– Men du Olli, drar du från Parlamentet nu (tycks förre ordföranden Barroso fråga Olli Rehn) Foto (C) Europeiska Unionen 2014 – EP
Förre centerledaren Anneli Jäätteenmääki tar över vice talmansposten i Europaparlamentet efter partikamraten och landsmannen Olli Rehn. Under sessionen i Strasbourg gjordes fyllnadsvalet där Jäättenmääki besegrade Fabio Massimo Castaldo från den italienska 5-stjärnerörelsen, ett populistiskt parti som är med i EFDD-gruppen. Jäätteenmäki fick 301 röster mot Castaldos 285 röster.
Europaparlamentet har fjorton vice talmän bakom S-gruppens Martin Schulz och Jäätteenmäkis nummer är 10.
Olli Rehn som tidigare var EU-kommissionär lämnar Europaparlamentet efter bara ett år då han blivit invald i Finlands riksdag. Rehn väntas ikläda sig den näst tyngsta centerpartistiska ministerrollen efter statsminister Juha Sipilä som kommer att styra över en trepartikoalition bestående av Samlingspartiet och Sannfinländarna.
Beroende på hur de tre parterna delar på ministerposterna kan Rehn väntas landa på en EU-ministerpost, om herrar Stubb och Soini lägger beslag på utrikesminister- och finansministerposten som många väntar sig. Rehn skulle dock vara kvalificerad för båda uppdragen.
Som Europaparlamentariker ersätts Olli Rehn av Hannu Takkula som får göra comeback. Takkula satt från 2004 till 2014 men åkte ut efter valet för ett år sen. Han sitter i kultur och utbildningsutskottet och är bland annat utbildad i sång vid musikkonservatoriet i Tammerfors.
Här kommer en fullständig lista på vilka utskott de nordiska ledamöterna i Europaparlamentet sitter i. I antal ledamöter (inklusive ersättare) dominerar två utskott med tolv ledamöter vardera, Industri, forskning & energi samt Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Svenskarna trängs framför allt i LIBE-utskottet (medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor). Här finns fem ordinarie och två suppleanter. Danskarna är mer jämnt fördelade och har som mest tre ordinarie ledamöter i ett och samma utskott. Finländarna är ännu mer utspridda och har som mest två ordinarie ledamöter i ett och samma utskott.
UTSKOTT
Budget
DK: Anders Vistisen (DF), Ersättare
SE: Christofer Fjellner (M) Ersättare
SF:Heidi Hautala(MP), Ledamot
SF: Petri Sarvamaa (Saml), Ledamot
SF: Anneli Jäätteenmäki (C), Ersättare
SF: Nils Torvalds (SFP), Ersättare
Budgetkontroll
DK: Anders Vistisen (DF), Ledamot
SF: Petri Sarvamaa (Saml), Ledamot
Ekonomi och valutafrågor
DK: Morten Messerschmidt (DF), Ersättare
DK: Jeppe Kofod (S), Ersättare
DK: Rina Ronja Kari (Folkeb. m EU), Ersättare
SE: Gunnar Hökmark (M) Ledamot
SE: Olle Ludvigsson (S) Ledamot
SF: Sirpa Pietikäinen (Saml), Ledamot
SF: Sampo Terho (PS), Ledamot
SF: Nils Torvalds (SFP), Ersättare
Fiske
DK: Ole Christensen (S), Ersättare
SE: Isabella Lövin (MP) Ledamot
Framställningar
DK:Rikke Karlsson (DF), Ledamot
DK:Christel Schaldemose (S), Ledamot
SE: Bodil Ceballos (MP) Ledamot
SE: Cecilia Wikström (FP) Ledamot
Industri, forskning och energi
DK:Bernt Bendtsen (K), ledamot
DK:Jeppe Kofod (S), Ledamot
DK:Morten Helveg Petersen (RV), Ledamot
DK: Morten Messerschmidt (DF), Ersättare
DK: Jens Rohde (V), Ersättare
SE: Peter Eriksson (MP) Ledamot
SE: Fredrick Federley (C) Ledamot
SE: Gunnar Hökmark (M) Ersättare
SE: Olle Ludvigsson (S) Ersättare
SF:Miapetra Kumpula-Natri(S), Ledamot
SF: Henna Virkkunen (Saml), Ledamot
