Nu väntar Brexit eller Bremain

Skärmavbild 2016-02-20 kl. 10.03.05

Kommenterar EU-toppmöte på HelaHälsingland.se som ledde fram till den uppgörelse britterna ska rösta om när det gäller att stanna kvar eller lämna EU.

Konstaterar i texten att frågan mycket handlar om engelsk självbild: ”Så oavsett hur många löften EU ger om att ” jag ska tömma diskmaskinen, älskling” och ha särskilda brittiska undantag så kommer vi tillbaka till äktenskapsfrågan. Och för det som vill bryta upp äktenskapet så är varken det här eller något annat tillräckligt. Men i grunden handlar det om vad Storbritannien vill vara för land och hur vill man vara det landet. Att göra den komplexa frågan till en folkomröstningsfråga om fortsatt medlemskap i EU är att be om ett svar på en fråga som kommer att ha många olika tolkningar.”

Läs hela här.

Annonser

Stödet för EU ökar – Euron fortsatt iskall

20 år av svenskt medlemskap och EU-sympatierna är på väg uppåt mot de relativt höga nivåerna som fanns för ett par år sedan kan man konstatera i SCB:s återkommande mätning. Jämfört med november för ett år sedan har andelen positiva ökat med 5,1 procentenheter. 50,5 procent av svenskarna är för ett medlemskap, motståndet nere på 20,9 procent. Ja till fortsatt medlemskap hämtar andelar både från motståndarna och gruppen osäkra. Kvinnor är mer osäkra om vad de tycker än männen.

Skärmavbild 2014-12-10 kl. 14.40.58

Ska man spekulera lite till varför ökningen sker nu med 5 procentenheter jämfört med förra året så har stödet för EU haft en tendens att peaka efter Europaparlamentsvalet. Uppmärksamheten och att vi pratar om EU på ett mer djupgående sätt än annars gör avtryck. I år har vi också haft (om än kort) viss uppmärksamhet av att Sverige röstade om medlemskapet för 20 år sedan. Möjligtvis kan även betydelsen av EU i kriser (från ekonomi via brandflyg till Ryssland-Ukraina) ha haft någon effekt ovanpå uppmärksamheten.

Däremot ligger Eurofrågan i en kompakt frysbox och lär fortsätta att vara där i många år med mer än tre av fyra väljare som säger nej.

Skärmavbild 2014-12-10 kl. 10.32.29

EUbloggen har hittat den jublande ynglingen från Rapportsändningen 1994

Skärmavbild 2014-11-11 kl. 22.21.10

Skärmdump från SVT. Klicka på bilden för att se inslaget!

EUbloggen har genom twitter hittat den yngling som i SVT:s Rapport visade sin stora glädje över JA-resultatet i Folkomröstningen 1994. Yngling, och yngling förresten. Idag är folkpartisten Johan Sandberg 44 år, bor på Kungsholmen i Stockholm och verksam både som skottkärrefabrikör (driver det lilla egna företaget Loadbarrow) och som privatekonom på SEB.

Fram till valet i höstas var Sandberg politisk sakkunig och under en period tf statssekreterare för EU-ministern. Dessförinnan var Sandberg chef för EU-budgetenheten på Finansdepartementet. EUbloggen har mejlintervjuat Sandberg om bilden och tv-inslaget, minnen från kampanjen och om EU:s framtid.

Hur reagerade du när inslaget och bilden på dig dök upp igen efter 20-år?
– Det är roligt att igen se den glädjen som kom sig av att jag hade lagt ner väldigt mycket arbete (som gjorde att jag sumpade en termins studier på universitetet…;-) ) och en stor ovisshet in i det sista. Jag var då, och är fortfarande, en väldigt engagerad europé som förälskade mig i kontinenten och dess städer genom interrailkortet.

Vem var du 1994? folkpartiet
– Jag var ordförande i Studenter för Europa i Stockholm under hösten 1994. Jag hade just kommit hem från Rotterdam där jag varit Erasmusstudent. Jag ledde också liberala studenter på Stockholms universitet. Under hösten 1994 studerade jag statsvetenskap och nationalekonomi vid Stockholms universitet. Studierna fick dock stå tillbaka något för kampanjandet…

Vad är dina starkaste minnen från Ja-kampanjen? 
– När polisen kom farande med sirenerna på för att vi glömt att söka demonstrationstillstånd för att sätta upp en ny tull mellan Uppland och Sörmland på Riksbron. Avgående statsministern Carl Bildt hade då just fastnat i vår tullkontroll. Han bad poliserna vänta ett par minuter så att Aftonbladet fick sina bilder… Själv hamnade jag dock i mitt livs enda polisförhör:-)

