Rekordmånga bidrag till omstritt journalistpris

För andra året i rad har jag deltagit i juryn för den svenska uttagningen till Europaparlamentets omstridda journalistpris (läs tidigare inlägg här )

Årets upplaga var jämfört med fjolåret lite bättre i bredden men saknade det där riktigt, riktigt vassa bidraget som stack ut som SR-granskningen av EU-bidrag till Turkiet som tog hem hela radioklassen i konkurrens med bidrag från alla EU-länder. Däremot fanns det både ett och två bidrag som mycket väl kan komma att vara med i diskussionerna om att ta hem hela priset.

Den svenska (tremanna) juryn nominerar vidare ett bidrag från tidning, ett från radio och ett från tv till en EU-övergripande jury som bedömer de nationella vinnarna. Lite grann som eurovisionsschlagerfestivalen med andra ord.

Det var också rekord i antalet inskickade bidrag. Sammanlagt 14 bidrag hade inkommit. Vill ni veta vinnare får ni ge er till tåls ett tag till, men jag lovar att blogga och länka när det tillkännages.

(PO)

Parlamentskritik mot PR, TV och riktigt dyra priser

Jag ska börja med att göra en bekännelse, jag var med i fjol och gallrade svenska nomineringar till Europaparlamentets journalistpris. Särskilt roligt var det att hitta ett riktigt starkt radiopris som sedan blev en slutvinnare. Det var Kajsa Norell och Nuro Kinos granskning i Ekot av EU-bidrag till Turkiet som vi i svenska juryn fastnade för som var riktigt bra. Den europeiska juryn höll med och prisade SR-medarbetarna med förstapris i radioklassen.

Journalistpriset är en liten del som nu får hård kritik från Europaparlamentarikern Ville Itälä i hans budgetrapport (med ändringsförslag inför utskottet) för 2009 (se även pressmeddelande efter mötet) där han riktar kritik mot att över 800 miljoner kronor läggs i olika PR-insatser med tveksam utdelning. Just Journalistpriset vill Itälä ska försvinna:

”Prize for Journalism is inappropriate, as Parliament should not award prizes to journalists whose task is critically to examine the EU institutions and their work.”

Jag kan tillägga i fall ni undrar, att sitta i den svenska gallringsjuryn var ideellt och icke-arvoderat. Men Journalistpriset är långt ifrån det enda priset och långt ifrån det dyraste. Filmpriset LUX får också kritik av flera ledamöter som i tilläggsförslag till rapporten vill att priset ska läggas ned, bland att Christofer Fjellner (M) menar att priset som kostar runt tre miljoner inte fyller någon funktion. Sammantaget konstaterar Itälä:

”Observes that, in the last few years, Parliament has greatly increased the number of and the budget for its prizes; expresses doubts as to whether those prizes represent at their best Parliament’s core competences and the tasks which stem from its legislative, budgetary and budgetary control prerogatives; calls on its Bureau to refrain from initiating the funding of new prizes.”

Parlaments-TV:n får också svidande kritik i rapporten:

”Deplores the fact that EuroparlTV cannot be considered to be a success story in view of its very low number of direct users (excluding viewers through partnership agreements with regional TVs) in spite of the considerable annual appropriations that it receives, amounting to some EUR 9 000 000.”

En annan punkt som ifrågasätts är hur kampanjpengarna för att få upp valdeltagandet i parlamentsvalet 2009 användes. Trots satsade runt 50 miljoner kronor blev utfallet det lägsta valdeltagandet någonsin med bara 43 procent av EU-medborgarna som lade en röst. En ironi med tanke på att det sittande parlamentet är det mäktigaste i historien efter att ha fått nya befogenheter i Lissabonfördraget.

Parlamentets DG för Information (rätta mig gärna om någon har en exakt siffra) har runt 700 anställda och sammantaget ger Itälä ett lågt betyg på utfallet för EU:s skattebetalare och oroas över att man lägger ut så mycket pengar för att försöka motivera sitt existensberättigande. Till Telegraph säger Itälä:

”I am looking out for the taxpayer and the normal citizen. We must be very careful. We are here to represent citizens, not to justify our positions.”

