EU-domstolen nästa för SVT?

När jag träffade handelskommissionären Karel de Gucht igår på seminariet om handelspolitik frågade jag honom vad det berodde att EU just inom handelspolitikens område verkar vara så synkroniserat och prata med en röst, en passning som från början kom från Guy Verhofstadt, landsmän, partikamrat och liberal gruppledare i Europaparlamentet. De Gucht konstaterade att det i områden där EU har suverän kompetens – som inom handeln men även inre marknaden – så går man mer i takt.

Inre marknaden är EU:s flaggskepp och jag blev egentligen inte särskilt förvånad när professor Ulf Bernitz idag på DN Debatt i en väl strukturerad och pedagogisk debattartikel pekar ut att SVT inte uppfyller kraven för statsstöd. Det är den tydligaste och mest genomgående analysen jag har sett om SVT:s problem (och hela public service) utifrån EU-lagstiftningen.

Diskussionen är på inget sätt ny, och även när jag jobbade på SVT (slutade 2007) fanns det då och då ett embryo till diskussion i frågan. Det fanns också då ganska utbrett på golvet en diskussion och en frustration över det luddiga begreppet public service och att alla kunde fylla det med det innehåll som passade ens syften.

Utifrån Bernitz slutsatser är det svårt att se varför licenspengar ska gå till SVT ska köpa dyra rättigheter men helt strunta i bevakningen av de icke-kommersiella idrotterna och breddidrotterna. När till exempel Fyrisfjädern tog sitt elfte SM-guld på tolv försök var det inte värt en enda bild i Sportsändningarna.

Det är med läsning av Berlitz debattartikel också svårt att begripa sig på varför SVT satsar program som skulle lika gärna ha kunnat dyka upp på TV3 och inte ha en EU-korrespondent som enbart har uppdraget att bevaka EU:s politikområden (de två som finns i Bryssel är Europakorrespondenter, förutom EU så har de också bevakning av länderna). Visst, här talar jag i egen sak som fd EU-korre. Men kunskapsmässigt när det gäller EU är Sverige nästintill ett U-land och inte ett EU-land, något som public service har ett särskilt ansvar för.

Uppräkningen  kan fortsätta betydligt längre. Men kontentan av rättsläget är att SVT är ute på hal is med en alltför fluffig definition av public service och en kommersialiserad programpolitik. Det vore inte ologiskt om EU-kommissionen inom något år eller så inledde en process för att genomlysa om Sverige bryter mot statstödsreglerna som så småningom hamnar i EU:s domstol.

Räkna med att kommer att vara livat kring SVT och PS de kommande fem åren, och att det i debatten kommer att höras röster som målar upp ”Bryssel”, ”EU” och ”EU-kommissionen” som stora stygga vargen – men att Sverige varit med och stiftat lagarna som det handlar om, ja det kommer det att talas tystare om.

(PO)

Annonser

EU-rätt vs… del 2: Integritet väger tyngre än offentlighet

Det här är del 2 i blogginläggen om Yttrandefrihetskommitténs arbete och hur EU-rätten påverkar. Läs del 1 här.

Del 2: Integriteten krockar med offentligheten

Som journalist är det svårt att riktigt förstå hur EU-domstolen resonerar i målet Schecke GbR och Eifert mot Land Essen. I korthet handlar det om att EU-domstolen tog ställning för rätten till privatliv och personlig integritet på bekostnad av öppenhet och transparens. De som vände sig till domstolen hade tagit emot jordbruksstöd. Trots att var klart och tydligt redan i ansökningsskedet att namn och belopp skulle offentliggöras. Essen menade också att de var skyldiga att offentliggöra uppgifterna, men klagande menade att det inte fanns något allmänintresse att berätta att just dom hade fått den här högen med pengar. För att göra en lång historia kort så när domstolen hade väg allt färdigt och samman ansåg man inte att offentliggörandet av uppgifterna stod i proportion till integritetsskadan.

Som Lind och Strand skriver i sitt yttrande till Yttrandefrihetskommittén: ”..öppenhet inte har ett automatiskt företräde framför rätten tillskydd för personuppgifter, inte ens om betydande ekonomiska intressen står på spel.”

Teresa Küchler på SVD tangerar förövrigt ämnet i Världenbloggen då hon tar en bredare grepp på just integritetens påverkan inom EU just nu.

I framtiden kan det alltså bli svårt för svenska journalister att få fram vilka svenska jordbrukare som tagit del av EU:s jordbruksstöd, i alla fall om de inte vill och hänvisar till att de inte vill att uppgifterna ska offentliggöras.

(PO)