SF: Sampo Terho (PS), Ersättare
Inre marknaden och konsumentskydd
DK:Christel Schaldemose (S), Ledamot
DK: Ulla Tørnæs (V), Ersättare
SE: Anna Maria Corazza Bildt (M) Ledamot
SE: Jens Nilsson (S) Ersättare
SF: Jussi Halla-aho (PS), Ersättare
SF:Liisa Jaakonsaari(S), Ledamot
Internationell handel
DK: Bernt Bendtsen (K), Ersättare
SE: Christofer Fjellner (M) Ledamot
SE: Marita Ulvskog (S) Ersättare
SF: Olli Rehn (C), Ledamot
Jordbruk och landsbygdens utveckling
DK:Jens Rohde (V), Ledamot
DK: Jørn Dohrmann (DF), Ersättare
SE: Marit Paulsen (FP) Ledamot
SE: Peter Eriksson (MP) Ersättare
SE: Fredrick Federley (C) Ersättare
SE: Peter Lundgren (SD) Ersättare
SF: Olli Rehn (C), Ersättare
Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
SE: Anna Maria Corazza Bildt (M) Ledamot
SE: Malin Björk (V) Ledamot
SE: Anna Hedh (S) Ledamot
SF: Sirpa Pietikäinen(Saml), Ersättare
Konstitutionella frågor
DK:Morten Messerschmidt (DF), Ledamot
SE: Max Andersson (MP) Ersättare
SE: Kristina Winberg (SD) Ersättare
Kultur & Utbildning
DK: Rikke Karlsson (DF), Ledamot
Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
DK: Morten Helveg Petersen (RV), Ersättare
SE: Malin Björk (V) Ledamot
SE: Bodil Ceballos (MP) Ledamot
SE: Soraya Post (FI) Ledamot
SE: Cecilia Wikström (FP) Ledamot
SE: Kristina Winberg (SD) Ledamot
SE: Anna Maria Corazza Bildt (M) Ersättare
SE: Anna Hedh (S) Ersättare
SF:Jussi Halla-aho(PS), Ledamot
SF:Heidi Hautala(MP), Ledamot
SF: Petri Sarvamaa (Saml), Ersättare
Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
DK:Margarete Auken(SF), Ledamot
DK:Jørn Dohrmann (DF), Ledamot
DK:Christel Schaldemose (S), Ledamot
SE: Jytte Guteland (S) Ledamot
SE: Christofer Fjellner (M) Ersättare
SE: Isabella Lövin (MP) Ersättare
SE: Marit Paulsen (FP) Ersättare
SF:Anneli Jäätteenmäki (C), Ledamot
SF: Nils Torvalds (SFP), Ledamot
SF: Merja Kyllönen(V), Ersättare
SF: Sirpa Pietikäinen(Saml), Ersättare
Mänskliga rättigheter (underutskott)
SE: Lars Adaktusson (KD) Ledamot
SE: Soraya Post (FI) Ledamot
Regional utveckling
SE: Anna Hedh (S) Ledamot
Rättsliga frågor
SE: Max Andersson (MP) Ledamot
SE: Cecilia Wikström (FP) Ersättare
SE: Jytte Guteland (S) Ersättare
Sysselsättning och sociala frågor
DK:Ole Christensen (S), Ledamot
DK:Rina Ronja Kari (Folkeb. m EU), Ledamot
DK:Ulla Tørnæs (V), Ledamot
SE: Marita Ulvskog (S&D) Ledamot
Säkerhet och försvar (underutskott)
SE: Bodil Ceballos (MP) Ledamot
SF: Anneli Jäätteenmäki (C), Ersättare
Transport och turism
SE: Jens Nilsson (S) Ledamot
SE: Peter Lundgren (SD) Ledamot
SE: Lars Adaktusson (KD) Ersättare
SF:Merja Kyllönen (V), Ledamot
SF: Henna Virkkunen (Saml), Ersättare
Utrikesutskottet
SE: Lars Adaktusson (KD) Ledamot
SE: Malin Björk (V) Ersättare
SE: Bodil Ceballos (MP) Ersättare
SE: Soraya Post (FI) Ersättare
SF: Anneli Jäätteenmäki (C), Ersättare
SF: Paavo Väyrynen (C), Ersättare
Utvecklingsutskottet
SF:Heidi Hautala(MP), Ledamot
SF: Paavo Väyrynen (C), Ledamot
ÖVRIGT
Vice talman:
SF: Olli Rehn (C)
Olli Rehn med Barroso Foto (C) Europeiska Unionen 2014 – EP
Partiförkortningar: Jag har använt en blandning av partiförkortningar som kan vara lite förvirrande beroende på från vilket land man kommer, och att jag använt ibland samma förkortning för partier från olika länder och i ett fall är det samma förkortning men HELT olika partier som inte ska förväxlas. Snurrigt? Absolut! Men det här hjälper dig kanske lite mer.
