Oops, I dit it again eller Play it Again, MSB

I höstas hade EUbloggen ett meningsutbyte med en svensk myndighet om hur verkligheten ser ut i Sverige sedan 1995 då vi gick med i EU. Detta efter att MSB beskrivit i ett dokument som gick ut på remiss att Sverige styrs på tre nivåer (och inte hade med den fjärde som är EU).

Bilden var förstås helt felaktig men nu gör MSB, Lunds universitet och Chalmars om samma misstag igen. Den felaktiga bilden från i höstas lever vidare och har fortplantat sig.

I antologin ”Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING – 7 analyser utifrån hanteringen av skogsbranden i Västmanland 2014” som beskrivs som ett samarbetsprojekt mellan myndigheten och lärosätena för att analysera arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning sätter sig myndigheten och lärosätena sig i tidsmaskinen och flyger tillbaka till tidigt 90-tal.

Titta på de här bilderna:

Skärmavbild 2015-05-17 kl. 09.25.56

Samma bild som i det omstridda dokumentet från i höstas, men nu med lite avskalade texter. Ett exempel på hur ett fel som görs lever vidare.

Skärmavbild 2015-05-17 kl. 09.26.29

Här får Länsstyrelsen i Halland också sätta på sig dumstruten som lånat ut en felaktig bild. Eller så gjorde dom det bara för att busa och se om MSB/Lunds universitet/Chalmers  fann felet…

Hallå! EU? 

En snabbsökning i antologin visar att EU nämns två gånger. På en rad beskrivs att man begärde vattenbombningshjälp från EU under Västmanlandsbranden. På ett ställe nämns EU:s solidaritetsklausul. ERCC nämns inte någonstans.

I stycket av den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar finns inte EU med heller. Inget kapitel i en antologi som handlar om ”Samordning” belyser samordning på EU-nivå och hur kontakter, arbete och rapportvägar fungerade mellan den överstatliga nivån ned till den kommunala nivån.

För mig är det obegripligt att efter att ha haft höstens debatt med MSB att myndigheten (även om man nu har medskyldigt lärde i Lund och på Chalmers) släpper igenom ett återigen helt nationellt perspektiv på en händelse där EU-nivån hade betydelse. Ännu märkligare är det efter att Sverige varit medlem i 20 år och har EU-medlemskapet grundlagsskrivet.

Och jag köper inte argumentet på twitter från projektledaren Christian Uhr att ”Syftet m antologin är att göra ett antal avgränsade analyser av ledning & samv. under skogsbranden”. Som redaktör vet jag att den stora makten i att publicera saker inte ligger i vad man skriver utan vad man väljer bort. Dessutom är det anmärkningsvärt att varken Chalmers eller Lunds Universitet reagerat och stoppat dessa grundläggande fel.

Det är bara att konstatera att MSB & Co behöver putsa sina EU-glasögon (term hämtat från jämställdhetsarbetet och innebär att man ser på en frågeställning med ett jämställdhetsperspektiv) och beordra allmän påtagning.

Dessutom borde myndigheten & lärosätena utfärda en bulla som går ut på att vissa bilder inte längre ska användas (som de famösa exemplaren ovan).

Helst av allt borde MSB, Chalmers och Lunds Universitet dra tillbaka antologin, lägga in korrekta bilder och sedan beställa kapitlet som saknas: Hur fungerade det egentligen mellan Räddningsledning-MSB-ERCC?

Det jag undrar är allt mer är togs besluten i tid, kunde begäran om hjälp ha skett tidigare om det funnits större EU-kompetens i den lokala organisationen eller hos MSB? Hade planen kunnat vara på plats tidigare då? Hade det påverkat brandförloppet?

(PO)

Hallå MSB – så här styrs inte Sverige!

Skärmavbild 2014-10-27 kl. 20.26.09

Titta noga på bilden ovan och gissa var den är hämtad ifrån. Nej, det är inte någon skolbok från tidigt 90-tal innan Sveriges EU-inträde. Det är en sida från en statlig myndighet som är ute på remiss.

