Följ State of the Union på Hela Hälsingland

EU-StateofUnion

Klicka på bilden för att komma till direktrapporteringen.

Under onsdagen håller Jean-Claude Juncker ”State of the Union”, ett tal om tillståndet i EU efter en förlaga från USA. Talet och den efterföljande debatten väntas ha extra stort intresse i år pga den pågående flyktingkrisen och direktsänds av flera sajter inom Mittmedia, däribland HelaHälsingland.

Jag kommer att livekommentera tillsammans med Anna Norling på Arbetarbladet.

Talet börjar kl 9. Så häng med oss!

(PO)

 

Annonser

EUbloggen tillbaka efter sommardvalan

Efter en lång ledighet från bloggandet smyger EUbloggen igång hösten med några noteringar.

Henna Virkkunen – Europaparlamentariker för Samlingspartiet i Finland har som enda Europapolitiker placerats på Sannfinländarnas mycket anmärkningsvärda lista på folk som ”förolämpat partiet”. Hur Sannfinländarna ö h t tänker när de agerar som 30-talsdiktaturer är obegripligt och att bland annat ha med YLE-Nyheternas ansvarige utgivare är en direkt attack på fria medier, och att dessutom lista en från parti som man är i regeringsställning med gör att man undrar om alla lövruskor har försvunnit ur bastun…

Medan Tyskland frångår Dublinförordningen (som säger att en flyktingsansökan ska behandlas i första landet) för syriska flyktingar så överväger Ungern sätta in militär mot samma grupp. Samtidigt efterlyser EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i ett inlägg på Aftonbladet Debatt att EU-ländernas solidaritet behöver öka.

Till sist, roligt att konstatera att artikeln på texten ”10 scener som fört oss fram till idag” om Grekland har resulterat i att läsare efterfrågat ett särtryck på insändarsidan. Grekland lär vi återkomma till eftersom landet går till nyval, igen – i september.

(PO)

Juncker känner sig bedragen och sviken av Tsipras

Jean-Claude Juncker som haft en till synes varm relation med Alex Tsipras i Grekland har nu publikt uttryckt sin besvikelse. Och det är ord och inga visor. Det liknar närmast de känslor man har när man utan förvarning blir dumpad av sin partner.

– Jag är djupt förtvivlad över spektaklet i lördags kväll. Efter alla försök jag har gjort tog det taktiskt spelet över, jag känner mig bedrövad, sade Juncker på pressträdden enligt DN:s Annika Ström Melin..
Juncker sade också att han kände sig bedragen.
Talet som jag missade pga evenemangsspring i Almedalen blev snabbt en twittersnackis:

Orbáns dödsstraffsdebatt utmanar EU

Ungerns Viktor Orbáns uttalande om dödsstraff “Frågan om dödsstraff ska placeras på den politiska dagordningen. Ungern kommer att göra allt för att skydda sina medborgare” har väckt så starka reaktioner att Budapest nu backar från uttalandet. Först var det en talesperson som försökte säga att det var medborgarna och väljarna som pratade dödsstraff och inte politikerna och att Ungern står fast vid sina internationella avtal.

Till saken hör att dödstraff och EU är en no-go vilket jag skrev om efter Le Pens uttalande i franska valrörelsen. Dödsstraff är inte förenligt med att vara med i EU. Riktigt så hårt fram gick inte Jean-Claude Juncker när han sade att han inte tänkte prata med Orbán om frågan:

“Vi behöver inte diskutera uppenbara saker. Jag är en mycket stark motståndare mot dödsstraff av så många orsaker. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder dödstraffet och herr Orbán borde omedelbart klargöra att det inte är hans avsikt. Om det är hans avsikt, så skulle det bli en strid.”

Ett första steg hade varit att ta ifrån Ungern rösträtten inom EU, artikel 7 i Fördraget (som aldrig använts). Efter det varningsskottet backade Orbán ytterligare en bit genom att bland annat i samtal med Europaparlamentets talman Martin Schulz betona att Ungern kommer att respektera EU:s lagar och att bara för att man pratar om frågorna så innebär det inte att man tänker införa dödsstraff.

Slutligen kan tilläggas att Ungern som sagt var är Erik Almqvists tillflyktsort och de svenska högerputinisternas europeiska drömland. Dessutom har bland annat Rumäniens tillträdande underrättelsechef varnat för utvecklingen i Ungern.

