Svenskarna är EU:s Bror Duktig

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU med att vilja ta den gemensamma politiken längre. Klicka på bilden för att se grafiken i detalj (Skärmdump från Eurobarometern)

Det är något i den svenska folksjälen som sticker ut i EU. Svenskarna är präktiga och ambitiösa. En väletablerad sanning är hur möteskulturen i Europaparlamentet går till. Först till mötesrummet kommer svenskarna, i god tid i förväg. Då är rummet tomt och nedsläckt eftersom svenskarna kommer redan före vaktmästaren. Sen dröjer det en stund innan finländarna dyker upp och därefter börjar resten ramla in.

Samma mönster, att vara den mest ambitiösa i politikens klassrum, finns tydligt i senaste Eurobarometern. I en rad frågor får medborgarna i de 28 medlemsländerna säga om EU:s mål är för ambitiösa, lagom eller om ribban borde höjas. I nästan alla frågeställningar, oavsett om det handlar om arbetsmarknad, miljö, energi, utbildning eller fattigdom så är svenskarna i topp att ribban borde höjas. Undantaget som bekräftar regeln är på frågan om att 40 procent av 30-åringarna ska ha en högre utbildning. 

Svenskarna överträffar EU28-snittet med råge dessutom. ”Too Modest” är svenskarnas standardsvar. När man gräver djupare i barometerns bilagor så hittar man att Malta är Sveriges motpol.

Mål 2020:

75% av befolkningen i arbetsför ålder ska ha ett jobb. För blygsamt svarar 37% av svenskarna mot bara 2% av malteserna.

3% av BNP ska gå till forskning & utveckling. För blygsamt svarar 32% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.

EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jfr med 1990: För blygsamt svarar 43% av svenskarna mot bara 4% av malteserna.

Förnyelsebar energi ska stå för 20% av elproduktionen: För blygsamt svarar 42% av svenskarna mot bara 4% av malteserna

Energieffektivisering med 20%: För blygsamt svarar 34% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.  

Andelen som lämnar skolan utan kvalifikationer ska inte överstiga 10%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 9% av malteserna. 

Andelen som lever under fattigdomsgränsen ska minska med 25%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 11% av malteserna.

Skillnaderna är väldigt slående, både hur högt över snittet Sverige ligger, men ännu mer i kontrast med Sveriges motpol Malta. Eurobarometern bekräftar den fördom som många har i EU om svenskarna, som unionens egen Bror Duktig, präktiga medborgare som vill lite mer och är lite mer (eller mycket mer) ambitiösa än alla andra. I förhandlingar och umgänge med de andra så ska man komma ihåg att det inte alltid är en tillgång på skolgården att vara klassens ljus…

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

 

Svenskarnas i topp att deras röst har betydelse

Nivåerna tillbaka där de var före krisen.

Senaste Eurobarometern har landat och det finns många intressanta saker att notera, fler blogginlägg kommer att dyka upp i takt med att jag hinner gå igenom siffrorna. Dagens inlägg handlar om två saker som kanske överraskar:

• Svenskarna toppar i att säga att deras röst i EU har betydelse.
• Att de som nu svarar ja på frågan om den egna rösten har betydelse är tillbaka på högre nivåer än före krisen.

Svenskarna i topp.

78 procent av svenskarna tycker att deras röst i EU har betydelse. Medborgarna Sverige och Danmark är här i en klass för sig i att anse att deras röst har betydelse, det kan jämföras med 33 procent av britterna (vars medlemskap är i frågasatt) och i botten hittar vi Italien och Lettland på 19 procent. Det är anmärkningsvärt stora skillnader. Sveriges ökning jämfört med 2009 är också anmärkningsvärd, Sverige låg då på 58 procent och andelen har alltså ökat med 20 procentenheter sedan förra valet till Europaparlamentet. I den långsiktiga trenden brukar det peaka åren då det är Europaparlamentsval. Att det slår ”genom taket” och ökar så markant är troligen att det blev en ganska omfattande Europaparlamentsdebatt och rapportering i framför allt regionala, att Sverige jämfört med många andra länder klarat den ekonomiska krisen bättre i kombination med att det svenska EU självförtroendet är på väg att växa. En annan orsak kan hittas i att den svenska debatten har lämnat skyttegravarna sedan 1994 och handlar inte längre om för eller emot EU. I botten finns också en stark demokratisk tradition.

Europaparlamentsvalet har också haft påverkan på övriga länder. Sammanlagt tycker över 4 av 10 européer att deras röst räknas. Uppgången jämfört med  fjol är 13 procentenheter, och det ligger valen både 2009 och 2004. När det gäller motsatsen – de som säger att deras röst INTE hörs så är nivån nu nere på 2004 års nivå.

Sammantaget är det en bild av Europas befolkning efter chockkrisen i slutet av förra årtiondet och vad det med innebar i form av förtroende för makthavare och samhällsinstitutioner är på väg att normaliseras. Samtidigt är spännvidden väldigt stor mellan olika länder, och så länge det är så stora extremer som mellan Italien och Sverige, samt (vilket är min gissning ur siffrorna) mellan olika samhällsgrupper inom ett och samma land, så kommer det att innebära påfrestningar i förtroende. Men årets Eurobarometer är ett tecken åt att det rör sig åt rätt håll efter många och långa år.

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.