Det är 20 år sedan Sverige röstade om medlemskap i EU nu i november. Efter 20 år av medlemskap och en genomgripande förändring av vårt styrelseskick skulle man gärna kunna tro att kunskapen på statliga myndigheter satt som gjuten om hur landet styrs. Bilden är dock hämtad från i år. Det är MSB som skickat ut ”Samverkan och ledning – gemensamma grunder vid samhällsstörningar” på remiss.

Det pinsamma i sammanhanget är att ingen på MSB har reagerat att Sverige faktiskt inte styrs genom tre politiska nivåer utan fyra. Att inte EU-nivån finns med i bilden är direkt märkligt. Att MSB på det här sättet har missat konsekvensen av att Sverige gått med i EU är inget mindre än illa..

Ännu märkligare blir det eftersom det finns en hel del EU-lagstiftning som direkt påverkar MSB:s verksamhetsområde. Till exempel rapporterade jag från Bryssel om översvämningsdirektivets tillblivelse, som nu är implementerat i svensk lag och beskrivs så här på MSB:s egna hemsida”Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv för översvämningsrisker som reglerar hanteringen av översvämningar.”

Enligt MSB:s egen hemsida finns det 13 direktiv som implementerats i svensk lagstiftning som berör MSB:s verksamhetsområde. Antal rättsakter är betydligt fler.

Dokumentet från MSB, som är godkänd av en avdelningschef innan det skickats ut, ska ”bidra till att utveckla samhällets förmåga att hantera samhällsstörningar. Det ska vara ett stöd till alla aktörer som deltar i hanteringen att agera tillsammans på ett strukturerat och likartat sätt och att utnyttja gemensamma resurser effektivare.”

Här finns inte ERCC som något Sverige kan använda för att ”utnyttja gemensamma resurser effektivare” utan beskrivs som något som existerar utanför och som framför allt Sverige bidrar till.

ERCC beskrivs så här: ”Vid internationella eller globala händelser samarbetar nationella myndigheter med internationella institutioner inom en rad olika områden. Detta samarbete innebär att Svenska myndigheter kan behöva bidra till och hantera lägesbilder från internationella sammanhang, EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC), European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), samt Världshälsoorganisationen (WHO), med flera är bra exempel på aktörer som skapar och förmedlar globala och internationella lägesbilder.”

Så sent som i somras aktiverade Sverige hjälp från ERCC när egna resurser inte räckte till genom att få brandflyg från Italien och Frankrike samt satellitanalys från Grekland. I samband med Stormen Gudrun rekvirerades också resurser genom EU:s krissamarbete. Varken branden i Västmanland eller stormen Gudrun kan betraktas som internationell eller global händelse utan som stora nationella kriser och samhällstörningar

Att bara se ERCC som något internationellt, ”där borta”, istället för en resurs att använda i Sverige är olyckligt. Det kan också för skattebetalarna leda till dyra och felaktiga slutsatser. Efter branden i somras så har röster höjts för att Sverige ska skaffa brandflygplan.

Skulle Sverige på egen hand ha en garanterad förmåga skulle det behövas minst tre flygplan (för att kunna hantera att ett är trasigt, det andra är utlånad till annan internationell insats eller övning och den tredje är standby). Räknar vi med besättningar och beredskapstider och betänker att brandflyg i Sverige i praktiken bara är relevant högst en-två månader under torra somrar så blir det väldigt dyra resurser.

Med ett synsätt om att samverkan och gemensamma grunder är större än konungariket Sveriges gränser kommer beslutsfattare att hitta mer kostnadseffektiva lösningar som ramavtal om att hyra in flygplan när risknivåerna är på en viss nivå, och att ett flygplan eller två stationeras i riskområdets närhet.

Ett annat exempel på EU-exotismen i dokumentet (att EU är något utanför oss som vi bidrar till, inte som något som finns hos oss ) finns också i stycket när MSB ska definiera det som är skyddsvärt:

Människors liv och hälsa – omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Liv och hälsa omfattar fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt (till exempel anhöriga)av en händelse eller ett skeende. Skyddsvärdet omfattar även de människor som innefattas i EU:s solidaritetsklausul samt på global nivå de människor som innefattas i internationellt katastrofbistånd.”

