereby strengthen the democratic process in that country. We see Russia as a threat to European security and values and think it is strategically necessary to remove countries like Ukraine from the ”grey zone” and Russian sphere of influence.

 True Finns are former member of EFD (today renamed EFDD), how do you view UKIP:s politics concerning Russia?

– We think it is very unfortunate. We share UKIP’s views concerning the negative impact of the EU on nation states, but we do not see the Putinesque authoritarianism as an attractive alternative.

SD and UKIP have 100 per cent voting, there are speculations that SD is forced to vote as UKIP in these votes, from your experience is that a likely or unlikely speculation?

– I think it is a possibility. On the other hand, the Five Star Movement MEP’s are very pro-immigration and usually vote differently from other members of the EFDD when it comes to asylum questions. Thus, UKIP does not seem to be able to control other delegations within the EFDD.

And Jussi Halla-aho also wanted to add this remark…

– Nationalism may mean very different things in different countries. France and Britain are former empires, and for FN and UKIP ”nationalism” may be closer to chauvinism rather than strict opposition to any form of imperialism, as it is in our case. 

– They may see Putin’s Russia as a welcome counter-weight to American influence and monopolar world order. That is, a new cold war and balance of power would also strengthen their own position in global politics.

– To us, nationalism is less self-centered and means general respect for ALL nation states and a general rejection of hierarchical relationship between nations, big and small.

(PO)

Skärmavbild 2015-01-04 kl. 18.40.44

For mainly my Swedish readers:

Jussi Halla-aho stated recently (link in Swedish) about the similarities between Sweden Democrates and True Finns on immigration following; ”In Sweden the True Finns would be a Naziparty, while the Sweden Democrats would not make any reaction at all in Finland. We have the same line concerning immigration.”

This quote underlines the similarities between the parties but also the difference in voting in European Parliament.

EUbloggens Rysslandsindex visar vattendelare mellan EU-kritiska partier

Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.35.59

Klicka på bilden för att förstora den.

Efter att EUbloggen flera gånger uppmärksammat Sverigedemokraternas röstning i Europaparlamentet där partiet i voteringar hamnat tillsammans med partier som uttalat sin beundran för Putin och förståelse för Rysslands politik och som röstar på ett sådant som gynnar Moskva i röstning efter röstning breddar jag nu perspektivet för att tydligare åskådliggöra hur synen på Ryssland är delad mellan olika EU-kritiska partier och hur det påverkar hur man väljer att rösta.

Därför har jag dammsugit databaserna efter omröstningar sedan valet som kan sägas ha haft en dimension i relationen till Moskva. De flesta omröstningarna kretsar kring implementeringen av Östra Partnerskapet genom associationsavtalen med Ukraina, Georgien och Moldavien. Östra Partnerskapet tillkom delvis på grund av svenskt initiativ. Men här finns även omröstningar om att slopa tullar på moldaviska äpplen för att lindra effekterna av ett ryskt handelsstopp, förlängning tekniskt och vetenskapligt samarbete med Ukraina, tullsänkningar och en resolution om att fördöma Rysslands stängning av Memorial, en medborgarrättsorganisation som vunnit Sacharovpriset och som kallas för demokratins hjältar av The Guardian.

I arbetet har jag breddat kartläggningen till att omfatta flera partier. Nu finns även UKIP (United Kingdom Independence Party) från Storbritannien, FN (Front National) Frankrike och tre uttalat EU-kritiska partier i Norden (förutom SD) med. De nordiska parterna är Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och Vänsterpartiet i Sverige. De två förstnämnda var fram till valet medlemmar i partigruppen EFD (som idag är EFDD) där Sverigedemokraterna ingår. Sannfinländarna och Dansk Folkeparti valde att lämna EFDD och är idag med i ECR.

