SD lade ned rösterna i Ukrainaomröstningen

Kristina Winberg (SD)

Kristina Winberg (SD)

Sverigedemokraternas rörelseförflyttning fortsätter i Rysslandspolitiken i Europaparlamentet. Partiet lade ned sina röster under torsdagen i frågan om att ge lån till Ukraina på 1,8 miljarder euro. Partiet var det enda svenska som INTE röstade för, samtidigt röstade man heller inte emot och bröt därmed röstlinjen ihop med UKIP som man följde stenhårt under 2014. SD är alltjämt det parti av de svenska som röstar mest i Rysslands intressen men rör sig bort från parlamentets extremposition som man hamnade i EUbloggens Rysslandsindex 2014. För att citera Lars Adaktusson (KD):

”Man valde att ställa sig neutrala i frågan om EU ska agera för att stödja Ukraina. Bättre än att rösta nej, som tidigare, men fortfarande på fel sida om den utrikespolitiska anständighetens linje.”

Och inte heller i Sveriges säkerhetspolitiska intresse ska tilläggas. Gudrun Persson är Sveriges ledande säkerhetsexpert på Ryssland och svarade så här i veckan på en twitterfråga från undertecknad:

Tillbaka till Europaparlamentet. I sakfrågan handlade det om att hjälpa Ukraina att undvika statsbankrutt genom att låna pengar utifrån och sedan låna vidare till Ukraina med samma ränta. Pengarna kopplas till strukturreformer i landet.

 – Dagens omröstning är en tydlig politisk signal, inte bara till Ukraina, som nu ser att vi inte ger vika i vårt stöd till landet, utan också till de länder som försöker splittra oss i hjälpen till Ukraina, sa litauern Gabrielius Landsbergis (EPP-gruppen), som lett parlamentets arbete med frågan i ett pressmeddelande.

Röstsiffrorna blev 492 ja-röster mot 107 nej-röster och 13 nedlagda röster. Två av de nedlagda kom från Peter Lundgren och Kristina Winberg som därmed bröt med partigruppslinjen. EFDD-gruppens litauer röstade som vanligt ja, den här gången tillsammans med gruppens fransyska. Övriga, alltså bl a UKIP och M5S röstade nej.

Ett axplock av hur andra partier som brukar rösta nej eller vara splittrade.

AfD (ECR) – 1 ledamot röstade ja, fyra nej. Partiet fortsätter att vara splittrat men tyngde över på nejlinjen.

FPÖ (grupplösa) – röstade nej

Jobbik (Grupplösa) – lade ned rösterna.

Front National (grupplösa) – röstade nej

Gyllene Gryning (Grupplösa) -var med på fascistmötet i St Petersburg i helgen röstade så klart nej.

På vänstersidan fortsatte GUE/NGL sin Rysslandsvänliga linje och röstade nej vilket innebär att både Syriza och Die Linke. Men sin vana trogen så bröt Malin Björk (V) partigruppslinjen och röstade ja som den enda i sin grupp. Nedlagda röster kom från vänstergruppens irländare och britter medan ledamöterna från Finland och Danmark följde grupplinjen i ett nej.

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 - EP

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 – EP

(PO)

Europas femte kolonn träffas i St Petersburg

Just nu träffas Europas mest utpräglade och öppna femtekolonn för ett möte i Ryssland tillsammans med ryska nationalister. Den officiella titeln på mötet är ”Internationella ryska konservativa forumet”. Bakom arrangemanget står partiet Rodina, även om det finns en mellanhand i arrangörsledet. Det bör i sammanhanget noteras att Rysslands förste vice premiärminister Dmitrij Rogozin var tidigare partiledare för just Rodina, Moderlandet, kopplingen rakt in i Kreml är alltså uppenbar.

Gemensamt för deltagarna är att de ställer sig bakom Putins och Rysslands agerande och att de alla står långt ut på kanten politiskt.

deltagarlistan kan vi notera några Europaparlamentariker.

…samt förra MEP:en Roberto Fiore.

Svenskarnas partis partiledare Stefan Jacobsson deltar också. Jacobsson har ju lyfts upp av ryska medier som Russia Today. Svenskarnas parti är bildat, som uppmärksamma läsare påpepkat, från det nedlagda Nationalsocialistiska fronten.

På plats finns också danska nazister och Nick Griffin från British National Party. Framför allt handlar det om partier som är med i den nybilda europeiska fascistorganisationen APF, Alliance for Peace and Freedom (obs länk till organisationens hemsida) som bildades officiellt i februari i ett konferensrum i Europaparlamentet (obs länk till Svenskarnas Parti).