(PO)

Juncker-armén är fel svar på rätt fråga

(PO) EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker drog igång en EU-armédebatt i helgen efter en intervju med Welt am Sonntag. På Hela Hälsingland skriver jag i en ledarkommentar att det är fel svar på rätt fråga som Juncker ställer.

Klicka på bilden för att läsa hela texten.

Klicka på bilden för att läsa hela texten på HelaHälsingland.

Att stoppa Ryssland hjälper inte en pappers EU-armé. Särskilt inte om ett land skulle ha veto att sätta in armén. Uttalandet förklarades under måndagen närmare av Junckers talesperson på en pressträff. Samtidigt är tanken långt ifrån ny. Att Juncker är för en gemensam armé är ingen hemlighet. I maj i fjol twittrade han till exempel:

 

Frågan man måste ställa sig är varför kommer utspelet nu. Juncker vet att en armé inte kommer att gå igenom idagsläget, att lobba på frågan är bara dödfött och kan dessutom ge anti-EU-krafter i Storbritannien och Frankrike mer vind i seglen. Uttalandet möttes försiktigt positivt i Tyskland. Jag kan spontant se några förklaringar:

  • Juncker vill skicka en signal till Ryssland (men i mina ögon minst sagt grumlig, luddig och felaktig signal)
  • Juncker vill skicka en signal internt inom EU att få ihop enigheten gentemot Ryssland annars kommer radikalare förslag att läggas.

Inget av förklaringarna känns klockrena, inte med tanke på att det är orealistiskt i nuläget. Juncker och hans kabinettschef ska inte underskattas (och det ska gudarna veta att det gjorde den här bloggen som inte trodde att han skulle bli vald) och det känns som om det finns en pusselbit bakom det här utspelet ännu inte ligger i dager. Kanske någon av bloggens smarta och kunniga läsare kan bidra med en förklaring?

Reaktionerna på utspelet var, minst sagt, blandade:  

 

 

 

Och sen finns förstås de skämtsamma kommentarerna:

(PO)

Tunga EU-länder i topp på att missköta sina budgetar

Skärmavbild 2015-02-15 kl. 21.27.59

Bilden ovan är hämtad från en presentation som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll för Stefan Löfven och de andra ledarna på toppmötet i veckan. Bilden visar hur många år som medlemsländerna har haft olagligt stora underskott sedan 1997.

Det är rätt mycket huvudvärk för den ekonomiska och monetära unionen. Fem euroländer och ytterligare två länder utanför eurosamarbetet har sedan 1997 haft för stora budgetunderskott i minst tio år. Här finns tungviktare som Frankrike och Storbritannien, men även Polen, Irland, Portugal, Grekland och Malta.

Det är bara tre länder som aldrig haft för stora underskott, förutom Sverige även Luxemburg och Estland.

Skärmavbild 2015-02-15 kl. 22.05.54

Klicka för att se en större bild.

Dragningen visar också hur Euroområdet har halkat efter USA de senaste åren både när det gäller BNP och arbetslöshet. Det ger en illustration över hur Euroområdet har fastnat i den ekonomiska krisen och inte orkat återhämta sig, och att de senaste åren varit stillastående i ekonomisk utvecklig.

Dragningen var framtagen i samarbete med rådsordföranden Donald Tusk, Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem och centralbankschefen Mario Draghi.

Analysen är den första grundstenen i den diskussion och den analys som ska mynna ut i att de fyra ska lägga fram en framtidsrapport för den ekonomiska och monetära unionen på junitoppmötet.

(PO)

Pittella hotar att fälla EU-kommissionen

Gianni Pittella FOTO © European Union 2014 - EP

Gianni Pittella FOTO © European Union 2014 – EP

Man kan nog konstatera att socialdemokraternas ”partiledare” i Europaparlamentet Gianni Pittella inte läst SvD Brännpunkt där vd:n för Novus Torbjörn Sjöström skriver att den svartvita verklighetsbilden behöver tonas ned.

I ett pressmeddelande från S&D-gruppen skriver Pittella flera anmärkningsvärda saker.

Bakgrunden är att Pittella är arg på att EU-kommissionen försöker göra sitt jobb (jag har svårt att tolka det annorlunda). En av EU-kommissionens roller är att vara fördragets väktare och se till att medlemsländerna fullföljer gemensamma åtaganden.

EU-länderna har åtagit sig att genomföra finansiella reformer och exempelvis följa stabilitetspakten.  S&D-gruppen skriver ”European Commissioner for economic and monetary affairs Jyrki Katainen is proposing to dictate to member states, threatening to impose sanctions should they refuse to implement financial reforms imposed by Brussels.”

