Till den fria rörlighetens försvar

I en ledare som går i morgon i de fyra tidningarna i Hälsingland skriver jag ”Till den fria rörlighetens försvar”. Det med anledning av tiggeridebattens mer mörka sidor där man riktar angrepp mot EU:s fundament, den fria rörligheten.

Visst har vi sett vissa problem i vissa branscher som transportbranschen och byggbranschen. Men när fackförbund på ena sidan och SD på den andra utifrån EU-migranterna ger sig på den fria rörligheten måste man fråga sig vem vinner egentligen på detta? I vems intresse? Vad vore alternativen utan ett EU med fri rörlighet? Vad händer med ekonomi och sådant vi är vana vid numera – som att kunna röra oss fritt i stora delar av Europa.

Jag förnekar inte att det finns konsekvenser som är problematiska, exempelvis Rumänien och Bulgariens deltagande. Jag tillhörde de som ansåg att länderna kom med i EU alldeles för tidigt och att det fanns för mycket att åtgärda på hemmaplan för Bukarest och Sofia för att de skulle vara mogna. I sak hade jag inte fel då, eller nu, men när jag betraktar det som hänt sedan 2007 i östra Europa måste jag landa i att det var tur att Bulgarien och Rumänien kom med i unionen när de gjorde det. Alternativet hade troligen varit att det vi ser i Ukraina och Georgien idag hade vi sett i Rumänien och kanske Bulgarien, hur Ryssland aktivt försöker destabilisera, till och med annektera och invadera, genom hybridkrigföring.

Däremot finns det saker vi måste kunna diskutera, problematisera och hitta lösningar utan att riva pelarna som håller upp taket. Det handlar texten om i Hälsingetidningarna i morgon.

(PO)

EUbloggen avslöjar: Det här ska kommissionen göra 2015 (II)

EUbloggen har ju fått se ett utkast på det arbetsprogram 2015 som EU-kommissionen lägger fram i nästa i vecka. Här kan du läsa om de 80-tal EU-förslag som skrotas. I ett par inlägg kommer nu bloggen att lyfta fram de 23 nya initiativ som EU-kommissionen kommer att presentera nästa år.

Tidigare inlägg:

1) Förslag om bl a lobbyregister 

I Kommissionens arbetsprogram finns 10 prioriteringar. En av dessa prioriteringar handlar om att stärka den inre marknaden och förstärka EU:s industriella bas. Den inre marknaden är tillsammans med fred EU:s stora framgångssaga men det finns fortfarande mer att göra för att öka Europas globala konkurrenskraft och för att skapa jobb.

EU-kommissionen planerar här fem initiativ (alltså nästan 20 procent av nästa års inititiativ på en av 10 punkter).

*Paket för en mobil arbetskraft; syftar till att öka rörligheten på arbetsmarknaden men också att motverka missbruk. I paketet övergår en översyn att Utstationeringsdirektivet (känt i Sverige genom Vaxholm) och att förbättra EURES (jobbnätverket).

*Inre marknadsstrategi för varor och tjänster: Fokus på fördjupad integration och standardiseringar inom framför allt små och medelstora företag där man bedömer tillväxtkraften är som störst, som tjänsteföretag, byggmarknaden, handel, avancerad tillverkning men även det som kallas för reglerade yrken (ex apotek).

*Plan för kapitalmarknadsunion: En handlingsplan för att förbättra finansieringen av företag genom se över och skapa mer effektiva instrument, däribland ett ramverk för säkerhet vid lån.

*Ramverk för Finansiella institutioner som inte är banker: Syftar till att skapa ett ramverk för att hantera kriser i finansiella instititutioner på samma sätt som för banker.

*Flygpaket: Syftar till att förbättra konkurrensen på den europeiska flygmarknaden, innebär bland annat en översyn av EASA, Europeiska luftsäkerhetsmyndigheten, 216/2008 och en kommunikation där utmaningar och hur man ska förbättra konkurrensen ska identifieras.

