FLASH: SD blir grupplösa

Kristina Winberg (SD)

Kristina Winberg (SD)

Vid lunchtid idag började uppgifter cirkulera om att EFDD-gruppen bryter samman.

Orsaken uppges vara att en lettisk ledamot lämnar gruppen och därmed så är inte EFDD längre en behörig grupp enligt parlamentets regler. Det betyder mindre finansiering, sämre tillgång till talartiden och rapportörskap.

Det betyder för SD:s två MEP:ar att sitta med grupplösa och utan inflytande. Sammanbrottet kommer att innebära en ny process i vem som tar vem till höger om högern och om den leder fram till en lösning kommer en ny grupp att bildas, eller så misslyckas man igen. Extremhögern i Europaparlamentet är inte så bra på samarbete.

Jag sitter upptagen med andra saker under dagen men hoppas kunna uppdatera i kväll/natt med mer, inklusive bekräftelse på vad som skett.

UPPDATERAT 13:00: Uppgifterna är nu bekräftade av Europaparlamentets officiella talesperson. Genom det lettiska avhoppet finns inte längre medlemmar från sju länder och gruppen upplöstes idag. Sverigedemokraterna i detta nu alltså grupplösa.

UPPDATERAT 23:50: Som jag konstaterade tidigare – så har det varit en späckad dag med annat så det är först nu som jag kunnat uppdatera. En formulering i orginalinlägget har retat några SD-vänner på twitter var: ”Extremhögern i Europaparlamentet är inte så bra på samarbete.” Dels syftar jag på den havererade ITS och de partier som är i grupplöshet idag, men även en del av de som ingick i EFDD. För den som vill fördjupa sig i hur mycket höger om högern de olika partierna är bjuder jag på den här fyrfältaren. Därmed lämnar jag etikettsdiskussionen för den här gången, men den som vill kan se twittertråden.

Officiellt från EFDD håll skyller man på att elakingen talmannen Martin Schulz, stygga EPP & Socialdemokraterna utpressat och tvingat bort Iveta Grigule från Lettland ur gruppen för att hon ska kunna bli ordförande för någon av delegationerna till något av Stan-länderna i forna Sovjetunionen. Det ligger i linje med hur EFDD försöker spinna sina motgångar, att etablissemanget motarbetar dom och att det är ful spel. EFDD har rätt i att Europaparlamentet inte är någon söndagsskola direkt. Det är mycket skvaller, positioneringar och politisk hardboll emellanåt (fråga Cecilia Malmström om någon), men i just det här fallet tror jag det handlar om Vladimir.

Jag är egentligen förvånad över att inte SD och övriga i EFDD sett det här scenariot komma. Jag tog upp frågan för ett par veckor sedan när jag träffade Kristina Winberg i Europaparlmentet och det blev väldigt tydligt att den interna kommunikationen och processen i EFDD verkade obefintligt. Frågan jag tog upp var varför SD agerar som Putins bästa vänner i Europaparlamentet genom att rösta emot allt som har med Ukraina att göra. När jag frågade varför det inte var aktuellt för henne och Peter Lundgren att faktiskt göra gemensam sak med partigruppens balter och rösta för Ukraina och gå emot Farages fabläss för Putin precis som dom har gjort visade det sig att Winberg inte ens visste att partigruppskamraterna från Baltikum röstat annorlunda.

Om vi vänder blickarna mot den lettiska inrikespolitiken så är inte vänster-höger den stora skiljelinjen utan Putin är vattendelaren. Grigules parti sitter efter valet i koalitionsförhandlingar och hör alltså på hemmaplan till anti-Putinlinjen. Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att tänka ut scenariot att det inte är så poppis att man i Europaparlamentet bidrar med politiskt inflytande och mer pengar till någon som agerar emot ens nationella intressen. All politik är lokal, Sverige och bilden av SD här hemma i Sverige är viktigaste för SD. Det är samma sak för den Grigules lettiska bondeunion. Ska man bilda regering i Riga under allt hårdare tryck från Ryssland kan man inte samtidigt göda sin fiendes vänner på det ställe man hoppas på stöd och uppbackning i en krissituation. Jag tror faktiskt att avhoppet varken är enklare eller svårare än så, och om EFDD hade varit lite mer politiskt smart och sammanhållet hade man sett det här komma och kunnat undvika ett så snabbt sammanbrott.

Tittar vi framåt – vad händer nu. Officiellt från Sverigedemokratiskt håll är beskedet tidigare besked ligger fast. På en tweet från statsvetaren Niklas Bolin i diskussion med en annan twittrare går SD:s riksdagsledamot Martin Kinnunen in och säger – rodret ligger fast. 

