Island avbryter EU-planerna

Inte på något sätt oväntat eller egentligen inte redan intecknat, men Island kommer inte att fortsätta förhandlingarna för ett medlemskap i EU meddelade man officiellt i veckan. Det politiska beslutet ligger egentligen för två år sedan när Island röstade fram en regering som inte ville gå med i Unionen.

Medlemsprocessen inleddes 2009 när landet var mitt inne i finanskrisen. Isländska valutan halverades i värde. Men återställandet av ekonomin har rullat på och fiskefrågan om kvoter har varit faktorer som gjort att medlemskapet med tiden såg allt mer orealistiskt ut.

Beslutet har väckt kritik från Islands EU-vänner som hellre vill se en folkomröstning om frågan även om majoriteten i nuläget troligen skulle säga nej.

Läs mer här.

(PO)

Gyllenhammar oroad: – Vi pratar för lite om EU!


– Om inte EU består för att de viktigaste västeuropeiska ledarna inte talar om EU är det en skandal.

Orden kommer från PG Gyllenhammar, som har en lång och passionerad relation till det europeiska projektet. Under sin tid som en av Sveriges ledande industrialister var han ordförande i European Roundtable of Industrialists, som drev på frågor kring den inre marknaden.

PG Gyllenhammar

PG Gyllenhammar

Jag fick möjligheten att kort prata med Gyllenhammar efter seminariet med Ingvar Carlsson och Ulf Dinkelspiel på Europahuset, ett seminarium där Gyllenhammar gripit mikrofonen (se filmen ovan) och pratat om sin oro. I eftersnacket med EUbloggen konstaterade Gyllenhammar att han är rädd för att EU eroderar om vi inte pratar om EU. I pudelns kärna samma iakttagelse som EUbloggen återkommit till i flera fall, att vi i Sverige glömmer bort EU. Dessutom menar Gyllenhammar att det behövs ett kunskapslyft när det gäller EU.

Enligt besökare under fredagen ska Gyllenhammar också då ha tagit ordet och krävt Junckers avgång, en åsikt Gyllenhammar delar med bl a Vänsterpartiet.

Är Ungern på väg ut ur EU?

FOTO (C) Europeiska Unionen 2014

Kommer ungrarna att kunna rösta i nästa Europarlamentsval 2019? FOTO (C) Europeiska Unionen 2014

Frågan om Ungerns medlemskap i EU är det fler än jag som har börjat fundera på efter att Bloomberg gått ut med vad premiärminister Viktor Orban sagt på en möte“Jag tror inte EU-medlemskapet utesluter oss från att bygga en auktoritär* ny stat som bygger på nationella fundament.”

Orban gav också exempel på lyckosamma stater som han ser som förebild; Kina, det allt mer auktoritära Turkiet under Erdogan och Putins Ryssland och att inspirationen är att han menar att dessa länder klarat den ekonomiska krisen bättre. Jag utgår från att den engelska översättningen från Ungerska i Bloombergs rapportering är korrekt, för den som kan ungerska har Bloomberg länkat till en video med Orbans tal där citaten är hämtade ifrån.

Orbans regeringsparti Fidesz är med i partigruppen EPP, samma som Kristdemokraterna och Moderaterna, och frågan är hur länge som Fidesz kan vara kvar i EPP (trots förre gruppledarens Dauls uttalande i valrörelsen på twitter att han var stolt över Orban) för redan tidigare har EPP fått svidande kritik för att hålla Orban bakom ryggen. Ungern under Orban har också fått omfattande kritik tidigare av EU angående drakoniska medielagar, OSSE har rytit om ändringar i ungerska vallagar och Barroso har varit kritisk mot grundlagsändringar.

Orban har hittills varit immun mot EU-kritik och verkar snarare ha stärkt honom i sitt korståg att riva ned en liberala demokrati och byggandet av en auktoritär stat. Arga uttalanden från Bryssel kommer inte att bita på honom.

Vad blir nästa steg? Kommer Ungern att vara medlem av EU när det här årtiondet går ut? Det finns fler frågor än svar, men bekymrade veck i pannan bör det finnas hos fler än mig och Annika Ström Melin.

(PO)

*Den engelska översättningen är ”illiberal”.

Island sade nej till Icesave

Islänningarna sade nej till Icesaveavtalet, precis som opinionsmätningarna indikerat. Det var det andra nejet om avtalet och därmed placeras medlemskapsförhandlingarna till EU i kylfacket. Icesaveavtal är troligtvis en förutsättning för att Storbritannien och Holland inte ska blockera medlemskapsfrågan. Läs mer om valet hos Expressen, DN och BBC .