Det är anmärkningsvärt, dels utifrån att Jyrki Katainen INTE längre är ekonomikommissionär. Det är Pittellas partikamrat Moscovici som från 1:a november 2014 tagit över posten.

Katainen är numera VP för jobb, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Men det är Katainen som blir måltavla i pressmeddelandet. Jag har inte hittat något som förklarar varför det kommer nu (men kan ha missat något, flödet av nyheter och pressmeddelanden är enormt stort i EU-sfären) eller varför Katainen är ett rött skynke. Det jag hittar är att EU-kommissionen i oktober flaggade för åtgärder för brott mot stabilitetspakten, vilket skedde under Barrosokommissionens sista dagar då Katainen hade ekonomifrågorna.

Pittella citeras också direkt i pressmeddelandet:
 ”I urge president Juncker to reject this diabolical plan. It is not just illegal, it is also politically unacceptable. I want to say openly: this plan could be the end of the Juncker’s Commission. President Juncker should stop Katainen before he causes irreversible damage.”

Att EU-kommissionen fullföljer sitt uppdrag är alltså diaboliskt och olagligt? Det är en retorik som bara göder EU-förakt och som skruvar upp tonläget. Varför Pittella inte väljer att försöka förändra politiken eller argumentera politiskt är anmärkningsvärt.

Än mer anmärkningsvärt är att han hotar att fälla Juncker-kommissionen i ett misstroendevotum bara knappa två månader efter tillträdandet och där kommissionen redan har avverkat en misstroendeomröstning.

Det är en inte första gången Pittella tar i rejält, tidigare har han hotat Slovenien och försökt välja landets kommissionär.

Frågan är vad svenska ledamöterna i S&D-gruppen eller någon annan läsare kan bidra med pusselbitarna varför det kommer nu och på det här sättet?

(PO)

Tweets i pusslandet vad Pittella menar:

Det här är konferensen som avses – har dock inte hittat något refererat ännu, talet finns inte publicerat på Kommissionens hemsida.

Medverkar i DT & GD om grekiskt chickenrace

Skärmavbild 2014-12-27 kl. 14.21.56

Klicka på bilden för att läsa texten hos GD.

En kröniketext om det grekiska parlamentets presidentval den 29:e och hur EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har lagt sig i valet har publicerats i Dalarnas Tidning och Gefle Dagblad. Lite ironiskt i sammanhanget är att texterna publicerades i dagens tidningar, innan extra valet var avblåst i Sverige.

I texten gör jag en dramaturgisk poäng av att om grekerna lär sig chickenrace av svenskarna finns inte mycket att hoppas. Nu är det poängen tvärtom, hoppas att grekerna lär av svenskarna… Har mejlat en omarbetad version för digital användning så vi får se om texten justeras 🙂

En längre version med mer detaljer om det grekiska dramat finns i form att ett blogginlägg som kan läsas här.

(PO)

Farlig inblandning av tuppen i grekiskt chickenrace

Skärmavbild 2014-12-19 kl. 12.07.57

Nagelbitare för Stavros Dimas Foto © European Union 2004 PE-EP

Detta blogginlägg är framröstat på twitter som ett jag borde prioritera. Jag böjer mig för läsarna 🙂 

God Jul!

I medieskugga av svenskt extra val, ett rubelsvagt och allt mer utåtagerande Ryssland och så fredscigarren mellan Kuba och USA så pågår det ett chickenrace i Grekland som kan få följder för både för euron, en svag europeisk ekonomi och den allmänna stabiliteten i EU. Och för att göra det ännu värre, tuppen Juncker har blandat sig i och riskerar att göra frågan till en hönsgård. 

Bakgrund: Grekland lider fortfarande stort av sviterna av sin ekonomiska kris som delvis var orsakat av slöseri, inkompetens och ett utpräglat politiskt klientsystem. Statsskulden är på svindlande 180 procent av BNP:n, 1 av 4 greker är utan jobb (och av dessa är 70 procent långtidsarbetslösa). Nedskärningarna har inneburit att sjukvården fått sin budget nedskuren med 25 procent och mentalsjukvården med 50 procent. Självmorden har ökat med 45 procent, AIDS-fallen har tiodubblats och malaria har återvänt efter 40 års frånvaro.