Det betyder att SD i nuläget inte är beredd att samarbeta med Front National och Le Pen. Priset här hemma i Sverige är för stort fortfarande. Däremot är det ingen hemlighet att det finns i SD folk som gärna ser ett samarbete med FN, Vlaams Belang & de andra, det märks i bloggar och det vet jag också från samtal med Sverigedemokrater men även under åren med andra partier. Så långt tillbaka som 2007 fördes dialog mellan SD och dåvarande ITS om att SD skulle vid ett mandat i valet 2009 kliva in tillsammans med Le Pen. Det räcker också för den som hänger på PLUX för att se vilka som hänger med vilka för att inse att det finns kontakter från SD till partier som idag är grupplösa.

Däremot, för att understryka det återigen, Jimmie Åkesson är en smart partiledare som tvättar partiet och positionerar det för att ta steget upp till 20 procent i nästa riksdagsval. Därför gör han inte misstaget att tillåta SD i Europaparlamentet hoppa i säng med Le Pen & Wilders.

Den idag enda chansen för EFDD att överleva är att ge sig ut på rövarjakt efter en MEP från något land som idag inte är med i gruppen och köpa över den till gruppen. Det lär inte handla om någon av de grupplösa idag. Tittar vi på det är en allsköns soppa av fascister, högerextremister, stalinister och allmänna galningar för att uttrycka sig frankt. Skulle UKIP behöva ta i en sådan i tång förstör det chanserna i nästa brittiska val (precis vad Tory vill).

Farage har redan fått ta alldeles för mycket chans genom att ta in Sverigedemokraterna som man först ratade, men efter att Tory spelat hardball och hackat sönder dåvarande EFD till oigenkännlighet genom att värva över partier hade inte Farage så mycket val. Därför är det mest troliga att Farage och Grillos femstjärnerörelse ger sig ut på jakt efter partier som finns andra partigrupper och som kan vara öppna för en övergång under pågående säsong (för att använda sportliknelsen).

Om den manövern misslyckas så är det troliga scenariot att vinnaren på EFDD:s sönderfall blir den Gröna Gruppen till svenska Miljöpartister stora glädje. Ett antal Femstjärnepartister kommer att vilja gå med i Gröna Gruppen, och för svenska MP är det ett välkommet tillskottet eftersom MP är EU-skeptiker medan partigruppen är federalistiskt. Med italienarna så blir den EU-kritiska falangen i Gröna Gruppen märkbart starkare. Ni förstår kopplingen och flörten mellan De Gröna och Grillos gäng om man ser hur exempelvis MP ställde sig på EFDD:s sida i spelet om presidieplatserna.

På den andra kanten gnuggar Marine Le Pen händerna. För även om Jimmie står emot sirenen så finns det andra småpartier som kan vara villiga att se till att Wilders profetia om att man kommer att bilda partigrupp under mandatperiod blir verklighet, i alla fall om det funkar på hemmaplan och budet är rätt.

För Sverigedemokraterna betyder dagens utveckling, och om inte värvarjakten på att sno över någon till sitt läger lyckas, en prestigeförlust, mindre talartid, färre möjligheter till rapportörskap och mindre pengar. Varje MEP var i partigruppsbidrag för 2015 värd 84 320 Euro, alltså totalt ca 170 000 euro (ca 1,5 MSEK). Hur pengarna sedan fördelats internt i EFDD låter jag vara osagt, men sett på fem år rör det sig alltså om ca 7,5 MSEK.

Tillägg fredag 13:20: Nyheten om Jimmie Åkessons sjukskrivning för utmattning kom överraskande i alla fall för mig. Om det blir en relativt kortvarig frånvaro påverkar inte det analysen ovan. Om Åkessons frånvaro blir väldigt lång eller om han efter sin viloperiod väljer att kliva av politiken så är framtiden mer osäker i hur SD kan tänkas agera i förhållande till Le Pen & Co.

Medmänskligt hoppas jag att Jimmie Åkesson kryar på sig och tillfrisknar.

TILLÄGG lördag 11:10: På twitter får jag höra av flera att jag underskattar förankringen att säga nej till samarbete med Le Pen inom Sverigedemokraterna, och att det inte står eller faller med Åkesson. Det är möjligt att det är så, samtidigt är Sverigedemokraterna duktiga på att skicka dubbla signaler.

Geert Wilders i Holland har ju bundit sig och sitt parti VvP med Le Pens FN, och Sverigedemokraternas MEP Peter Lundgren har valt att rekrytera två assister med bakgrund i just VvP. Och som sagt var, de kontaktytor som har funnits och finns skickar andra signaler. Vad som är starkast får en eventuell framtid utvisa.

När det gäller Grillos M5S-Mepar säger rykten att även ALDE är på jakt efter ledamöter att locka över. ALDE förlorade ju sin tredjeplats till ECR.

(PO)

IMG_3147.JPG

Det mörknar för UKIP, Femstjärnerörelsen och Sverigedemokraterna.