Om du ser tillbaka till 20 år av svenskt medlemskap, hur har utfallet blivit jämfört med dina förväntningar i november 1994?
– Jag tycker att det mentalt för svenskarna blivit minst så bra som jag hoppades. Svenskar uppfattar sig helt självklart som européer. Ryanair har betytt mycket – mer än exempelvis strukturfonderna – för denna utveckling. Även för näringslivet och miljön har den gemensamma lagstiftningen betytt mycket. Jag hade mitt första jobb på Miljödepartementet 1996. Det handlade om att skissa på en kemikaliestrategi för EU – det blev ett decennium senare grunden för Reach.
Tyvärr har oförmågan att göra snabba och verkningsfulla reformer i många medlemsländer de senaste sju åren varit förödande för EU. Resultatet av oförmågan har lett till en långdragen ekonomiska kris som nu övergått i en värderingskris med växande populistpartier.

Om du tittar 20 år ytterligare framåt i tiden – vad är EU då?
– Jag tror att några länder har hoppat av unionen och några tillkommit. Jag tror att vi fått en djupare kris en period som lett till att länder verkligen förändrat sig – så som vi själva gjorde på nittiotalet och Tyskland i början av 00-talet. Om 20 år tror jag att EU kan vara verkligen blomstrande igen. Inte ett museum som asiater besöker utan en kontinent med bra jobb, ekonomi, historia och kultur som folk över hela världen vill flytta till.

(PO)

#SEiEU20ÅR: ”Ofta gott är, vad de gamle säga”

Åt åldrig talare

du aldrig må skratta;

ofta gott är, vad de gamle säga.

Ofta ur skrumpet skinn

skarptänkta ord komma,

sådant som hänger bland hudar

och slänger bland småskinn

och lätt dinglar bland löpmagar.

ur vers 134 från Hávamál (Den Höges sång)

Ingvar Carlsson & Ulf Dinkelspiel

Ingvar Carlsson & Ulf Dinkelspiel

Det var gott om skrumpet skinn när Europahuset arrangerade 20 år sedan folkomröstningen om EU. På scenen satt nestorn i svensk europajournalistik Rolf Gustavsson (70 år) och modererade ett samtal mellan Ingvar Carlsson (80 år) som var socialdemokratisk statsminister vid folkomröstningen och Ulf Dinkelspiel (75 år) som var chefsförhandlare och även Europaminister 91-94. Att sedan PG Gyllenhammar (79 år) avslutade med att ta mikrofonen på slutet och hålla ett brandtal gjorde att det handlade om över 200 år av vuxen erfarenhet av politik, samhälle och Europafrågor.

För ynglingen Rolf Gustavsson var det där med ålder fascinerande och han betonade det i inledningen, vilket fick Ingvar Carlsson att muttra:

– Kan vi släppa det där med ålder nu.

Jag gör det i alla fall, och konstaterar (utan refereratsambition) några skarptänkta ord och slutsatser som kom under det timmeslånga samtalet. Citaten är från några stödtweets och fritt ur minnet och är alltså mer andemening och inte nödvändigtvis helt ordagrant.

*Tacka Berlinmurens fall för svenska EU-inträdet. Tidigare var neutraliteten och stå mellan Nato (vilket vi i idag vet inte var helt och hållet sant) och Sovjetunionens pakt en hämsko.IMG_3776

*Att Palme redan på tidigt 70-tal skulle gärna ha sett Sverige som medlemmar av det europeiska projektet, men att han gjorde bedömningen att folkopinionen samt neutralitetsfaktorn var så stark att det nog skulle bli ett nej (som i Norge) vid en folkomröstning. Carlsson: ”Hade Palme varit med om murens fall så skulle han ha verkat för ett EU-inträdet då”

*Carlsson är starkt övertygad om politikens möjligheter, vilket gjorde att han hade svårt att förstå varför vissa vänsterpolitiker som han inte ville nämna vid namn (varvid Rolf Gustavsson vänligt sufflerade för publiken GUDRUN SCHYMAN och fick en arg blick och repliken – ”Inga namn var det ju” tillbaka från Carlsson) kunde vara nöjda med EES-avtalet som gav det ekonomiska tillträdet men politisk maktlöshet och inte ville vara med i klubben och påverka.