Det handlar alltså om ett gäng nazister, rasister, fascister och antisemiter som träffar sina ryska kompisar. Mötesdeltagarna är alltså extremt utpräglade och de i sammanhanget mer ”moderata” Putinvänner både till höger och vänster som Front National, FPÖ, KKE, Syriza, UKIP, Die Linke, Oberoende Greker mfl inte ens vill ta i de deltagande partierna med tång eftersom sammanhanget är för brunsvart för dom. Detta trots att det är partier som på olika sätt haft nära kontakter med Putinregimen, agerat som nyttiga idioter som valobservatörer på Krim och i Donetsk/Luhansk eller i största allmänhet uttryckt sympatier och stöd. (OBS detta stycke har uppdaterats pga otydlig syftning).

Från den ryska sidan sidan deltar Alexander Kofman som är så kallad utrikesminister i den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk, alltså en Terijoki-regim för 2010-talet. I sammanhanget är det intressant att fortsätta att se hur vissa delar av den Putinvänliga-vänstern i bland annat Sverige fortsätter att ge stöd åt ”folkrepublikernas kamp mot fascismen” när många av Europas nazister är på Rysslands sida i konflikten.

Uppdaterat 1: Även Svenska Motståndsrörelsen uppger på sin hemsida att de deltar i mötet.

Uppdaterat 2: Har haft en diskussion med Donbassföreningen som säger sig kämpa mot ”fascismen i Kiev” om vilket sällskap som Donetskgänget befunnit sig idag. Nedan ett smakprov, men läs hela tråden här.

Det som kan tilläggas och som inte framgår i vår diskussion är att det finns naziförband på Donbassryssarnas sida också. Till exempel har det ryska nazistpartiet RNE åtskilliga frivilliga på plats på den ”ryska” ”antifascistiska sidan”. Kontakterna mellan ryska nazister, europeiska nazister (ff a från länder som aldrig varit ockuperade av Ryssland) och Donetsk-regimen är alltså väl etablerade. Buzzfeeds reporter på plats i St Petersburg twittrade ut en bild på den euroasiatiska swastikan som Donbassfolket delade ut till sina vänner.

(PO)

PS Fler tweets:

Trångt på högerkanten – rackarspel att vänta

euflaggor.jpg

Det som är riktigt intressant med den senaste Pollwatch-rapporten är hur trångt det ser ut att bli till höger om Moderaterna och Kristdemokraterna. Som läget är nu kan tre partigrupper med runt 40 mandat vardera komma att bildas, men vem som sitter med vem kan bli ett psykologiskt tjuv- och rackarspel eftersom det krävs parlamentariker från 7 länder (och 25 mandat) för att få bilda partigrupp. Det kommer att bli huggsexa och dragkamp där förloraren riskerar att misslyckas med partigruppsbildandet.

När det gäller Sverigedemokraterna har jag diskuterat SD:s dilemma i det här blogginlägget som också länkar till en text i Gefle Dagblad som i grunden handlar om att de tre partigrupperna så är det bara den längst till höger som håller dörren öppen. Men låt oss titta närmare på grupperna (från höger till ännu mera höger):

 

ECR (European Conservatives and Reformist Group)

Dominerande partier: Tory (Konservativa partiet) med prognos på ca 20,4% & 15 mandat samt polska Prawo I Sprawiedliwosc (Lag & Rättvisa) 30,3% och 16 mandat.

Prognos: Enligt Pollwatch väntas gruppen efter valet ha medlemmar från 6 länder (Pollwatch listar förutom UK och Polen även Tjeckien, Litauen, Nederländerna och Slovakien). Partigruppen behöver alltså rekrytera minst ett parti till vilket öppnar exempelvis för att Sannfinländare lämnar EFD och går med i ECR, vilket partiledaren Timo Soini var mycket tydlig med var hans två enda alternativ i Yles svenskspråkiga debatt. Det andra alternativet som det pratas om är N/VA, ett flamländskt nationalistparti från Belgien som idag tillhör den Gröna Gruppens EFA-del.

Det tredje alternativet, och som skulle ge gruppen sex färska mandat i Pollwatch-mätning är det nybildade tyska EU-skeptiska partiet AfD, Alternativ för Tyskland. Räkna med att det blir dragkamp mellan ECR och EFD om de här partierna.