Just Dansk Folkeparti kan betraktas som särskilt intressant i jämförelse med Sverigedemokraterna eftersom det partiet var SD:s första samarbetsval i Europaparlamentet. I sammanställning ingår också ett fokus på Sverigedemokraternas partigrupp EFDD, som har ett splittrat röstningsbeteende.

Några slutsatser kan dras ur matrisen ovan:

*Sverigedemokraterna och UKIP röstar ALLTID lika.

*SD, UKIP & FN röstar nästintill kompakt NEJ på resolutioner och avtal som kan anses gå emot Kremls intressen. SD & UKIP säger aldrig JA till något som kan störa Kreml.

*SD:s och UKIP:s partigrupp EFDD är väldigt splittrad. En betydande minoritet röstar alltid emot partigruppslinjen.

*Övriga nordiska EU-kritiska partier röstar tvärtemot SD i omröstningarna. Särskilt anmärkningsvärt är Sannfinländarna som är Sverigedemokraternas motsatser i den här matrisen. Bara en gång har partierna röstat lika. Alla andra gånger har SD stått på nejsidan och Sannfinländarna på Ja-sidan.

*Vänsterpartiets Malin Björk utmärker sig genom att hela sju gånger ha gått emot sin partigrupp och röstat ja. Många gånger har hon varit ensam, helt ensam, i sin partigrupp GUE/NGL att rösta ja. Antalet gånger som SD har brutit mot partigruppslinjen är 0.

Tittar vi djupare på EFDD så är det italienarna som oftast avstår att rösta medan gruppens balter och polack i större utsträckning trycker på ja-knappen. Partigruppen är väldigt splittrad. I en av tolv omröstningar så var det en majoritet som röstade emot partigruppslinjen. Om SD röstat annorlunda i EFDD-gruppen skulle en majoritet varit emot partigruppslinjen i fyra fall och tre fall varit lika mellan att följa partigruppslinjen och att avvika från den.

Skärmavbild 2015-01-01 kl. 23.15.43

Hur ändrad röstning från SD skulle ha påverkat i EFDD

Med andra ord, utan SD hade UKIP fått uppleva att i åtta av tolv omröstningar inte fått en majoritet bakom partigruppslinjen.

För att illustrera skillnaderna mellan olika EU-kritiska partier har jag gjort ett mycket enkelt index som inte tar någon hänsyn till att vikta omröstningarna sinsemellan. Partierna har fått 1 för en jaröst, 0 för att avstå och -1 för att rösta nej. Maximalt är att få +12 eller -12. SD, UKIP och FN landar alla på -10. På den andra sidan av skalan finns Sannfinländarna med +11, Dansk Folkeparti på + 9 och Vänsterpartiet + 8.

Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.13.53

Tillägg: Läs svar från SannfinländarnaVänsterpartiet, Dansk Folkeparti & Sverigedemokraterna.

(PO)

Mer läsning om Sverigedemokraterna och Ryssland i Europaparlamentet

Sverigedemokraterna fortsätter sin Putinvänliga röstsvit

Bolshoe spasibo, Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas säkerhetspolitik är farligt för Sverige

Fler voteringar där Sverigedemokraterna hamnar på fel sida om historien

Sverigedemokraterna flaggar för att ändra politiken mot Ryssland

Nykaroliner & Putinister i Gefle Dagblad

Putins svenska vänner

Vill du kolla in omröstningarna närmare så kan du hitta dom här:

Procedur # Länk
2014/2717(RSP) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=P8-RC-2014-0025&language=EN
2013/0151B(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=AGENDA&reference=20140916&secondRef=SIT&language=EN
2013/0151A(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0002&language=EN
2014/2841(RSP) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=P8-RC-2014-0118&language=EN
2014/2903(RSP) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=P8-RC-2014-0164&language=EN
2014/0279(COD) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P8-TA-2014-0042
2014/0083(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0020&language=EN
2014/2817(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0022&language=EN
2014/0250(COD) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A8-2014-0053+0+DOC+XML+V0//SV
2014/2816(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0042&language=EN
2014/2816(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0042&language=EN
2014/0154(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0039&language=EN