*Att både Dinkelspiel och Carlsson i princip vill att Sverige inför Euron, men att EMU-projektet är dåligt förvaltat och skött. Farhågor om det över huvud taget kommer att hålla uttrycktes. Dinkelspiel var också förvånad över hur snabbt EMU blev verklighet efter inträdet, han trodde det skulle ha dröjt längre. Carlsson menade också att frågan om EMU var för ännu för otydlig och att blanda in den i folkomröstningen skulle nog ha varit olycklig (och lett till ett nej).IMG_3757

*Respekten, ja man skulle kunna kalla det för ömsint, mellan Carlsson och Dinkelspiel var stor. Carlsson sade bl a om Dinkelspiel att han var som ett exempel när svensk demokrati fungerar som bäst, med ansvarstagande över partigränserna. ”Något att lära av”, konstaterade Carlsson med en adress till nutiden från dåtiden.

*Roligast var nog Carlsson om DN Debatt. Carlssons strategi för försiktigt och stegvis, och han skrev en debattartikel som öppnade för ett medlemskap men som DN-redaktören tolkade tvärtemot och rubriksatte ”Carlsson stänger dörren”. Det var ju dock inte Carlssons budskap, ”så jag fick skriva en tlll”.

*Erfarenheterna från kärnkraftsomröstningen var vägledande för Carlssons strategi och taktik att få ett ja. ”Jag lärde mig respekt, fingertoppskänsla för att inte skada politiken, jag ville hitta en försiktig framgångsväg”.

(PO)

Fler Intagrambilder:

Rolf Gustavsson var först på plats.

Rolf Gustavsson var först på plats.

IMG_3733

Mikrofon på har Carlsson nog gjort några tusen gånger.

Trion med Dinkelspiel, ynglingen Gustavsson och Carlsson.

Trion med Dinkelspiel, ynglingen Gustavsson och Carlsson.

Rolf Gustavsson & Ingvar Carlsson.

Rolf Gustavsson & Ingvar Carlsson.

Mycket publik på plats i Europahuset.

Mycket publik på plats i Europahuset.

PG Gyllenhammar

PG Gyllenhammar

20 år sedan EU-inträdet.

20 år sedan EU-inträdet.

PG tog mikrofonen.

PG tog mikrofonen.

IMG_3812

Statssekreteraren Hans Dahlgren på plats för att prata om dagens prioriteringar.

Statssekreteraren Hans Dahlgren på plats för att prata om dagens prioriteringar.

Trä

#Wefie med gamla grannar i mitt Brysselkvarter.

EUbloggen lanserar hashtaggen #SEiEU20år

cropped-euflagga3.jpg

Det är snart 20 år sedan folkomröstningen om EU (13/11) och sedan EU-inträdet 1:a januari 1995. Inför diskussionen kring Sverige nu och då lanserar EUbloggen hashtaggen #SEiEU20år som gemensam tagg för diskussionen i sociala medier.

Vad säger ni, ska vi köra på den – eller finns det bättre förslag?

(PO)

EUbloggen granskar valmanifest: Sverigedemokraterna får VG

Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.

Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G.

Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om

SVERIGEDEMOKRATERNA sd

Har eget EU/Europakapitel: Ja.

Antal gånger som olika begrepp nämns:

EU: 7

Europa: 1

Europeisk(a): 5

Euron: 0

Konkreta löften i EU-politiken: 

Folkomröstning om utträde ur EU.

Nej till att Turkiet blir medlemmar i EU.

Minskad EU-avgift. Både genom att skära i EU:s budget såväl som att försöka minska Sveriges andel av kakan.

Återupprätta gränsskyddet (här säger inte Sverigedemokraterna hur, troligen menar SD (EUbloggens tolkning) att Sverige ska lämna Schengensamarbetet men det sägs inte rent ut).

Nej till Euron (medlemskap i den Ekonomiska och monetära unionen, EMU).

Överraskningsfaktor: Att Sverigedemokraterna, till skillnad från andra EU-kritiska partier, ger EU en så tydlig plats i valmanifestet.

Kommentar: EUbloggens trogna läsare vet att bloggen många gånger jagat Sverigedemokraterna i EU-sammanhang när partiet slarvat med siffror och källor. Den här gången blir dock bloggen lite överraskad över att Sverigedemokraterna ger EU en tydlig plats i valmanifestet under rubriken ”Ett nära europeiskt samarbete utan överstatlighet”. Sverigedemokraterna vill ju att Sverige ska lämna EU och är tydlig med det i valmanifestet eftersom det är en fråga som avgörs av svenska folket och Sveriges Riksdag. SD kopplar även andra EU-frågor där den svenska regeringen kan spela en roll, som att dra undan stödet till Turkiets medlemskap, lämna Schengen-samarbetet (min tolkning) och säga nej till Euron.