Utifrån ett EU-perspektiv känns det som MSB skickat ut till andra statliga myndigheter, landsting, länsstyrelser och kommuner som att sätta sig i en tidskapsel och åka tillbaka i tiden.

Rekommendationen från EUbloggen är att dra tillbaka dokumentet och jobba om det med ett integrerat EU-perspektiv och sedan skicka ut den på nytt. Att göra det är en viktig signal till remissinstanserna att det finns en allvarlig brist som man tar seriöst och åtgärdar.

Tyvärr är dokumentet också representativt för kunskapsnivån och det allmänna perspektivet i Sverige. Trots att 20 år har gått så ser vi inte EU-strukturen som något integrerat i vår vardag. Om inte ens statliga myndigheters avdelningschefer har kunskap, verktyg och perspektiv att förstå verkligheten 2014 så är det inte så konstigt att medborgarna inte heller ha koll. Som tur är har regeringen Löfven tillsatt en kunskapslyftsminister, Aida Hadzialic (S), och EUbloggen föreslår att första lyftinsatsen görs när det gäller EU-kunskapen på statliga myndigheter.

(PO)

Fotnot: Jag är ingen expert inom MSB:s verksamhetsområden och jag har läst utredningen med EU-glasögon, dvs genom att söka det 167 sidor långa dokumentet på en rad EU-relaterade ord och begrepp och granska skrivningarna runt dessa.

Några tweets från i somras när det begav sig: 

Sveriges möjligheter att begära EU-hjälp, fråga Finland först

Foto © European Union 2014 - EP

Foto © European Union 2014 – EP

Med anledning av den underrättelseoperation som pågår i Stockholms skärgård och som kan utveckla sig i värsta fall till Sveriges värsta säkerhetspolitiska kris sedan Catalinaaffären (jo, allvarligare än U137 pga en mer svårförutsägbar omvärld) så tar EUbloggen och ägnar ett inlägg åt politiska ramverk för militär hjälp från tredje land. 

Sverige är ju som bekant inte Natomedlem. Det finns dock två solidaritetsstrukturer som Sveriges regering skulle kunna vända sig till och be om hjälp för att hantera en upptrappad kris.

Den första är EU:s solidaritetsförklaring i artikel 222  som säger: The Union and its Member States shall act jointly in a spirit of solidarity if a Member State is the object of a terrorist attack or the victim of a natural or man-made disaster. The Union shall mobilise all the instruments at its disposal, including the military resources made available by the Member States.

Skrivningar som inkluderade ömsesidigt försvar ströks i fördragsarbetet pga motstånd från neutrala länder, som Sverige, och från Natoländer som Storbritannien som inte ville underminera Natos roll. Framför allt kan solidaritetsförklaringen åberopas om andra möjligheter är uttömda. Beslutet att aktivera solidaritetsförklaringen ligger hos det enskilda medlemslandet som också har att definiera hjälpen man önskar. Efter att hjälpen är begärd så kan även kommissionen och utrikeschefen inventera militära resurser med stöd av EU:s militära stab. Här finns bland annat EU:s stridsgrupper (två stycken av ungefär bataljonsstorlek). Militära resurser måste också upp på rådsnivå för beslut, till skillnad från de gånger Sverige aktiverat den civila skyddsmekanismen.

Även om det tydligt sägs i artikel 222 att det inte har någon försvarspolitisk bäring så har ändå Sverige valt att tolka det som att man förväntar sig att EU-länder ska bistå Sverige militärt om Sverige angrips. Man räknar alltså med en positiv rådsbehandling och att andra medlemsländer är beredda att skicka sin militär som undsättning. Dock kommer en sådan hjälp att dröja. Stridsgrupperna har till exempel en starttid på tio dagar från beslut. Det är tre dagar mer än det beryktade en veckas försvaret.