Bolshoe spasibo, Sverigedemokraterna

Peter Lundgren (SD) Foto © European Union 2014 - EP

Peter Lundgren (SD)  Foto © European Union 2014 – EP

Ni som följer EUbloggen vet att jag uppmärksammat hur Putin-vänligt Sverigedemokraterna röstat i Europaparlamentet, och att jag kallat partiet för Putins bästa vänner i Norden. Det har väckt starka reaktioner och debattartiklar från Sverigedemokraterna där de försöker säga att de tar avstånd från Rysslandskramandet som UKIP i partigruppen EFDD och Nationella Fronten (grupplösa) står för. Därför är det extra intressant att fortsätta följa hur Kristina Winberg och Peter Lundgren agerar i Europaparlamentet, samt hur andra partier i EFDD och övriga så kallade högerpopulistiska nordiska partier (i ECR) förhåller sig i omröstningar.

Resultatet idag kan enkelt sammanfattas med Bolshoe spasibo, Sverigedemokraterna. Under onsdagen röstade Europaparlamentet om Moldavien och införande av autonoma handelsförmåner.

Trots att Sverigedemokraterna säger att man tagit avstånd från UKIP & Nationella Frontens Rysslandspolitik, trots att man i riksdagsdebatten sagt att man är för frihandelsavtal med Moldavien så röstar man emot, enligt den analys jag gjort i tidigare inlägg helt enkelt för att man anser att Moldavien ligger i Moskvas inflytelsesfär.

Det som Winberg och Lundgren röstade nej till säger bland annat i sitt förarbete:

På grund av de intensifierade ekonomiska och politiska förbindelserna mellan EU och Moldavien införde Ryssland ett politiskt motiverat importförbud den 21 juli 2014 mot jordbruksprodukter från Moldavien. Förbudet innebär betydande skador för den moldaviska ekonomin. Jordbruket utgör cirka 40 procent av Moldaviens ekonomi. Särskilt trädgårdsnäringen är avgörande då den ger sysselsättning åt 250 000 personer (dvs. cirka 10 procent av den yrkesaktiva befolkningen) vilka i huvudsak bor på landsbygden och har små eller medelstora familjejordbruk. Dessutom har exportnivåerna i trädgårdsnäringen minskat under senare år och varje ytterligare betydande minskning skulle få oproportionerligt negativa effekter både på ekonomin och samhället i stort. I hopp om lättnader och stöd under denna kritiska period har moldaviska myndigheter vänt sig till EU och begärt akut stöd för att lindra de ekonomiska effekterna av det ryska förbudet, särskilt för de viktigaste produkterna för moldaviska fruktodlare: äpplen, plommon och bordsdruvor.

Såsom en solidaritetshandling har kommissionen föreslagit att ändra ATP-förordningen genom att införa tre nya tullfria kvoter (TRQ) för färska äpplen (40 000 ton), färska bordsdruvor och färska plommon (10 000 ton vardera) enligt ATP-förordningen, utöver de TRQ-kvoter som föreslagits enligt DCFTA-avtalet. De föreslagna förmånerna skulle ge vissa fördelar och omedelbara lättnader för den moldaviska ekonomin samtidigt som den skulle få begränsade effekter på EU-marknaden.

Varför röstar SD nej? Oro för äppelodlare i Kivik?

Tittar vi på röstningen så ser vi att 551 ledamöter röstade ja, 67 nej och 23 avstod.

I EFDD, Sverigedemokraternas partigrupp, är det fortsatt kraftig splittring – och där SD är kvar på UKIP:s Rysslandslinje. Tre i gruppen röstade ja, Bergeron (partilös fr Frankrike), Iwaszkiewicz (KNP, Polen), Mach (SSO, Tjeckien), 14 lade ned sina röster, 16 röstade nej (däribland SD:arna). Bland annat saknades gruppens litauer i omröstningen, som brukar rösta mot Rysslands intressen. Det är alltså fler i EFDD som INTE följde partigruppslinjen än som gjorde det. Sverigedemokraterna fortsätter vara lojal hird åt hövding Farage.