Icesave var sparkonton i Storbritannien och Holland och när den isländska Landsbanki kollapsade förlorade investerare ca 35-40 miljarder kronor. Regeringarna i Storbritannien och Holland ersatte 400 000 sparare och skickade notan till Reykjavik.

Första dealen var att betala tillbaka till 5,5 procents ränta fram till 2024. I en folkomröstning 2010 sade 93 procent av islänningarna nej tack. Regeringen fick förhandla om men även den här gången skickade presidenten frågan till folkomröstning. Uppgörelsen som Island sagt nej till nu var att betala tillbaka pengarna fram till 2046 till en betydligt lägre ränta 3-3,3%.

Tredje gången gillt?

(PO)


Folkomröstning på Island igång

Folkomröstning nummer två om det omstridda Icesaveavtalet är i gång på Island nu. Det handlar om Islands ansvar för bankkrascher och ersättning till sparare i Holland och Storbritannien, första gången sade folket nej och då lyckades Island förhandla ned notan. Ett ja anses vara betydelsefullt ifall Islands medlemskapsförhandlingar ska kunna ta fart. Ett nej innebär ett åtminstone tillfälligt halt. Samtidigt återstår till exempel fiskefrågor att lösa i relationen mellan EU och Island.
Vallokalerna stänger klockan 23 svensk tid och vi kan vänta oss valresultat i morgon förmiddag. Opinionsmätningar i veckan indikerar ett övertag för nej sidan.
(PO)

Next stop Croatia

EU är på väg att utvidgas. Igen. När Sverige knackade på i början av 9o-talet var det tolv medlemsländer. Samtidigt som Sverige så kom Finland och Österrike. De femton fick sällskap av tio till och sedan ytterligare två i form av Bulgarien och Rumänien.

EU har idag 27 medlemsländer och närmar sig 30-strecket. Om inte islänningarna säger ja och spurtar på så talar mycket för att Kroatien blir EU:s 28:e medlemsland.

I den pågående sessionen i Strasbourg debatterade parlamentet Kroatien idag och antog en resolution som ger grönt ljus i förhandlingarna. Det väntas bli den sista debatten om Kroatien innan landet slutför förhandlingarna med EU om ett medlemskap senare i år, de flesta tror till sommaren. Det finns några bitar kvar att förhandla om. Det handlar om att korruptionen måste bekämpas. Kanske har EU blivit vis av lärdomen från erfarenheterna av Rumänien och Bulgarien som släpptes in utan att ha fått bukt med bland annat rättsväsendet och korruptionen och som sedan blivit en huvudvärk för Bryssel. I fallet Rumänien och Bulgarien talas det om att stoppa ländernas anslutning till Schengen, även om de klarar samarbetets krav, för att sätta press på Sofia och Bukarest i korruptionsfrågorna.

Den läxan vill inte EU behöva upprepa med Zagreb. I debatten i Strasbourg talade bland andra Lena Ek (C), vice ordförande i parlamentets Kroatiendelegation om korruptionen:

–  Ett robust och oberoende rättsväsende är absolut nödvändigt för att bekämpa korruption och garantera rättsstatens överlevnad på lång sikt. Det är inte bara en fråga om att gripa brottslingar – det handlar om att hantera dem efteråt. Annars kommer ansträngningarna för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet att rinna ut i sanden.

Göran Färm (S):

– Kroatien har antagit ett nytt och bättre regelverk men nu måste reformerna förverkligas: effektiva utredningar, åtal, domstolsbeslut. Just nu riktas uppmärksamheten mot fallet med den konservative förre premiärministern Ivo Sanader, som sitter häktad i Österrike. Vi applåderar det mod som journalister och politiker i Kroatien har visat genom att avslöja korruptionen i den politiska eliten. Fallet Sanader är dock ett sanningens ögonblick också för EU. För korruption förutsätter två parter. I och med att det finns anklagelser om att Sanader har försökt påverka EU på ett otillbörligt sätt har jag föreslagit att bedrägeribekämpningsmyndigheten ”Olaf” bör samarbeta med kroatiska utredare för att bringa klarhet i uppgifterna.

Andra stötestenar är kroatiska statsstöd till varvsindustrin och flyktingars rätt att återvända. Men Europaparlamentarikerna pekade ut en helt annan sak som det största hindret för Kroatiens medlemskap, vikande opinionssiffror i landet när det gäller medlemskap. I senaste Eurobarometern svarade en majoritet av kroaterna att de inte trodde att landet skulle tjäna på EU-medlemskap. Så det är fullt möjligt att Island gör en Norge, och Kroatien gör en Island – röstar nej till medlemskap.

Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M) bloggar om Kroatien, läs sammandrag av parlamentsdebatten, Euractiv har också en Kroatiendossier.

(PO)