(PO)

Gunnar Hökmark tar hand om bankstrukturer

Gunnar Hökmark

Nu börjar arbetet i det nya Europaparlamentet komma igång och fördelningen av rapportörskap trillar in både till vänster och höger. I veckan blev det klart att Gunnar Hökmark (M) får rapportörskapet för ”Strukturell reform av EU:s banksektor”, ett uppdrag i den tyngre klassen.

EU-kommissionens förslag till lagstiftning bygger på Liikanenrapporten (en expertgrupp i kölvattnet på finanskrisen) och handlar om säkerheten för banker som både bedriver traditionell bankverksamhet och investmentbanking som medför risk. Det är alltså lagstiftning som kan få stor betydelse för dig både som bankkund men framför allt som skattebetalande medborgare. Instabila banker och bankkrascher är ett hot mot hela ekonomin, tillväxt och stabilitet. I EU-kommissionens förslag finns en separation av de stora bankernas högriskverksamhet som gäller omkring de trettio största bankerna inom EU (berör troligen Nordea skriver Europaportalen). Det handlar om banker som är för stora för att få gå omkull, men alldeles för dyra att rädda. I ett pressmeddelande säger Gunnar Hökmark att hans mål är att hitta balansen:

– Min ambition är att säkra att vi kan ha banker som är konkurrenskraftiga, med förmåga att bidra till de krediter och investeringar som är en förutsättning för tillväxt, och samtidigt är stabila delar av samhällsekonomin.  

Gunnar Hökmark var tidigare rapportör för EU:s bankkrislagstiftning och uppdraget från Ekonomiutskottet är alltså det andra tunga bankrapportörskapet till Hökmark.

–    Det är viktigt att europeiska banker kan bidra till finansieringen av de investeringar som säkrar nya jobb och ökad konkurrenskraft. Min uppfattning är att det inte i första hand behöver vara bankernas struktur som är ett problem utan snarare om deras struktur skapar en riskexponering som riskerar att drabba den finansiella stabiliteten som sådan, säger Gunnar Hökmark i pressmeddelandet.   

När kommissionen lade förslaget i januari konstaterade Michel Barnier, kommissionär för inre marknad, att målet är att skattebetalarna ska slippa framtida noter för bankspekulationer:

– De föreslagna åtgärderna kommer att stärka den finansiella stabiliteten och se till att skattebetalarna inte behöver betala för bankernas misstag. Det kommer att ge den gemensamma ram på EU-nivå som är nödvändig för att garantera att olika nationella lösningar inte skapar ”skarvar” i bankunionen eller undergräver den inre marknadens funktion. Förslagen är väl avvägda för se till att den känsliga balansen mellan finansiell stabilitet och rätta förutsättningar för utlåning till den reala ekonomin garanteras, vilket är av särskild betydelse för konkurrenskraft och tillväxt.

(PO)

 

Lena Ek (C) crowdsourcar

Centerpartiets Europaparlamentariker Lena Ek är en av många som förstått kraften i kollektivt skapande. Jag vet inte om det är första gången Lena Ek gör det, men hon sällar sig till något som fler och fler Europapolitiker gör – ber väljare och intressegrupper om hjälp med betänkanden. Tidigare har Eva-Britt Svensson (V) skapat en Facebookgrupp kring Hur stoppa våld mot kvinnor som fått över 1000 följare, däribland folkpartister, miljöpartister, centerpartister och socialdemokrater (säkert från fler partier också det var några av dom jag såg när jag tittade på medlemmarna i gruppen) och författaren Karin Alfredsson. Genom Facebookgruppen har Svensson fått in synpunkter på betänkandet.

Nu efterlyser Lena Ek hjälp, inte bara i ett betänkande utan i alla sex som hon är sysselsatt med just nu:

• Översynen efter halva tiden av det sjunde ramprogrammet för forskning
• En analys av möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser med mer än 20 % och en bedömning av riskerna för koldioxidläckage
• En inre marknad för företag och tillväxt
• En ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin
• Kvinnor och klimatförändringar
• Stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

Törs man gissa att fler Europaparlamentariker kommer att prova på crowdsourcing?