Övriga ”nordiska högerpopulister” då? Ledamöterna från Sannfinländarna och Dansk Folkeparti röstade ja till att ge Moldavien handelsförmåner som kompensation för de politiska sanktionerna från Ryssland.

Redan i morgon finns det nya möjligheter för Sverigedemokraterna att fortsätta vara Putins bästa vänner i Norden med nya omröstningar.

Och till sist. Röstningsprotokoll ljuger inte. Har du problem med att Sverigedemokraterna kör ett snack här i Sverige i fråga om Ryssland men annan politik i praktiken, ta diskussionen med SD inte med mig.

Mer läsning:

Sverigedemokraternas säkerhetspolitik är farligt för Sverige

Fler voteringar där Sverigedemokraterna hamnar på fel sida om historien

Sverigedemokraterna flaggar för att ändra politiken mot Ryssland

Nykaroliner & Putinister i Gefle Dagblad

Putins svenska vänner

(PO)

Skickliga schackdrag av ECR

Skärmavbild 2014-06-12 kl. 15.19.19

Klicka på bilden för att komma till ECR på twitter.

De konservativa skeptikerna i Europaparlamentet har idag haft en intensiv dag. I skuggorna finns en eller flera skicklig politisk spelare som antagligen är Torypolitiker –  som idag har lyckats med följande:

*ECR & Tories gör sig immun mot kritiken att samarbeta med dömda rashetsare i Dansk Folkparti och Sannfinländarna genom att välja ännu en muslim som ledare. Ny gruppledare är Syed Kamall, en 46-årig Londonbo. Kamall är bördig från Guyana. Detta kommer veckan efter att ECR utsett en annan muslim som talmanskandidat, torykollegan Sajjad Karim. Det är helt uppenbart att DFP och Jussi Halla-Aho i Sannfinländarna nu betalar priset för att vara med i ECR och har att lojalt sluta upp bakom Kamall & Karim.

*Skickat ännu en torped på UKIP:s förhoppningar att få ihop EFD-gruppen genom att ta med tyska eurokritiska partiet AfD med 7 ledamöter i ECR, som dock fick vänta en vecka extra så att Cameron hann träffa Merkel i Harpsund och försöka kohandla om att Merkel skulle släppa stödet för spitzenkandidaten Juncker.

*Extra väntetiden att ta med AfD gjorde att andra partier (ex Sannfinländarna och Dansk Folkeparti) hann tas in så Tory skulle hamna i en knapp minoritet, så att Tory vid omröstningen kunde rösta EMOT AfD i ECR och sen säga – sorry förbundskansler Merkel, vi kunde inte stoppa dina tyska motståndare men vi tycker bäst om dig i alla fall, du är vår sanna tyska syster (jag finner det osannolikt att AfD skulle kunna ha fått gå med i ECR utan ett tyst godkännande från Tories, det vi ser nu är skickligt politiskt spel. Om Merkel ute på Harpsund gett David Cameron Juncker på ett silverfat så hade AfD inte gått med i ECR, jag kan naturligtvis inte bevisa den slutsatsen – kalla det fingerspitzengefühl eller nåt).

*Liten bonus, även ett bulgariskt parti med två MEP:ar togs in i gruppen.

*ECR stävar nu helt öppet att försöka nå positionen som tredje största partigrupp i Europaparlamentet. En position som innebär en möjlig roll som Kingmaker och tungan på vågan när majoriteter ska försöka skapas för att exempelvis välja Kommissionens ordförande eller talman. Bland annat drar Beppe Grillos svårberäkneliga 5stjärnerörelse igång en omröstning om vilken av grupperna man ska välja, där ECR är tydligen ett alternativ. 24 juni är målsnöredagen då grupperna ska formeras formellt.