C= Centerpartiet i Sverige och Keskusta i Finland. ALDE
DF = Dansk Folkeparti. ECR
Folkeb m EU = Folkebevaegelsen mod EU, Folkrörelsen mot EU. GUE/NGL
K = Konservative Folkepartiet. EPP
MP = I Sverige Miljöpartiet, men här har även de finska Gröna fått samma partiförkortning. Gröna Gruppen
PS = Sannfinländarna (PS är den finska förkortningen). ECR
RV = Radikale Venstre. Liberalt parti, medlem i ALDE
S = Socialdemokraterna
Saml = Samlingspartiet i Finland, dvs motsvarigheten till svenska moderater. EPP
SD = Sverigedemokraterna. EFDD
SF = Socialistiske Folkeparti. Gröna Gruppen
SFP = Svenska Folkpartiet. ALDE
V (SE & SF)= Vänsterpartiet i Sverige men här även det finländska Vänsterförbundet som förkortas VF på finlandssvenska och Vas på finska fått gå under samma partiförkortning. GUE/NGL. Det ska inte förväxlas med danska Venstre som är ett borgligt parti.
V (DK) = Venstre i Danmark är ett liberalt parti, inte att förväxlas med Vänsterpartiet. ALDE
(PO)
TILLÄGG: Jag är lite gammal och mossig ibland, vilket avslöjar sig rätt snabbt på twitter. Adam Seven påpekar att jag använder fel landskod för Finland som numera är (för att förvirra ännu mera – är den samma som för Feministiskt Initiativ) och ger länktips för den som vill ha örnkoll. Jag rättar inte själva inlägget ovan, utan nöjer mig med en rättelse här och passar på att tacka Adam för korrigeringen 🙂 )
.@patrikoksanen Finlands kod har varit FI sedan 1994, före det var det SF, vilken du använder.
Utbytesprojektet Nyheter över Gränsen som jobbar med att få journalister från Jämtland och Västernorrland att öka utbytet med sina mittnordiska kollegor i Tröndelag i Norge drivs av min gamla SVT-kollega Ann-Louise. I slutet av april passade hon på att spela in en serie webb-intervjuer som går under namnet ”Patriks EU-skola”. Syftet med intervjuerna är att förhoppningsvis inspirera journalistkollegor i EU-bevakningen. Den första delen ser du här ovan, den handlar om skillnaden mellan riksdags- och parlamentsledamoten.