Mer närliggande än EU-hjälpen är kanske den Nordiska solidaritetsförklaringen från 2011, som enkelt kan beskrivas som ”En för alla, alla för en”. I förklaringen slås det fast att om ett nordiskt land skulle bli anfallet ska de andra länderna bistå med de medel som krävs om de blir ombedda till det. I sjätte generationens krigföring är det svårt att veta när något börjar eller sluta därför är signalen från från Finlands försvarsminister Carl Haglund på twitter nu ikväll intressant och som finländske bloggaren Corporal Frisk skrivit om.

Om Sverige, även utan att hänvisa till nordiska solidaritetsförklaringen, skulle vända sig till Finland och be om understöd i underrättelseoperationen så skulle Haglund personligen vara positivt inställd till en sådan förfrågan. Dock behöver Peter Hultqvist plocka upp telefonen och ringa Helsingfors, budskapet är tydligt om vem det är som måste ta kontakt med vem.

Med tanke på det svensk-finska försvarsnärmandet och att Sverige har utsett en Norden-minister skulle det vara ett klokt sätt göra praktik av teorin och i alla fall slå en signal och be om hjälp, i alla fall symboliskt. Hashtaggen: #RuotsinAsiaOnMeidän är redan lätt skämtsamt lanserad på twitter (Sveriges sak är vår).

Till sist, jag är alltså en #EUpol-bloggare i huvudsak, det finns många ute i #Säkpol #Föpol-bloggosfären som kan avgöra om det finns någon praktisk finländsk resurs som skulle kunna bidra på ett vettigt sätt till svenska försvarets verksamhet i skärgården just nu. Den frågan lämnar jag med varm hand över till er.

Belgisk arméövning © Photo Parlement Europeen

Belgisk arméövning. EU:s stridsgrupp har tio dagar från beslut till operationsområde. © Photo Parlement Europeen

(PO)

PS: Har samlat åtskilliga inlägg om utvecklingen i Ryssland här

Krönika om EU & Salabranden i flera tidningar

En bearbetad version av mitt blogginlägg om ”Tacka EU för flyghjälpen över Sala”  har publicerats av bl a Gefle Dagblad, Dalarnas Tidning, av hälsingetidningarna som finns på nätet under namnet Hela Hälsingland, samt  Tidningen Ångermanland & Örnsköldsviks Allehanda.

(PO)

Tacka EU för flyghjälpen över Sala

Skärmavbild 2014-08-04 kl. 16.15.12

Klicka på bilden för att se rapporteringen från fotograf Johan Österberg och Stephanie Zakrisson i TV4 under måndagsmorgonen.

 

 

 


I helgen har jag varit inne och tjänstgjort som Nyhetsredaktör på TV4 och den allt mer växande branden som nu beskrivs som den största i Sverige i modern tid har fått mig att minnas den värsta skogsbrand jag bevakat.

Det var i Grekland 2007 då jag skickades av SVT för att rapportera om branden som kostade 68 människor livet och som var snubblande nära att också ödelägga Olympia (längst ned kan du läsa vad jag skrev på SVT.se när jag summerade intrycken). Bland annat mötte jag i Pyrgos den svårt brännskadade Spyros på sjukhuset vars historia om hur han överlevde genom att gräva ned sig är något jag bär med mig fortfarande. I texten skrev jag: ”…det finns lärdomar för alla att dra. Grekland har den största hemläxan att göra, men även övriga EU-länder kommer under hösten att diskutera hur ska man göra för att rätt hjälp ska komma fram snabbare nästa gång det oväntade händer någonstans.”