Den eller de som står för den politiska planeringen i Tory skulle just nu vara värdiga en egen TV-serie som West Wing.

(PO)

Tillägg: Tory med 19 ledamöter ska ha röstat nej. Även polackerna i gruppen med 19 ledamöter ska ha röstat nej. Det är 38 ledamöter emot…läs mer om matematiken som inte borde gå ihop sig hur man än vänder och vrider på det. 

Tillägg: ECR kom sist i omröstningen m Beppe Grillo, vann gjorde EFD.

 

EXKLUSIVT med talmanskandidaten Sajjad Karim

Sajjad Karim FOTO (C) Europeiska Unionen 2014

Sajjad Karim FOTO (C) Europeiska Unionen 2014

I skuggan av den stora striden kring kommissionens ordförande börjar kandidaterna till talmansposten utkristalliseras. Den högerkonservativa gruppen ECR för nu fram Tory-politikern Sajjad Karim från nordvästra England. EUbloggen fick ett twittersnack med Karim under helgen. Europaparlamentet står inför stora utmaningar eftersom andelen ledamöter som på olika sätt vill riva EU ökade i antalet, vilket gör det svårare att få igenom lagstiftning. Det innebär också att talmansrollen kommer att bli både svårare och viktigare för att få EU som helhet att fungera.

– ”Förstörarna” i extremhögern och extremvänstern är den största utmaningen jämfört med förra mandatperioden. De kommer att göra allt för att försöka paralysera parlamentets arbete, säger Sajjad Karim till EUbloggen.

Sajjad Karim är advokat som suttit i parlamentet sedan 2004, först som liberal och senare gick han över till Tory, det konservativa partiet. Sajjad har rötter i Pakistan och blev Storbritanniens förste muslimske Europaparlamentariker. Beslutet att nominera Sajjad Karim till talmansposten var enhälligt i ECR, det innebär att även Sannfinländarna med Jussi Halla-aho som dömts för hets mot folkgrupp i samband med att han kallade Islam för en pedofilreligion och Dansk Folkeparti står bakom Sajjad Karims kandidatur. Ett beslut som är notervärt i ett nordiskt perspektiv efter det uppmärksammade gruppbytet.

I Europaparlamentet har 43-årige Karim bland annat varit rapportör för frihandelsavtalet med Indien. Han är ECR:s talesman i justitiefrågor och har varit i hetluften under ett terrordrama i Taj Mahal 2008. Han har offentligt uppmanat de andra grupperna att sluta upp bakom hans kandidatur för att ”det är dags för EU att enas och mota extremisternas försök till att splittra Europa”. Och när han får frågan varför han skulle vara rätt val till posten så handlar det just om att vara en samlande motkraft.

– Jag har 20 års erfarenhet av att få förtroendet från väljarna att sitta i olika politiska församlingar, 10 av dessa 20 är i Europaparlamentet. Jag kan också möta extremisternas hat och splittring genom att vara en symbol för det moderna Europa och ingjuta hopp. 

Sajjads chanser då? Stalltipset från flera insiders är att talmansposten går till liberalen Guy Verhofstadt eftersom liberalerna inte väntas få någon av posterna som EU-kommissionens ordförande, rådets ordförande eller utrikeschefsjobbet eller att det blir förre talmannen Martin Schulz från Socialdemokraterna kommer tillbaka.

Det som talar för Sajjad är två saker, för det första kan det vara ett tröstpris för David Cameron i den stora debatten kring kommissionens ordförande och för det andra driver Sajjad en kandidatur som tydligt ska innebär en motkraft mot extremkanterna. Det kan vara lockande för en del ledamöter att släppa fram en talman som inte kommer från någon av de partigrupper som traditionellt innehar posten och att Sajjad kan vara en symbol för det moderna Europa och europeisk integration.