Låt oss ta förutsättningarna från början:

Det handlar om vem som ska bli Greklands nästa president. Nu är den grekiska presidenten i sin maktutövning ingen fransk, rysk eller amerikansk president. Det innebär mer ceremoniella funktioner medan den reella makten ligger hos regeringen.

Den sittande presidenten Karolos Papoulias (Pasok) mandatperiod tar slut i mars nästa år och regelboken som är skriven för att man ska få fram en konsensuspresident säger att ersättaren måste tillsättas i någon av tre omröstningar i parlamentet. I de två första behövs 200 röster (2/3) och i den tredje och sista sänks ribban till 180 röster (3/5). Om den föreslagne kandidaten inte får tillräckligt med röster så skickas parlamentet hem och ett nyval utlyses inom 30 dagar av den avgående presidenten. Ett nyvalt parlament kan sen välja en ny president där ribban är lägre (första omröstningen 3/5-delar, andra omröstningen absolut majoritet (151 röster) och i den tredje och sista en enkel majoritet.

Startpositionerna:

Grekland styrs av en ”pro-Euro” regeringskoalition som leds av Antonis Samaras från Ny Demokrati  där även Pasok ingår och som har 155 av 300 mandat i parlamentet. Ordinarie parlamentsval ska hållas 2016 och omröstningen i parlamentet om ny president var planerad till februari i år.

Redan tidigt under året sade det största oppositionspartiet Syriza, som är motståndare till svångremspolitiken och därför vill lätta på bältet och ta av tagelskjortan och få långivarna att efterskänka lånen (vilket låter som balsam i många plågade grekers öron, att man skulle motsätta sig vilken presidentkandidat som än föreslogs i syfte att tvinga fram ett val tidigare. Därmed var chickenracet riggat.

Samaras drag:

Istället för att vänta på att segla på isberget i mars så överraskade Samara genom att göra draget nu. I bakgrunden finns att regeringen fick till en tvåmånaders förlängning med återbetalning som nu hamnar i februari, och det handlar om 7 miljarder euro.

Att efter nyval hantera den frågan, och kanske med Syriza som största parti, borde vara tillträckligt för att få delar av oppositionen att rösta för stabilitet var Samaras tanke och förde fram förre miljökommissionären Stavros Dimas som presidentkandidat.

Syriza protesterade högljutt mot att valet kom redan nu, och har kallat det för en utpressning av EU och IMF. I det här läget borde EU-kommissionen ha legat lågt och inte göra saker värre. Men uppenbarligen är situationen i Grekland fortfarande så allvarlig att det kan få stora konsekvenser.

Tuppen gör entré:

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som också varit eurogruppens ordförande, är en av de politiker som kan och förstår den grekiska krisens betydelse för hela EU. Samtidigt borde han veta att frågan om EU-inblandning är känslig i många länder och allra helst Grekland. Det gör vad som hände när tuppen gjorde entré anmärkningsvärt, för det var inte lite, diskret och av en händelse som Juncker klev in på banan. Först skickade han ut en talesperson:

”Beslutet kan bidra till att undanröja oklarheter kring den finansiella marknaden. Det är också en stark signal till Europa att premiärminister Samaras har beslutat att föra fram sin kandidat, Stavros Dimas, en tidigare kommissionär och övertygad europé.” 

EU-kommissionen brukar hålla sig från uttalanden som kan tolkas som att man stödjer kandidater, partier eller påverka nationella val i medlemsländer (jag kommer inte på några andra exempel än Grekland på rak arm), men den oväntade vändningen den 10:e december i kommissionens pressrum var ingen slump. Senare sade talespersonen Annika Breidthardt att det var ett uttalande kommissionen ville gör nu.

Och eftersom Juncker uppenbarligen var osäker på om budskapet kommit fram dunkade han på i österrikisk tv att grekerna inte får rösta fel:

”Jag antar att grekerna, som inte haft ett enkelt liv, vet mycket väl vad ett feIaktigt valresultat skulle innebära för Grekland och eurozonen.”

”Jag ska inte uttrycka min egen åsikt. Jag vill bara inte att extremistiska krafter ska ta över ratten”

Det sämsta man kan göra om man vill få någon att göra som man vill är att peka med hela handen, särskilt om man är en utomstående som för många symboliserar nedskärningar. Det ger också EU-kritiska krafter vatten på sin kvarn och undergräver förtroendet för EU på lång sikt. Tuppens inträde på scenen riskerar att förvandla diskussionen till en hönsgård.