Eubloggen gör ju en bloggserie om partiernas dreamteam i Europaparlamentsvalet om tio månader och har nu kommit fram till Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraternas dag i Almedalen har passerat och jag har försökt damma av vad som rapporterats om SD & EU under dagen och det mesta är tunnsått. En artikel inför i Aftonbladet om att ungdomsförbundet bildar paraplyorganisation med sina europeiska polare i bl a flamländska Vlaams Belang. Inte så konstigt, jag minns redan 2007 när jag inför parlamentsvalet 2009 pratade med ledande företrädare i Vlaams Belang som skulle välkomna SD med öppna armar i sin parlamentsgrupp. Troligtvis ligger SD taktiskt lite lågt i partigruppsspekulationer för att inte dra på sig en debatt om mindre rumsrena kamrater, men sådant brukar ju inte bekymra mer radikala ungdomsförbund som har till sin uppgift att ge sina äldre partistrateger gråa hår…
DN har gjort en webb-tvintervju med partisekreteraren Björn Söder där dennne försöker bäsa förväntningarna på ett valresultat. Söder tror på 1-2 mandat och inte att SD blir tredje största parti.
Europaparlamentsvalet 2009 var ju snubblande nära att bli succé för SD, men då var det Piratpartiets oväntade uppdykande med integritetsdebatten som blev missnöjespartiet med stort M. SD blev utan mandat och den politiska jordbävningen fick vänta ett år till. Förutom att Piratpartiet kapade åt sig röster kan den hårfina skillnaden ha berott på att partiledaren Jimmy Åkesson inte fanns på listan och att partiets valsedel var anonym och namnen okända och oprövade.
Antal röster 2009: 103584 (+75281)
Andel av rösterna: 3,27% (+2,14)
Potential 2014: Som det stora missnöjespartiet i svensk politik, med en populistisk anti-Brysselretorik, så ska det mycket till för att SD inte ska plocka mandat, ja flera mandat. SD kommer dels kunna ta allmänna missnöjesröster från Piratpartiet, men även EU-kritiska gräsrötter som visar missnöje med de statsbärande Socialdemokraterna och Moderaterna kommer att finnas bland väljarna. Här finns också de väljare som vill ge etablissemanget en näsbränna i det ”mindre viktiga valet” och rösta på SD i maj, men som kanske tvekar att ge partiet en röst i riksdagsvalet i september.
SD:s stora hot är fler järnrörskandaler och att väljarna tröttnar på det (hittills verkar inte så vara fallet) samt sofflocket. Missnöjesväljarna är minst benägna att rösta i Europaparlamentsvalet vilket gör att SD har en uppförsbacke i mobiliseringen till vallokalerna.
Eubloggen tror att SD får minst två mandat i valet. Om partiet lyckas mobilisera ett Dreamteam kan det bli fler, likaså om händelser i omvärlden spelar partiet i händerna samtidigt som man lyckas undvika fler skandaler.
Eftersom det är föga troligt att Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson kandiderar till Europaparlamentet (fullt fokus på riksdagen) så är jobbet att sätta ihop ett Dreamteam åt SD ingen lätt uppgift. Sverigedemokraterna har kort tid bakom sig i den etablerade politiken, ingen av partiets politiker har någon erfarenhet från den EU-politiska arenan (i form av ministerrådet, parlamentet, kommissionen, regionkommittén etc) och bloggaren måste dessutom vara försiktig med sina förslag för att inte få uppretade personer på sig som inte vill associeras med SD – därför får första och fjärde namnet bli en profilbeskrivning och inget verkligt namn.
1) Fröken/fru X
I toppen behöver Sverigedemokraterna en som likt Ceasars hustru är höjd över alla misstankar om järnrörsnätter, spritfester och rasistiska tillmälen på fyllan och villan. Sverigedemokraterna behöver också en kvinna för att få bort sin grabbiga profil, men det måste vara en kvinna som kärnväljarna – grabbarna – kan betrakta respektfullt, ja närmast som en Madonna. Sålunda måste hon hämtas ur sportens värld för att ha med sig auktoriteten. Symboliken av en framgångsrik Svea som skördat triumfer mot utländska idrottare i en folkkär sport är som gjord för SD. Om hon kunde hämtas ur någon stor vintersport eller ur någon sport som förknippas med nationen som exempelvis friidrott vore det ännu bättre. Därigenom skulle partiet få en listetta som som skulle kunna trumma ut partiets motstånd mot överstatlighet och kräva Sverige ut ur EU utan att behöva dras med andra frågeställningar.
Och vi pratar förstås om en idrottare som passar SD:s världsbild.