Talmannen väljs för 2,5 år i taget. Läs mer om talmannarollen här.

(PO)

Torysamarbetet sker för att knäcka UKIP

FOTO (C) Europeiska Unionen 2012

David Cameron (till vänster på bilden) möter S-ledaren Martin Schulz.                                                 FOTO (C) Europeiska Unionen 2012

David Cameron kommer till Sverige i morgon och leder ett parti som har tagit in både Sannfinländarna och Dansk Folkeparti i partigruppen ECR. Ett drag som har förvånat många, varför vill Cameron politiskt ”normalisera” dömda brottslingar som Jussi Halla-aho. Halla-aho fick så sent som 2012 en dom för hets mot folkgrupp och brott mot trosfriden i Finland. Hans parti Sannfinländarna har en språkpolitik mot den svenskspråkiga minoriteten som åtminstone i mina ögon är obehagligt likt det gamla finska fascistpartiet IKL från 30-talet.

I Dansk Folkeparti finns den megapopuläre Morten Messerschmidt, men även han är dömd (2002). För fem år sedan ville inte Tory ha med DFP i ECR, men varför nu? Vad är skillnaden? Om vi bortser från politisk retorik som att partierna har förändrats och är mer mogna…

Först måste vi konstatera: All politics is local. Tory led ett förnedrande nederlag i valet mot UKIP och Nigel Farage. Det Tory gör nu är att försöka slå undan benen på Farage och få honom att framstå som en misslyckad demagog som inte kan få ihop en partigrupp. Priset, att bli associerade med Jussi Halla-aho, svenskhetsande Sannfinländarna och Dansk Folkeparti, betraktas som acceptabelt. Genom att sno åt sig UKIP:s allierade eller potentiella partners (där priset är acceptabelt, det lär det inte vara i Sverigedemokraternas fall med tanke på relationen till Fredrik Reinfeldt) framför nosen ska Nigel Farage lämnas ensam, få mindre talartid och försvinna in i tystnaden. Det andra scenariot är lika lovande för Tories, att Farage ska till sist inse att enda chansen att få en grupp är att samarbeta med Le Pens Nationella Fronten. Då kan Tories demonisera UKIP som smygfascister i den stundande brittiska valkampanjen.

För David Cameron är hotet från UKIP en fråga om politisk överlevnad och fortsatt regeringsmakt. Genom ett smart spel i Europaparlamentet kan Cameron vända katastrofen som gjorde UKIP störst till en Machiavellisk triumf. Återstår att se om han kan hantera Angela Merkel och frågan om Juncker likadant, att bli av med Juncker är ytterligare en sak som skulle stärka Cameron gentemot UKIP. Räkna med att de tyska eurokritikerna AfD inte kommer med i ECR om Merkel går med att stoppa Juncker, räkna med det motsatta om Harpsundsrodden inte ger ett för Cameron önskvärt resultat.

(PO)

FOTO (C) Europeiska Unionen 2014

FOTO (C) Europeiska Unionen 2014

Tories + Dansk Folkeparti = SANT!

Danska medier berättar att Tories har godkänt Dansk Folkeparti som nya medlemmar i den konservativa och EU-skeptiska gruppen ECR. Därmed får brittiska tabloider jobba med rubriker i morgon som ”Messerschmidt conquered Britain” och liknande.

Nyhetsbyrån Ritzau har fått nyheten bekräftad av ECR:s talesperson. Morten Messerschmidt blev Danmarks mest kryssade politiker i valet, och han får med sig tre danska partikrater in i ECR.

Nyhetssajten Altinget.DK uppger att även Sannfinländarna har accepterats av ECR. Något som ännu inte plockats upp av svenskspråkiga medier i Finland.

För United Kingdom Independent Party och Nigel Farage EFD-grupp är det här dåliga nyheter. Efter att Dansk Folkeparti och Sannfinländarna lämnat EFD blir det intressant att se hur EFD pusslar vidare..