För Salas del kan nu räddningstjänsten skicka en tacksam tanke till att beslutsfattarna inom EU gjorde hemläxan när den grekiska branden och andra katastrofer utvärderades. Man konstaterade bland annat att det var svårt för varje medlemsland att ha resurser för alla eventualiteter och att det behövdes förbättrad kriskoordinering så att man skickar rätt saker vid rätt tillfälle och att sakerna ska kunna användas ihop, läs mer. EU har också ett avtal om ”Civil Skyddsmekanism” som 31 länder deltar i, förutom EU:s 28 medlemsländer ingår även Norge, Island och Makedonien. Insatserna koordineras genom ERCC (European Response Coordination Center) och det är här som Sverige begärt assistans i enlighet med Skyddsmekanismen. Tre medlemsländer svarade snabbt och av dessa ansåg Sverige sig ha mest nytta av flygplan med vattenbombningskapacitet, beskedet blev – tack Italien, kom hit! I ett pressmeddelande konstaterar EU-kommissionären Kristalina Georgieva:

I express my sincere gratitude to the Italian authorities for providing swift support to Sweden in this moment of need. Let us hope that our biggest fear of the blaze spreading to urban areas will not materialise,”

Kristalina Georgieva har krishantering i sin portfölj och ERCC ligger under hennes ansvarsområde. Skyddsmekanismen har de tre senaste somrarna åberopats 16 gånger (även länder utanför samarbetet kan få hjälp). De senaste åren är det Bulgarien, Montenegro, Albanien, Slovenien, Grekland, Portugal och Bosnien-Hercegovina har begärt hjälp med vattenbombning från luften. Det har inte hänt förut att Sverige har aktiverat skyddsmekanismen för skogsbrand. Georgieva igen:

”Forest fires are a risk we tend to associate primarily with Southern Europe, but we are seeing that no country is immune. With risk like this increasing, it makes all the more sense for countries to help each other through the European Union. With the Emergency Response Coordination Centre, we help make sure that mutual assistance gets to where it is needed quickly and efficiently.

Att nu italienska vattenbombningsplan är på väg till Sala är för att det som Spyros gick igenom inte ska behöva upprepas. För människorna i det eldhärjade området i Sala kommun är det en smal lycka att branden inte inträffade för sju år sedan…

Läs mer: EU:s arbete mot skogsbränder.

Se hela presskonferensen från kl 13 på TV4.se/Nyheterna: ”Största branden i modern tid” och intervju kl 16:30 ”Vi sätter stort hopp till flygplanen”.

Fler reportage av TV4 av fotograf Johan Österberg och reportrarna Stephanie Zakrisson och Jens Tholin: Branden inte under kontroll (måndag), Branden härjar okontrollerat (söndag) och Skogsbrand utom kontroll (lördag).

(PO)

Tillägg: Under tisdagen kom besked att även franskt flyg (3 plan) ansluter sig till insatsen. Dessutom bidrar Grekland med analys av satellitbilder.

TIllägg 2: Det verkar ha gått troll i flygplanen. Nya uppgifter gör gällande att de italienska planen inte lyft från Italien, tidigare uppgifter att de satt fast i Polen pga oväder. Andra uppgifter gör gällande att fransmännen försenas pga byråkrati hos svenska Transportstyrelsen.  Vi får se när någon reder ut vad som skett, och inte skett och varför det som borde skett inte skett och var felet ligger.

 

 

 

PS Hela texten från 2007:

Det första du känner är doften av rök. När du kommer närmare reser du in i ett tunt dis, diset ligger som slöjor i bergen i fjärran. Sedan börjar du se spåren, litet bränt här och där. Långsamt blir landskapet mer och mer bränt.

Döda träd där det en gång funnits liv och grönska. Fortfarande finns det levande växter mitt i döden, buskar och träd som trotsat förstörelsens kraft och som envist står kvar.

Ju högre upp du kommer desto glesare blir dessa gröna öar. Till sist ser du bara bränd mark, träd som stelnat till kol och hur det pyr överallt, nästan som om röken kommer från underjorden.

Det är inte en beskrivning av en resa till Mordor, Saurons hemvist i Tolkiens Sagan om Ringen, men jag har använt den jämförelsen när jag pratat med folk hemma i Sverige om hur det är att åka omkring runt Olympia och gudinnan Artemis gröna kullar. Liknelsen behövs för att förstå intrycket som TV-kameran inte kan förmedla.

Skogsbränder är långt ifrån ovanliga i Grekland, men det som hänt den senaste veckan är en katastrof utan dess like.