Där Folkpartiet (som är SD:s motpol i synen på EU) lyckas få med det europeiska perspektivet i fler frågor så lämnar Sverigedemokraterna raskt EU-kopplingen när Europakapitlet är över. Att  partiet inte nämner att miljö- och habitatfrågor har ett EU-perspektiv, att åtgärder mot brottslighet kanske behövs på en EU-nivå, att asylfrågor och energipolitik är EU-frågor, att slopandet av Lex Laval egentligen handlar om EU:s utstationeringsdirektiv drar ned helhetsintrycket.

Slutomdöme: Betygsnämnden har vacklat i betygsättningen mellan ett starkt G och ett svagt VG, men nämnden är svältfödd på att Europa/EU har en egen plats i valmanifesten som kan vägleda väljarna i partiernas syn på EU-frågor. Dessutom lyckas SD ta sig upp på andra plats i att nämna nyckelorden, och det räcker för att få granskningens första VG. Hade konkurrensen från andra partier varit hårdare hade nog betyget blivit G. Bloggarens skolgång är dock från den gamla gymnasieskolan där betygen sattes enligt Normalfördelningskurvan, vilket avspeglar sig även här.

(PO)

PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.

 

”Grekland är under attack av inkompetens”

Citatet ovan har jag nämnt tidigare, jag mötte det själv för fyra år sedan när jag bevakade förödande bränder som skördade åtskilliga liv. Uppfattningen av att Grekland är under attack av inkompetens, och att det orsakar landets problem. Jag har också från höga EU-politiker hört hur man lagt ut texten om Grekland och kallat det för en misslyckad statsbildning.

Beskedet att Greklands politiska ledning nu drar i nödbromsen och lägger landets framtid i händerna på en folkomröstning är för att använda Churchills ord: ”This is not the end, this is not even the beginning of the end, but it is the end of the beginning”.

Den grekiska tragedin är redo för ett nytt kapitel, ett kapitel där mörka konturer kan skönjas. En plågad grekisk befolkning med rekordlågt förtroende för den politiska ledningen, trött på åratal av vanstyre och hur makthavare på olika sätt har skott sig, ska i en folkomröstning säga vad? Nej till krispaket? Ja till konkurs? Eller Ja, vi ställer upp bakom en ledning vars förtroende (det gäller både regeringspartiet PASOK och det konservativa Ny Demokrati som är främsta oppositionsparti) är förbrukat eller Nej, vi vill ha en ny framtid men ingen vet hur vi ska få den? Ja till Euro, nej till Euro?

Viljan från övriga världen att mobilisera stöd till räddningsfonden lär svalna i väntan på en mycket osäker folkomröstning i januari. För Papandreou är det ett chansspel på hög nivå – där priset för förlust kommer att vara avgrundsdjup. Istället för att sitta i förarsätet har nu den grekiska regeringen satt sig i baksätet när bilen rullar mot stupet.

Grekland har som jag ser det följande alternativ:

1) Genomföra besparingarna och sätta sitt hopp till räddningspaketen. Stanna kvar i Euron.

2) Gå i konkurs, lämna Euron, devalvera valutan med omkring 50 procent och därigenom få ökad konkurrenskraft.

Båda alternativen behöver politiskt ledarskap och mobilisering, något som Grekland saknar, för att minska skadeverkningarna – både för de grekiska medborgarna och för övriga världen. Om det inte finns ett ledarskap riskerar händelsernas egen kraft ta över och då riskerar allt glida utom kontroll och med det konsekvenser som är ytterst svåröverblickbara.

Papandreou spelar högt, och historiens dom kommer att bli hård om spelet misslyckas.

(PO)

Läs mer nyheter: Bankaktierna rasar, Papandreou spelar högt, Finansministern till sjukhus, ”Samhällskollaps hotar”, Ilska i Europa, börsen i Athen störtdyker, Sarkozy kallar det för farligt och mer osäkerhet väntar.

Bloggar: Gunnar Hökmark (M) är inne på samma linje kring bristen på politiskt ansvar i Grekland.

Euron allt mindre önskvärd

Temperaturen kring euron fortsätter att stiga. Fler och fler signaler om att beslutsfattare runt omkring i Europa börjar bli nervösa när det gäller euron och dess framtid hopar sig.