Även Sverigedemokraterna har skickat in en ansökan till ECR, men chansen att David Cameron, Reinfeldts roddkamrat i Harpsund om tio dagar, skulle godkänna Jimmy Åkessons parti får betraktas som osannolik, typ ”när helvetet fryser till is”. När till och med UKIP har beröringsskräck med SD och vill helst hålla dom borta med armslängds avstånd så är att sikta på Tories inte seriöst, därför får Kent Ekroths skrivelse ses som mest politiskt skuggspel (Ekroth sitter som europeisk partikassör på eget mandat tillsammans med Marine Le Pen & EAF-gänget och skriver brev till Tory om att hans svenska parti ska få bli kompisar. Samma EAF som Sverigedemokraterna nu dissat som för extrema eftersom det skrämmer svenska väljare. Snacka om att försöka göra det omöjliga…)

Däremot, ju längre tid det går för Farage att få ihop sin partigrupp EFD – desto mer frestande lär det att blunda och ”think of England” när Jimmy kommer och vill komma med.

(PO)

 

Trångt på högerkanten – rackarspel att vänta

euflaggor.jpg

Det som är riktigt intressant med den senaste Pollwatch-rapporten är hur trångt det ser ut att bli till höger om Moderaterna och Kristdemokraterna. Som läget är nu kan tre partigrupper med runt 40 mandat vardera komma att bildas, men vem som sitter med vem kan bli ett psykologiskt tjuv- och rackarspel eftersom det krävs parlamentariker från 7 länder (och 25 mandat) för att få bilda partigrupp. Det kommer att bli huggsexa och dragkamp där förloraren riskerar att misslyckas med partigruppsbildandet.

När det gäller Sverigedemokraterna har jag diskuterat SD:s dilemma i det här blogginlägget som också länkar till en text i Gefle Dagblad som i grunden handlar om att de tre partigrupperna så är det bara den längst till höger som håller dörren öppen. Men låt oss titta närmare på grupperna (från höger till ännu mera höger):

 

ECR (European Conservatives and Reformist Group)

Dominerande partier: Tory (Konservativa partiet) med prognos på ca 20,4% & 15 mandat samt polska Prawo I Sprawiedliwosc (Lag & Rättvisa) 30,3% och 16 mandat.

Prognos: Enligt Pollwatch väntas gruppen efter valet ha medlemmar från 6 länder (Pollwatch listar förutom UK och Polen även Tjeckien, Litauen, Nederländerna och Slovakien). Partigruppen behöver alltså rekrytera minst ett parti till vilket öppnar exempelvis för att Sannfinländare lämnar EFD och går med i ECR, vilket partiledaren Timo Soini var mycket tydlig med var hans två enda alternativ i Yles svenskspråkiga debatt. Det andra alternativet som det pratas om är N/VA, ett flamländskt nationalistparti från Belgien som idag tillhör den Gröna Gruppens EFA-del.

Det tredje alternativet, och som skulle ge gruppen sex färska mandat i Pollwatch-mätning är det nybildade tyska EU-skeptiska partiet AfD, Alternativ för Tyskland. Räkna med att det blir dragkamp mellan ECR och EFD om de här partierna.

Sverigedemokraterna och ECR: Att Tories, Moderaternas systerparti, skulle ta in SD i gruppen – när UKIP dissar dom för att man inte anser att partiet är tillräckligt rumsrent är så osannolikt att det enda jag får i huvudet är Tage Danielsson (men SD är inget Harrisburg i det här fallet).

 

 

EFD  (Europe of Freedom & Democracy)

Dominerande parti: United Kingdom Independent Party med prognos på 31,9% och 23 mandat.