190 000 hektar skog har brunnit ned. Det är tio gånger mer skog än vad som brinner ett genomsnittligt år. Hittills i år har det brutit ut 120 större skogsbränder, jämfört med 52 under hela fjolåret.

Siffrorna för antalet byggnader som förstörts varierar kraftigt. Grekiska medier hade under torsdagen uppgiften om 1500 – en siffra som enligt samma rapporter kan stiga till det dubbla. Antalet hemlösa uppskattas till 4000, det kan röra sig om så många 10 000 personer.

Minst 63 människor har dött, de allra flesta i området kring Olympia. Hälsoeffekterna på sikt är svåra att uppskatta. Men för många, särskilt äldre, har den kraftiga röken blivit påfrestande. Var slutnotan stannar kan ingen riktigt uppskatta idag. Vi kan bara konstatera att det är en katastrof; för de drabbade människorna, för regionens ekonomi, ekologi och kulturhistoria. Många antika fornlämningar har förstörts, även om det viktigaste, den antika Olympiastadion, räddades med cirka 100 meter till godo.

Hur kunde bränderna få sådan omfattning? Konspirationsteorierna är många, ett 30-tal misstänkta mordbrännare runt omkring i Grekland har gripits. Men sanningen är snarare att det handlar om flera olyckliga kombinationer, i grunden en långvarig hetta med värmerekord och torka. Lägg därtill stormvindar på 25 sekundmeter.

Det var stormvindarna som spred eldarna blixtsnabbt uppför sluttningarna. Det var stormvindarna som överraskade räddningstjänster och bybor. Det var stormvindarna som tog livet av 24 människor vid ett och samma tillfälle. De var alla från Spyros Kiotsis hemby.

Mötet med Spyros är resans starkaste personligaste intryck. Vi träffade honom på sjukhuset i Pyrgos. När vi kom in i salen kämpade han med sjukgymnastik under svår smärta. Han måste röra på de sönderbrända benen för att det läkande skinnet ska tänjas. Hans berättelse, om hur elden fångade flyktingarna från byn och brände människor framför ögonen på honom var stark. Det var vid det här tillfället som mamman med de fyra barnen omkom, Spyros var troligtvis den sista människa som såg dem när de fortfarande var vid liv.

För att överleva grävde han en grop. Spyros historia är bara en av många, alla vi pratat med har en historia om förlust och sorg, om inte egen så någon nära släkting eller vän.

Hur kunde det hända? Vem bär ansvaret? Frågan kommer att dominera det grekiska valet om ett par veckor. Den konservativa regeringen har försökt visa handlingskraft genom att snabbt dela ut 10 000 euro till alla som fått sina hem förstörda. Över 200 miljoner kronor till 7 500 personer betalades ut det första dygnet, många misstänks ha bluffat till sig pengar. Kritiken växer mot regeringens sätt att hantera hela krisen, också mot att myndigheterna har kallat det inträffade för en terrorliknande mordbrännarkampanj. G700, en grekisk blogg, beskriver det som att ”Grekland är under attack från organiserad inkompetens”.

Kanske är det en förklaring till att så människor dog och konsekvenserna blev så omfattande. Intrycket av att resa runt i området är stort hjärta och stor vilja, men brister i samordning och information. Men när man ser förstörelsen och tänker på att det rådde storm så tänker jag att kanske antalet döda ändå på något sätt är lågt jämfört med hur illa det kunde blivit.

Oavsett vilket finns det lärdomar för alla att dra. Grekland har den största hemläxan att göra, men även övriga EU-länder kommer under hösten att diskutera hur ska man göra för att rätt hjälp ska komma fram snabbare nästa gång det oväntade händer någonstans.

Tills dess kommer Spyros att kämpa med sina övningar där i sängen på tredje våningen på sjukhuset i Pyrgos. Under tiden kommer grönskan sakta att återvända till de brända bergen. För precis som i Sagan om Ringen så kommer liv att spira på mark som varit ödelagd.

Patrik Oksanen