2) Johnny Skalin
Riksdagsledamot Johnny Skalin är partiets man i EU-nämnden. Han har dessutom på sin meritlista vågmästarroll i Sundsvalls kommunfullmäktige, som han skött med den bravuren att politiken varit lamslagen med skiftande majoriteter, avhopp och bråk. Taktiska och praktiska egenskaper som kommer väl till pass i ett Europaparlament som inte är fastlåst i blockmajoriteter. Skalin är också så långt från bilden av en vilt partande SD-yngling som småbarnsförälder och med sin bakgrund som långtidssjukskriven. Han har också politiskt överlevt en intensiv granskning från lokaltidningen och slagit tillbaka mot den.
För att toppa laget och markera tyngden i kvinnoprofilerandet från Sverigedemokraternas sida behöver man skicka en från partitoppen. På tredje plats placerar vi partiets andre vice ordförande tillika ordföranden för SD-kvinnor, riksdagsledamoten från Kristianstad Carina Herrstedt. Herrstedt har överlevt politiskt ett par förtalsdomar för sitt bloggande och kommit ut med partiets förtroende i behåll.
4) Herr/fru avhopparen
I den här profilen passar en skapligt känd EU-kritisk profil som byter parti för att få kanalisera sitt EU-motstånd. Personen bör ha haft riksdagsuppdrag eller motsvarande i sitt gamla parti, och spelat en roll på Nejsidan i omröstningarna om medlemskapet och Euron. För att maximera knallen är det en person som idag inte är känd som Sverigedemokrat men som genom sitt namn och sin person för med sig trovärdighet och legitimitet som partiet behöver få ihop för sitt dreamteam. Ska man plocka ihop ett tungt Europalag får man delvis leta utanför den egna innersta partikretsen, men lyckas man med det så ger man de övriga partierna en laguppställningen som kan få vilken partisekreterare som helst att drömma mardrömmar om…
Sverigedemorkaterna väntas spika sin lista i december, så det finns några månader på sig att gräva fram ettan & fyran…
Peter Eriksson (MP) har nu under Almedalen trätt fram som kandidat till Europaparlamentsvalet och därigenom tycks Miljöpartiet få en stark laguppställning med Isabella Lövin som drivit fiskefrågor med framgång under den gångna mandatperioden och det fd språkröret Eriksson i topp.
I en serie inlägg tänker EU-bloggen lista sina dreamteam på de olika listorna – för tänk om vi fick se några av Sveriges färgstarkaste och mest kompetenta politiker kämpa om väljarnas förtroende i ett Europaparlamentsval – som dessutom är halvtid i supervalåret 2014. Inget riksdagsparti vill ju gå in sommaren före riksdagsvalet med stämpeln som förlorare. Därför kommer rekordmycket pengar och kampanjenergi att läggas på Europaparlamentsvalet under våren 2014 i det som kommer att bli Sveriges längsta valrörelse genom tiderna.
Dags att spekulera ett dreamteam för varje parti.
Vi börjar med Miljöpartiet:
Antal röster 2009: 349114 (+199511) Andel av rösterna: 11,02% (+5,06)
Potential 2014: Var redan 2009 nära tre mandat. EU-bloggen tror på tre mandat, med viss chans på fyra mandat, med EU-bloggens DREAM TEAM finns potentialen fem mandat. MP har fördelen av att driva gröna frågor och vara EU-skeptiskt, samtidigt som man har hög profil i integritetsfrågorna i ett läge när den allmänna trenden är en medvind som bär uppåt.
MP:s Europaparlamentariker (tillsammans med Carl Schlyter som inte kandiderar) under den gångna mandatperioden. Har visat vad ett gediget arbete inom ett område där man besitter stor kompetens kan ge för resultat. Lövin har skördat framgång på framgång i sin hjärtfråga fiskeripolitik och har på området mer makt i dag än Sveriges fiskeminister Eskil Erlandsson. Okänd för många svenskar men given listetta när EU-bloggen gör sitt dream team.
