Första svensk i ordförandens kabinett

Paulina Dejmek-Hack

Foto: EU-kommissionen

För första gången sedan Sverige blev medlem i EU finns nu en svensk i kabinettet hos kommissionens ordförande. Det är Paulina Dejmek-Hack som skriver historia genom att ta plats hos Juncker som ekonomisk rådgivare.

I Junckers kabinett har hon ansvaret för kontakterna med Katainen som är VP med jobb, tillväxt och konkurrensansvar. Men även finansiell stabilitet, finansiella tjänster, konkurrensfrågor och kontakter med EIB, EBRD och internationella finansiella institutioner ligger på Paulina Dejmek-Hacks bord.

Dejmek-Hack har dubbla medborgarskap från Sverige och Tjeckien, och har en master från Lunds universitet och doktorsgrad från Heidelberg. I en intervju med Women in Leadership berättar hon om sitt Europaengagemang:

”The interest in European issues is something that came quite naturally to me. Being a citizen of both Sweden and the Czech Republic, I always felt European rather than affiliated to one specific country. The fact of pursuing studies in two European countries, Sweden and Germany, built my awareness of the European identity and cause. At the beginning of my career, I was not too knowledgeable about how Europe worked in practice, but an internship at the European Commission in 2001 granted me a first insight into the work of the European institutions.”

På vägen från praktik har Paulina Dejmek-Hack bland annat hunnit med att arbeta på EFTA:s övervakningsmyndighet och under svenska ordförandeskapet 2009 på Sveriges permanenta representation. Hon har också varit biträdande kabinettschef hos Barnier, inre marknadskommissionär.

Här är ett klipp från i somras när Paulina Dejmek-Hack talade vid EU-USA-dialogen för finansiella regelverk.

(PO)

Fotnot 1: EUbloggen är inte beredd att ta gift på att det är den första svensk i ordförandens kabinett, men så vitt bloggen vet och har kunnat kontrollera så är det så. Har jag fel hoppas jag att en uppmärksam läsare rättar mig.

Fotnot 2: Enligt den senaste tillgängliga sammanställningen finns 577 svenskar i EU-kommissionen.

Bredd eller djup, svaret är smörgåsbord

DN:s ledarsida målar upp EU:s problem att man har svårt att välja mellan bredd eller djup, med bredd menas fler medlemsstater etc, och med djup syftas på starkare politiskt samarbete som går allt längre med majoritetsbeslut.

En sak som den signerade kolumnen av Lotta Fogde (dock välskriven och läsvärd) inte tar upp är att svaret redan delvis har blivit ett EU i olika hastigheter. Det hörs också allt mer i debatten som en lösning när olika länder trillskas. Det är ett EU som ett lapptäcke med fördrag och överenskommelser som en del är med på och andra inte. Ta bara frågan om medlemskap i EU, Schengensamarbetet och Euron som exempel.

Norge är inte med i EU, men genom Efta implementerar man EU-lagstiftning och har tillgång till marknaden, således har man inte Euron som valuta, men man är med i Schengensamarbetet vilket gör att det går att resa passfritt.

Tyskland är med i EU, med i Schengen och har Euron som valuta.

Sverige är med i EU, med i Schengen men har inte Euron som valuta.

Storbritannien är med i EU, inte med i Schengen och har inte Euron som valuta.

Fyra olika länder som alltså valt att vara med/stå utanför på helt olika punkter. Det fungerar alltså tämligen väl att ha ett EU-smörgåsbord. Att man är med på vissa bitar men låter andra rätter vara helt och hållet. Det blir dock litet knixigare om det blir fördragstexter som man är med på eller inte – här krävs det nämligen enighet om att lägga ett gammalt fördrag åt sidan, men den politiska ingenjörskonsten i Berlaymont och rådsbyggnaden har tidigare visat sig vara tämligen god, så det går säkert att snickra ihop något.

Ambitionen att få alla med i båten är lovvärd, men ju fler man är desto svårare blir det – och ju svårare det blir desto oftare kommer olika EU-ledare att använda ordet olika hastigheter.

(PO)