Samtidigt, det visar hur oroad EU-kommissionen är just nu att man ändå, mot bättre vetande, skickar de här signalerna till det grekiska parlamentet.

Omröstningarna:

I den första omröstningen i veckan som krävde 200 ja-röster fick Dimas 160 röster, 135 sade nej och fem var frånvarande. Det är inte väntat att Dimas ska bli vald förrän vid tredje omröstningen när ribban ”bara är 180”. Andra försöket, också det med 200 som spärr är den 23:e och den ödesdigra dagen i kalendern är den 29:e december. Tills dess behöver regeringen ha fått över 20 till i oppositionen som är beredda att stödja Stavros Dimas som näste president för att undvika ett nyval innan lånefristen går ut.

I Samaras kalkyl så räknar han iskallt med att han kommer att klara det, frågan som hänger i luften är om Junckers uttalanden hjälper eller stjälper honom att räkna in de sista parlamentarikerna. Fokus är att locka över ledamöter från framförallt två partier som riskerar att förlora på ett nyval nu.

Klarar han och blir segrare i chickenracet blir 2015 ett stabilare år för Grekland. Ett år att fortsätta försöka att kravla sig upp på fötter. Räknar han fel så kan det här chickenracet i värsta fall sluta med ny ekonomisk grekisk kollaps och att eurozonen gungar igen.

Var det då slutar under det år som kan bli anno horribilis 2015 törs jag inte sia om. Om grekiska politiker besitter samma blinkningsoförmåga som svenska politiker är det illa för oss alla européer.

(PO)

EUbloggen avslöjar: Det här ska kommissionen göra 2015 (III)

EUbloggen har ju fått se ett utkast på det arbetsprogram 2015 som EU-kommissionen lägger fram i veckan. Här kan du läsa om de 80-tal EU-förslag som skrotas. Det här är ett sista inlägget av flera där bloggen lyfter fram de 23 nya initiativ som EU-kommissionen kommer att presentera under nästa år.

Tidigare inlägg:

1) Förslag om bl a lobbyregister

2) Översyn av utstationeringsdirektivet, flygpaket m.m.euflagga1.jpg

EU-kommissionen har i sitt arbetsprogram tio fokusområden. Under rubriken jobb, tillväxt och investeringar kommer bla förslag för att främja integration och anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Det är paket som ska stödja medlemsländerna att få långtidsarbetslösa och ungdomar i arbete. Det kommer också en halvtidsöversyn på 2020-strategin.

När det gäller den digitala inre marknaden väntas ett paket (DSM) som förutom att riva gränser i digitala tjänster också kommer att innehålla en förslag om en ändrad copyright.

På energi och klimatområdet kommer mycket att handla om Paris-förhandlingarna om klimatet men under året kommer fler steg mot en energiunion, genom ett strategiskt ramverk som också innehåller en översyn av utsläppshandelssystemet.

Inom området ekonomi och monetära unionen kommer EU-kommissionen att börja titta på hur företagsskatten ska se ut i EU, en fråga som blivit högaktuell efter Luxleaks. Dessutom kommer förslag om skatteinformationsutbyte mellan stater och att fördjupa tidigare lagt paket för en fördjupad ekonomisk och monetär union (six-pack & two-pack).

Cecilia Malmström kommer under året ha en framträdande roll som handelskommissionär eftersom frihandelsförhandlingarna med USA (TTIP) är högprioriterat, men hon kommer också att göra en bred och omfattande översyn av EU:s handelspolitik, med ögonen på om det bidrar till jobb, tillväxt och investeringar. Översynen som Malmström gör kommer att täcka alla typer av handelsfördrag.

När det gäller Malmströms förra portfölj, migrationsfrågorna, så kommer EU-kommissionen fortsätta att balansera mellan att försöka locka högutbildad och skicklig arbetskraft bland annat genom översyn av regelverket för den typen av migration samtidigt som man letar efter vägar efter att bekämpa flyktingsmuggling.

På säkerhetsområdet kommer kommissionen att presentera en agenda fram 2020 som ska fokusera på att även få med nya hotbilder.

EU-kommissionen kommer även att fortsätta arbetet med att att implementera Europarådets Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 

Jean-Claude Juncker har ju fastslagit att det inte blir tal om någon utvidgning av EU under mandatperioden. När det gäller EU som global aktör blir det en kommunikation inom Grannskapspolitiken och en kommunikation om mål i global hållbar utveckling.

(PO)