2) Peter Eriksson
Kalix egen politiska storkändis. Språkrörskollega med Maria Wetterstrand, lite i skymundan bakom Wetterstrand men en politisk veteran, skicklig retorisk slugger med där kombinationen av småländsk och norrländsk envishet gör honom till en tuff motståndare. Har visat att han kan bygga koalitioner över partigränserna, något som kommer väl till pass i Europaparlamentet. Läs mer om Peter Erikssons kandidatur på Aftonbladet, HD, SVT.
3) Maria Wetterstrand
Kandiderar inte vad bloggen känner till. Men med Wetterstrand på tredje plats så är det dragare på listan som troligtvis kommer att få flest kryss och i slutändan vara högst upp genom personvalet. Wetterstrand har en av Sveriges vassaste politiska intellekt kombinerat med med retorisk skicklighet och starkt engagemang.
4) Zaida Catalán
Eftersom man får önska i ett dreamteam så vore politisk comeback av juristen Zaida Catalán spännande i det här sammanhanget. Med starkt engagemang i jämställdhetsfrågorna har Catalán europeisk spetskompetens genom arbetet mot sexuellt våld i EUPOL-insatsen i Kongo. Internationell erfarenhet och juridik är två bra färdigheter att ta med sig lagstiftningskammaren. Catalán har tidigare varit språkrör för Grön Ungdom.
Ett nygammalt namn i Europaparlamentet, ledamot 1995-1999 men riksdagsledamot sedan 2002. Har uppdraget andre vice talman i riksdagen. Det gör att Holm har en gedigen parlamentarisk bakgrund även om han är ganska anonym bland allmänheten. Men på en lista med Eriksson & Wetterstrand behövs inte fler fixstjärnor.
(PO)
PS Bloggen har varit i dvala pga mycket arbete med ett totalupplsukande jättearbete, törs inte lova att det åter vaknar i och med denna serie inlägg
De långdragna finländska regeringsförhandlingarna har nu gått i mål. Resultatet blir en del ommöbleringar på ministerposterna som har med EU att göra.
Europaminister Astrid Thors (Svenska Folkpartiet) lämnar regeringen för att istället bli riksdagsledamot. Thors hänvisar själv i en intervju med FNB till en rotationsprincip för nästintill eviga regeringspartiet SFP och att hon inte hade några ministerambitioner. ”Tanten i blomsterhatten” hade också migrationsfrågorna på sitt bord och hennes starka ställningstagande mot rasism och en hårdare finländsk debatt gör att många ansåg att Thors var den modigaste politikern i valrörelsen som också hade en ständig hotbild.
Thors ersätts av Samlingspartiets Alexander Stubb som får flytta ned ett pinnhål. Förre landslagsmannen i golf, tidigare både kommissionsordförande Prodis rådgivare och Europaparlamentariker, får lämna utrikesministerposten. Alexander Stubb får förutom Europaministerposten också utrikeshandelsministerportföljen.
Som utrikesminister får Finland en politisk veteran som varit utrikesminister tidigare. Socialdemokraten Erkki Tuomioja var utrikesminister 2000-2007 och får efter fyra år i opposition återvända till utrikesministerposten.
Andrew Duff är en engelsk liberaldemokrat och medlem i den liberala partigruppen Alde. Han driver frågor om valreformer för Europaparlamentet. Betänkandet väntas komma upp under juniplenum i Strasbourg. Duffs viktigaste punkt är 25 fler ledamöter till Europaparlamentet. Inte nog med att det stora 736 (och 750 när Lissabonfördragets tekniska ändringar är på plats) ledamöter parlamentet ska bli ännu större, Duff vill att de 25 ska väljas i en egen – europeisk valkrets. De 25 skulle alltså på lika villkor konkurrera om din och alla andra EU-medborgares röster. Du får alltså på valdagen två listor med kandidater du ska välja, en som vanligt med bara svenska namn och en Europalista med samma namn i alla länder. Kritiker som vänsterpartiets Eva-Britt Svensson (se intervjun ovan) menar att det här leder till mer överstatlighet och gynnar välkända kandidater från stora länder.
Andra huvudpunkter:
Inrätta en EU-valmyndighet.
