EUbloggens bild på Stockholms stadsbiblioteks hemsida

demokrati2

Klicka på bilden för att komma till listan

Ibland får man frågor som det är lätt att säga ja till, som häromdagen då jag fick ett mejl med frågan om Stockholm Stadsbibliotek fick använda en bild för att göra en boktipslista på temat demokrati. Kul och hedrande att bilden får illustrera demokrati, och ta gärna och läs någon av böckerna på listan också!

Se fler valstugebilder här.

demokrati1

 

Annonser

Politiker som inte röstar

Skärmavbild 2014-07-25 kl. 09.10.37

Gör din plikt – kräv din rätt.

…det är som skog som inte som växer och som vatten som inte rinner – något väldigt märkligt och lite grann mot naturlagarna.

Vår parlamentariska demokrati är uppbyggd på att människor lägger sin röst i fria och hemliga val (dock är röstlängden offentlig – poängen lite längre ned) och att det finns medborgare som både söker förtroende och är villiga att axla förtroendet att ta ansvar.

Att tänka sig att det finns flera politiker 2014 som både söker andra människors förtroende men själva inte lägger sin röst är märkligt. Motsägelsefullt och lite mot naturlagarna.

Gefle Dagblad har granskat vallängderna och stämt av de mot fullmäktigeledamöterna i Gävle och funnit att tre av 64 (motsvarar 5% av de förtroendevalda) inte röstade i Europaparlamentsvalet.

En är socialdemokrat som säger att ”det är viktigt” och att han kampanjade men att ”det föll bort” för honom personligen. Läs mer här. En moderat att det var av ”personliga skäl” och en centerpartist som visst säger att hon röstade och att det är fel i vallängden. Läs mer här.

Om vi antar politikerna i Gävle är representativa för landet för övrigt så röstade inte över 2000 politiker i Europaparlamentsvalet. Sverige har ca 42 500 förtroendevalda på kommun och landstingsnivå.

2000 politiker som inte röstar är en häpnadsväckande siffra (med det hypotetiska antagandet). Politiker som inte röstar har inte förstått det fundamentala men representativ demokrati. Det brukas säga att vi väljare får de politiker vi förtjänar, men omvänt gäller också – politiker får de väljare de förtjänar. Om man ber om andra människors förtroende i ett demokratiskt val så är det rimligt att man själv som förebild utövar det medborgaransvar som systemet bygger på.

Europaparlamentsvalet är det enda valet då medborgarna direkt kan påverka vilken politik som förs i vår andra lagstiftande kammare och därigenom påverka hela beslutsfattandet inom EU. Med spitzenkandidaten är EU-valet också ett indirekt val till vem som ska styra EU-kommissionen. Att inte rösta i det valet är avhända sig möjligheten till att påverka beslutsfattande som rör allt mer av vår vardag med allt från kläder, livsmedel, luft, utsläpp och så vidare. För en politiker är det motsvarande tjänstefel att inte rösta.

Birgitta Ohlsson som både är demokratiminister och EU-minister lär stöna lätt när hon nås av GD:s nyhet och kanske tillåter sig ändå vara lite nöjd med tajmingen att hon tillkännagett att Olle Wästberg ska leda en ny större demokratiutredning. Kanske gör hon en notering att ”Låt Olle undersöka attityden bland förtroendevalda till att rösta”.

Valdeltagandet i riket blev 51%, i Gävle närmare 49% (som ändå länsrelativt var bra med tanke på att Gävleborg hade landets lägsta valdeltagande med knappa 44%…)

(PO)

Snigeln krockar med Facebookgenerationen

Image

 

Skriver idag om det demokratiska dilemmat som uppstår när beslutsfattande i snigelhastighet krockar med Facebookgenerationens krav på handling. Som exempel har jag valt kanske det mest övertydliga fall som jag stött på – Arbetstidsdirektivet. Krönikan publiceras idag i GD och i DT där du kan läsa hela texten.

Europaparlamentet får sällskap av Västra Götaland

Med över hälften av rösterna räknade i det skandalomsusade valet i Västra Götaland är valdeltagandet lågt, rekordlågt. Någonstans runt 42 procent vid 21:50-tiden indikerar ett valdeltagande under 50 procent. Frågan är om Västra Götaland ens slår Europarlamentet som 2009 hade ett valdeltagande på 45,5 procent (en uppgång från det riktigt usla 37,9 procent 2004).

Om Västra Götalands låga valdeltagande står sig så kanske man får konstatera att Europaparlamentets valdeltagande inte är exceptionellt lågt. Analysen blir då snarare att det är nivåer som ligger nära väljarna känslomässigt, logiskt och identifikationsmässigt som har lättare att locka folk att rösta. Örebro som också har omval i en valkrets till kommunfullmäktige landade på ca 62,8 procent. Det är alltså riksdagsval och kommunalval som väljarna tycker är begripliga. Europaparlament och landsting/regionfullmäktige är politiska nivåer som är för abstrakta och med alltför tekniska politiska områden för att väljarna ska känna ett engagemang. Både politikerna och den politiska nivån har problem med det pedagogiska och engagerande, sjukvårdspolitiken eftersom den tenderar att vara mer förvaltande och EU-politiken eftersom det är evigt kompromissande för att nå lagstiftningsresultat.

Om de här siffrorna från Västra Götaland står sig så får Europaparlamentet trösta sig med att man inte är ensam med ett valdeltagande under 50 procent. Det i sin tur gör att den som vill lösa ett lågt valdeltagande för Europaparlamentet måste titta bredare efter lösningar. En annan konsekvens är att debatten om skilda valdagar får sig en tankeställare.

Min pitch in i den debatten är att inte ha skilda valdagar, utan istället förlänga mandatperioderna till fem år och lägga ihop Europaparlamentsval, riksdagsval, region/landstingsval och kommunalval på samma dag. I andra hand behålla riksdagsperioden på fyra år men öka mandatperioden på region/landstingsval och kommunalval till fem år och lägga ihop det med Europaparlamentsvalet så att vi väljer i tre val samtidigt i alla fall.

Mer om valet hos GP x 2, DN, SVT, och SvD.

(PO)