Prognos: Enligt Pollwatch väntas gruppen ha medlemmar från 8 länder efter valet. Men då ska vi komma ihåg att EFD riskerar att tappa Sannfinländarna till ECR, så var dom nere på sju. La Lega Nord har flaggat för att de vill gå samman med Le Pens Nationella Fronten och väntas lämna EFD. Då var dom bara sex. Likadant för Slovakiska SNS. Då var dom bara fem. Det har varit en intensiv lobbying från Marine Le Pen som kan i stort säga ha friat till UKIP, men när det inte fungerat har hon skickat in en vädjande Gert Wildeers som öppet sagt till brittisk press att Farages löfte om att aldrig samarbeta med Nationella Fronten kommer att ändras men inte heller det tycks beveka UKIP. Drömmen från Le Pens sida är att EFD ska gå upp i en större European Alliance For Freedom som istället för att ha två grupper på runt 40 mandat få till en stor grupp på runt 80 mandat. Det skulle bli parlamentets tredje största grupp.

Förutom att UKIP sagt no, nay never, så har Danskt Folkeparti också uteslutit all samröre med Le Pen. Det utsatta läget med risken att halka under det magiska talet sju länder gör att EFD behöver gå på värvarstråt. Sverigedemokraterna skulle ha varit en enkel lösning, men där är det stopp, partiet är inte välkommen.  Så räkna med att Nigel Farage kommer att göra allt för att behålla Sannfinländarna och även locka in tyska AfD för att inte gruppen ska upplösas pga för få medlemsländer. Drömmen som Farage uttryckt att Junilistan skulle ta plats från Sverige, får fortsättas att betraktas som drömmar.

Sverigedemokraterna och EFD: Med Sannfinländare och Danskt Folkeparti kunde man tro att SD skulle kunna hamna här, men i UKIP:s ögon är alltså SD ett skadat gods, med problem inom ungdomsförbundet och historiskt alldeles för mycket kopplingar till nazism och rasism, samt att man har haft för goda kontakter med Nationella Fronten och Vlaams Belang vilket misstänkliggjort SD än mer i engelsmännens ögon.

 

EAF (European Alliance for Freedom)

Dominerande parti: Front National i Frankrike med prognos på 23,5% och 22 mandat.

Prognos: Marine Le Pen har jobbat ihärdigt på att bygga en hållbar allians till höger om de sista högerskeptikerna i parlamentet (läs EFD). I bygget som nyckelklossar finns Österrikiska Frihetspartiet, belgiska Vlaams Belang och Geert Wilders holländska frihetsparti (som trots tidigare utfästelser att inte samarbeta med Le Pen pga antisemitism nu svängt). Dessutom finns SD med här – med halva inne så att säga genom att Kent Ekroth är partialliansens kassör.

Dessutom räknar Pollwatch att La Lega Nord från Italien och slovakiska SNS parti tar plats i gruppen (lämnar EFD) som därmed uppnår sju medlemsländer. Med SD är prognosen 38 mandat. Utan Sverigedemokraterna behöver Le Pen gå på värvarstråt eller i värsta fall börja snegla på de besudlade (som inte är rumsrena till och med i Le Pens ögon).

Sverigedemokraterna och EAF: Läs mer om SD:s dilemma i det här blogginlägget som också länkar till en text i Gefle Dagblad.

DE BESUDLADE:

En grupp högerhögerextrema/nazistiska partier som till exempel både Sverigedemokraterna och Nationella Fronten sagt att de här vill vi inte ta med i tång ens. I den gruppen finns Gyllene Gryning från Grekland och Jobbik i Ungern och British National Party (som ser ut att bli utraderade). De kommer att bli grupplösa i Europaparlamentet ifall inte Le Pen tvingas av realpolitiska skäl i att välja den minst besudlade av de besudlade för att fylla sin kvot av sju medlemsländer.

Mitt stalltips: Samtliga tre; ECR, EFD och EAF får ihop sin matematik på något sätt och kommer att bli partigrupper efter 25:e maj.

(PO)