Annonser

UPPGIFTER IDAG: Le Pen i mål, godnatt Farage

PHOTO © European Union 2014

OUI! Marine Le Pen jublar PHOTO © European Union 2014

Mycket tyder nu på att EAF, den mest högerextrema gruppen kommer att bildas i Europaparlamentet. Sharon Bellul Enici (från Malta) som är generalsekreterare för EAF bekräftar för Europolitics att European Alliance For Freedom klarar kriterierna att bilda partigrupp som innebär medlemmar från minst sju länder.

Enligt uppgifter på twitter handlar det om polska Kongresspartiet Nya Rättigheter ((Kongres Nowej Prawicy) som har en ledamot som sagt gör om kommissionsbyggnaden till en bordell) med 4 ledamöter som har signat upp för EAF. KNP är nya i parlamentet. Twitter pekar också ut att minst en ledamot från litauiska Lag & Rättvisa (Tvarka ir teisingumas) ska ha valt EAF. Lag & Rättvisa satt den gångna mandatperioden med Nigel Farages grupp EFD.

Det innebär att EAF består av följande (om uppgifterna är korrekta):

FRANKRIKE: Front National 24 ledamöter

ÖSTERRIKE: Frihetspartiet (FPÖ) 4 ledamöter

BELGIEN: Vlaams Belang 1 ledamot

ITALIEN: Lega Nord 5 ledamöter

NEDERLÄNDERNA: Frihetspartiet (PVV) 4 ledamöter

POLEN: Kongresspartiet Nya Rättigheter (Kongres Nowej Prawicy) 4 ledamöter.

LITAUEN: Lag & Rättvisa (Tvarka ir teisingumas), 1 el 2 ledamöter.

Totalt: 43 el 44 ledamöter.

Det här är förstås en prestigevinst utan dess like för Marine Le Pen. En annan vinnare är Storbritanniens premiärminister David Cameron som lyckats att slå sönder Nigel Farage partigrupp genom att värva över EFD-partier till ECR.

Samtidigt finns uppgifter om att det först är nästa vecka som en presskonferens kommer att hållas för att tillkännage gruppen. Ryktena nu kan innebär att det är en del i ett psykologiskt spel att försöka få UKIP att mjukna och göra upp med Le Pen om att bilda en starkare gemensam pakt (mitt scenario 4) eller att få tveksamma partier att hoppa på ett vinnande skepp. Samtidigt har föregångargruppen ITS gått under av interna strider, så även om det blir en partigrupp med precis sju länder bildas så är det inte säkert att den överlever hela mandatperioden.

För Sverigedemokraternas del återstår nu följande hopp för att slippa grupplösheten: Ryktena är förhastade och Farage ser till att vinna tillbaka polacker och litauer och kanske på köpet lyckas flörta hem Lega Nord och plockar in SD för att klara av gruppgränsen (mitt scenario 3) eller att Farage och Le Pen gör upp och SD ansluter (scenario 4).

Samtidigt finns EAF:s kassör, sverigedemokraten Kent Ekroth och suppleanten i riksdagens EU-nämnd, just nu i smeten på PLUX (krogarna intill Europaparlamentet) enligt sociala medier. Man kan utgå från att han deltar i det politiska förhandlingsspel som pågår.

TILLÄGG: Enligt SD:s pressansvarige Martin Kinnunen är Kent Ekroth på plats på uppdrag för SD för att förhandla med andra partier. SD räknar med att tidigaste i nästa vecka ha något att kommunicera i gruppfrågan. Kinnunen uppger också att ”Kents engagemang i EAF är över”, men har inte svarat på den raka frågan är Ekroth idag  kassör i EAF, ja eller nej.”

TILLÄGG 2: Under onsdagen har dementier från litauiskt håll dykt upp, att det ska inte handla om dom i alla fall. Återstår att se om det bara är medvetna rykten i det politiska spelet eller om det finns fler kort i bakfickan hos Le Pen, eller om det är som så att litauerna fått kalla fötter. TBC!

(PO)

SD riskerar att bli ensamma i Bryssel

sd-affisch
Debuterar idag som fri kolumnist på Gefle Dagblads ledarsida, och kommer att medverka några gånger fram till valdagen 25:e maj. Mitt första bidrag handlar om en fråga som jag ägnade tid åt första gången redan 2007, Sverigedemokraterna och gruppfrågan. Den gången handlade det om SD skulle, vid mandat 2009, gå med i Le Pens dåvarande partigrupp ITS. Nu sju år senare är frågeställningen den samma även om ITS inte längre finns, och svaren från SD de samma (att de vet för lite). Utan partigrupptillhörighet blir eventuella parlamentariker högavlönade bänknötare och dyra bidragsmottagare i utlandet, men frågan är om SD är beredd att betala priset för vad en partigrupp kan innebära för intresset hos svenska väljare att rösta på partiet.

Läs krönikan här!

(PO)