Sverigedemokraterna och ECR: Att Tories, Moderaternas systerparti, skulle ta in SD i gruppen – när UKIP dissar dom för att man inte anser att partiet är tillräckligt rumsrent är så osannolikt att det enda jag får i huvudet är Tage Danielsson (men SD är inget Harrisburg i det här fallet).

 

 

EFD  (Europe of Freedom & Democracy)

Dominerande parti: United Kingdom Independent Party med prognos på 31,9% och 23 mandat.

Prognos: Enligt Pollwatch väntas gruppen ha medlemmar från 8 länder efter valet. Men då ska vi komma ihåg att EFD riskerar att tappa Sannfinländarna till ECR, så var dom nere på sju. La Lega Nord har flaggat för att de vill gå samman med Le Pens Nationella Fronten och väntas lämna EFD. Då var dom bara sex. Likadant för Slovakiska SNS. Då var dom bara fem. Det har varit en intensiv lobbying från Marine Le Pen som kan i stort säga ha friat till UKIP, men när det inte fungerat har hon skickat in en vädjande Gert Wildeers som öppet sagt till brittisk press att Farages löfte om att aldrig samarbeta med Nationella Fronten kommer att ändras men inte heller det tycks beveka UKIP. Drömmen från Le Pens sida är att EFD ska gå upp i en större European Alliance For Freedom som istället för att ha två grupper på runt 40 mandat få till en stor grupp på runt 80 mandat. Det skulle bli parlamentets tredje största grupp.

Förutom att UKIP sagt no, nay never, så har Danskt Folkeparti också uteslutit all samröre med Le Pen. Det utsatta läget med risken att halka under det magiska talet sju länder gör att EFD behöver gå på värvarstråt. Sverigedemokraterna skulle ha varit en enkel lösning, men där är det stopp, partiet är inte välkommen.  Så räkna med att Nigel Farage kommer att göra allt för att behålla Sannfinländarna och även locka in tyska AfD för att inte gruppen ska upplösas pga för få medlemsländer. Drömmen som Farage uttryckt att Junilistan skulle ta plats från Sverige, får fortsättas att betraktas som drömmar.

Sverigedemokraterna och EFD: Med Sannfinländare och Danskt Folkeparti kunde man tro att SD skulle kunna hamna här, men i UKIP:s ögon är alltså SD ett skadat gods, med problem inom ungdomsförbundet och historiskt alldeles för mycket kopplingar till nazism och rasism, samt att man har haft för goda kontakter med Nationella Fronten och Vlaams Belang vilket misstänkliggjort SD än mer i engelsmännens ögon.

 

EAF (European Alliance for Freedom)

Dominerande parti: Front National i Frankrike med prognos på 23,5% och 22 mandat.

Prognos: Marine Le Pen har jobbat ihärdigt på att bygga en hållbar allians till höger om de sista högerskeptikerna i parlamentet (läs EFD). I bygget som nyckelklossar finns Österrikiska Frihetspartiet, belgiska Vlaams Belang och Geert Wilders holländska frihetsparti (som trots tidigare utfästelser att inte samarbeta med Le Pen pga antisemitism nu svängt). Dessutom finns SD med här – med halva inne så att säga genom att Kent Ekroth är partialliansens kassör.

Dessutom räknar Pollwatch att La Lega Nord från Italien och slovakiska SNS parti tar plats i gruppen (lämnar EFD) som därmed uppnår sju medlemsländer. Med SD är prognosen 38 mandat. Utan Sverigedemokraterna behöver Le Pen gå på värvarstråt eller i värsta fall börja snegla på de besudlade (som inte är rumsrena till och med i Le Pens ögon).

Sverigedemokraterna och EAF: Läs mer om SD:s dilemma i det här blogginlägget som också länkar till en text i Gefle Dagblad.

DE BESUDLADE:

En grupp högerhögerextrema/nazistiska partier som till exempel både Sverigedemokraterna och Nationella Fronten sagt att de här vill vi inte ta med i tång ens. I den gruppen finns Gyllene Gryning från Grekland och Jobbik i Ungern och British National Party (som ser ut att bli utraderade). De kommer att bli grupplösa i Europaparlamentet ifall inte Le Pen tvingas av realpolitiska skäl i att välja den minst besudlade av de besudlade för att fylla sin kvot av sju medlemsländer.

Mitt stalltips: Samtliga tre; ECR, EFD och EAF får ihop sin matematik på något sätt och kommer att bli partigrupper efter 25:e maj.

(PO)