Införa harmoniseringar när det gäller rösträttsålder och valbarhetsålder.
Införa överstatliga regler när det gäller parlamentarikernas immunitet och priviligier.
Duff-betänkandet har dock en lång väg att vandra. Efter röstning i plenum ska Europeiska rådet ta beslut på toppmötet i december att acceptera parlamentets förslag som förhandlingsunderlag.
Europaparlamentarikerna har höjt bidragen med 1500 euro per månad som kan användas för att avlöna anställda och hantera kontorskostnader. Räkna med att i tider då svångremmarna dragits åt på finansminister efter finansminister i medlemsländerna så kommer det här att få reaktioner, inte bara från EU-kritiska röster i allmänhet utan just också i ministerrådet.
Europaparlamentarikerna tjänar enligt EUobserver 7,956.87 euro per månad före skatt, samt att de får ytterligare 300 euro för varje dag de stämpar in på kontoret i Bryssel eller Strasbourg. Före höjningen hade också en månatlig peng på 19,709 euro att lägga på assistenter och andra kostnader på kontoret. Totalkostnaden för de europeiska skattebetalarna blir enligt Europaportalen 120 miljoner svenska kronor.
Bakom höjningen står de två största partigrupperna, EPP (kristdemokrater och konservativa) och S&D (socialdemokraterna). Enda svensk i budgetutskottet är socialdemokraten Göran Färm. Hur Färm röstade, om han följde partilinjen, vet jag inte, någon läsare som kanske vet? Färm bloggade för ett år sedan i ämnet.
…att Europaparlamentarikern Lena Ek (C) blir hedersdoktor vid Lunds Tekniska Högskola. Högskolan skriver i ett pressmeddelande: ”Hon sitter i Industri-, forsknings-, och energiutskottet och har ett starkt intresse för frågor som är viktiga för LTH, inte minst inom miljödriven teknikutveckling. Hennes arbete har även lett till en modernisering av Europas kemikaliepolitik och implementeringen av Europas kemikalielagstiftning.”
…att förra Europaparlamentarikern (96-99) och riksdagsledamoten Jörn Donner gör ett nytt försök att bli vald till Finlands riksdag. Donner är 78 år och representerar SFP, Svenska Folkpartiet. Han har tidigare också varit vd för Svenska Filminstitutet.
Europaportalen har själv ännu inte berättat för sina läsare om den planerade neddragningen från tre tjänster till en, vilket också innebär att man lägger ned korretjänsten i Bryssel. Nyheten har dock väckt starka reaktioner, både här på EUbloggen och på Facebook. Framför allt får ägarna till Europaportalen, en lång rad fackföreningar och Svenskt Näringsliv, kritik från Europaparlamentarikern Lena Ek (C):
– Otroligt dumt. Inser inte ägarna vilka mervärden som finns med en bra Brysselbevakning?!? Vi som EU-parlamentariker märker i alla fall att otroligt många svenska intressen kommer in alldeles för sent i beslutsprocessen, skriver Lena Ek (C) här på EUbloggen.
– Verkligen en tråkig nyhet, skriver Europaparlamentarikern Eva-Britt Svensson (V) på min Facebook.
Journalisten Ann-Louise Rönestål Ek på SR Jämtland kallar det för oansvarigt på min Facebooksida:
– Vi behöver mycket, mycket mer EU-bevakning. Jag tycker fortfarande att det jobb du gjorde som lokal korre åt SVT i Bryssel var outstanding, precis vad public service borde satsa på. Själv blir jag alltmer intresserad av EU, tack vare insikterna jag fick som projektledare i ett Interregprojekt.
– Ett verkligt tråkigt besked. Europaportalen.se är (ännu) en av ljuspunkterna i den nordiska EU-bevakningen, skriver den finländske juristen och EU-bloggaren Ralf Grahn i en kommentar här på EUbloggen.
Jag mejlar några av ägarnas pressekreterare för att se om vi den vägen kan få någon kommentar till varför ägarna gör prioriteringen att dra ned på verksamheten.
EUbloggen 