De länder som ska införa valutan enligt fördragsåtaganden, som Sverige, skattar sig just nu lyckliga att man inte kom med. Trots att Sverige röstade nej i folkmomröstningen så är egentligen Sverige bundet av fördraget att införa Euron när konvergenskriterierna är uppfyllda – vilket Sverige medvetet valt att inte uppfylla. Under min tid i EU-kommissionens pressrum 2006-2007 kom frågan flera gånger till EU-kommissionens talesmän när man skulle skruva åt tumskruvarna på Sverige så att man uppfyller sina åtaganden.

Just nu är många Eurovänner glada över att Sverige står utanför. I Agenda i söndags sade bland annat finansminister Anders Borg att det var skönt att Sverige inte är med, läs mer i Expressen. Men regeringskamraterna i Folkpartiet är de enda som just nu i Sverige ändå förordar ett medlemskap – som i fredags på SvD Brännpunkt.

Det är snarare Borgs försiktighetslinje som präglar inriktningen i andra länder än Birgitta Ohlssons europositiva hållning.

Euractiv rapporterar idag om AFP som uppger att flera nya medlemsstater i EU, som också har förbundit sig att införa Euron när de är redo, nu tvekar och vill ta sig ur sina förbindelser. Diplomatiska källor pekar ut sju länder som är överväger folkomröstningar för att ändra sina fördrag med EU. Det är förutom tidigare euroskeptiska Tjeckien med presidenten Vaclav Klaus i spetsen och Ungern som hintat åt det här hållet tidigare, även Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien. Samtliga länder kom med 2004 eller 2007. De här länderna har också krävt att få sitta med vid bordet när euroländerna diskuterar krisen, eftersom besluten också påverkar länder som också är förbundna att gå med i framtiden.

Cypern, Estland, Malta, Slovakien och Slovenien som också de kom med i den femte utvidgningsvågen har redan infört Euron som valuta.

Samtidigt ökar trycket på Grekland med ryktena om en statskonkurs, och diskussionerna om ett land kan lämna eller inte går heta. EU-kommissionen försöker skapa lugn genom att slå fast att det inte går att lämna eurosamarbetet (till skillnad från själva EU som genom fördraget fått en utträdesklausul och att det finns anledning till optimism efter 2012. Men ihärdiga rykten om att Tyskland förbereder sig för ett grekiskt ”worst case/statskonkurs” får bankaktierna att falla rapporterar SvD. Om reaktionerna är överdrivna eller inte låter jag vara osagt, men det är tecken på instabiliteten och hur nervöst läget är.

Att allt fler länder mer eller mindre öppet pratar i termer som Anders Borg, ”skönt att vi inte är med”, visar bara på lägets allvar. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen – nyckeln för framtiden är vad de fransk-tyska politikerna nu förmår att göra för att hantera krisen.

(PO)

 

Island sade nej till Icesave

Islänningarna sade nej till Icesaveavtalet, precis som opinionsmätningarna indikerat. Det var det andra nejet om avtalet och därmed placeras medlemskapsförhandlingarna till EU i kylfacket. Icesaveavtal är troligtvis en förutsättning för att Storbritannien och Holland inte ska blockera medlemskapsfrågan. Läs mer om valet hos Expressen, DN och BBC .

Icesave var sparkonton i Storbritannien och Holland och när den isländska Landsbanki kollapsade förlorade investerare ca 35-40 miljarder kronor. Regeringarna i Storbritannien och Holland ersatte 400 000 sparare och skickade notan till Reykjavik.

Första dealen var att betala tillbaka till 5,5 procents ränta fram till 2024. I en folkomröstning 2010 sade 93 procent av islänningarna nej tack. Regeringen fick förhandla om men även den här gången skickade presidenten frågan till folkomröstning. Uppgörelsen som Island sagt nej till nu var att betala tillbaka pengarna fram till 2046 till en betydligt lägre ränta 3-3,3%.

Tredje gången gillt?

(PO)


Folkomröstning på Island igång

Folkomröstning nummer två om det omstridda Icesaveavtalet är i gång på Island nu. Det handlar om Islands ansvar för bankkrascher och ersättning till sparare i Holland och Storbritannien, första gången sade folket nej och då lyckades Island förhandla ned notan. Ett ja anses vara betydelsefullt ifall Islands medlemskapsförhandlingar ska kunna ta fart. Ett nej innebär ett åtminstone tillfälligt halt. Samtidigt återstår till exempel fiskefrågor att lösa i relationen mellan EU och Island.
Vallokalerna stänger klockan 23 svensk tid och vi kan vänta oss valresultat i morgon förmiddag. Opinionsmätningar i veckan indikerar ett övertag för nej sidan.
(PO)