(PO)

Europaportalen: Brysselkorren bara säkrad året ut

Nu har ordföranden för Europaportalen.se, Lise-Lotte Lenberg på LO, svarat på Eubloggens frågor kring turerna kring indragningarna på Europaportalen. Orsaken i första skedet till att två av tre personer skulle försvinna var att projektpengar från EU var slut. Däremot är inte korretjänsten i Bryssel permanent räddad, pengar finns bara året ut. Om det blir en fortsättning beror på föreningens ekonomi.

Här är Lenbergs hela svar:

”Vi har inte ersatt en person hemma med en i Bryssel. Anledning till att vi haft tre personer tidigare har varit projektpengar från EU, projektet avslutas sista mars 2011). Eftersom ägarna tycker att det är oerhört värdefullt med en korrespondent i Bryssel har vi beslutat att skjuta till pengar i nio månader (april-december).

Vi har bara två sätt att få intäkter till portalen, det ena är medlemskap och det andra är annonsintäkter. Vi kommer därför att arbeta hårt under året för att få fler medlemmar och annonsörer.”

Varför Europaportalen gick ut med beskedet först att Brysselkorrespondent Christian Wohlert skulle sägas upp och sedan ändrade det på en måndagsförmiddag får vi inte veta.

Inte heller varför ägarna i första skedet inte tyckte att det var så oerhört värdefullt ha bevakning på plats i Bryssel att man beslutade att skjuta till pengarna redan då. Men huvudsaken är att det blev rätt, till sist.

Nu återstår det att se om Europaportalen får ordning på ekonomin. Framför allt skulle de behöva skjuta till insatser på annonsförsäljningen för att få något att hända. Samma gamla ”ägarannonser” har legat på sidan månader efter månader. Att förlita sig på ägarorganisationers nyckfulla välvilja är i längden ingen hållbar publicistisk idé.

Tidigare inlägg om Europaportalens beslut om indragning av korretjänsten, kritik mot nedläggningen av Europaparlamentariker och tvärvändningen.

 

(PO)

Ägarna till Europaportalen tvärvände efter Eubloggens skrivande?

Vad jag vet var Eubloggen det enda stället som uppmärksammade beslutet i förra veckan att ägarna till Europaportalen, en lång rad organisationer som Svenskt Näringsliv, LO, TCO, Saco mfl beslutat sig för stora neddragningar. Två av tre tjänster skulle bort, däribland Bryssel.

Efter reaktioner på Eubloggen från bland andra Europaparlamentarikerna Lena Ek (C) och Eva- Britt Svensson (V) så började jag mejla de stora ägarorganisationernas pressekreterare för att få deras reaktion på kritiken. Svenskt Näringsliv och TCO har inte brytt sig om att svara, däremot svarade både LO och Saco mitt under melodifestivalen (pluspoäng!).

LO skulle återkomma på måndagen och Sacos man i Europaportalens styrelse, kommunikationschefen Johan Ahlmark berättade att han låg sjuk under mötet men försäkrade: ” Från Sacos sida, och från Europaportalens styrelse, vet vi att en god bevakning av EU:s institutioner är väsentlig. Styrelsen driver Europaportalen.se efter bästa förmåga för att den ska bistå i den bevakningen, stabilt och effektivt, både på kort och lång sikt.”

Hur detta var förenligt med nedläggningsbeslutet och vad det berodde på ville Ahlmark inte svara på med hänvisning att han just hade varit sjuk.

LO återkom också under måndagen, först vid ett-tiden med beskedet ”Detta var lite mer komplicerat än jag trodde initialt. Jag hoppas ha ett svar innan dagens slut men det kan dröja något, dock ej senare än torsdag/fredag”. Mindre än en och en halv timme senare kom en länk till Europaportalens hemsida.

Där ger ägarna nytt besked. Korretjänsten i Bryssel blir kvar:

– Att ha en egen korrespondent i Bryssel har varit avgörande för tidningens mycket positiva utveckling. Vi har därför beslutat oss för att satsa vidare, säger Lise-Lotte Lenberg, ordförande i Föreningen Europaportalen.se.

Europaportalen berättar också att tjänsten i Bryssel blir kvar genom ägartillskott.

Jag har mejlat igen till LO och Saco för att se om det går att få något svar om vad som gjorde att man ändrade sig.

Men låt mig bara konstatera att beslutet uppmärksammades på Twitter, på Facebook och på Eubloggen. Svenska Europaparlamentariker, en rad journalister och även EU-experter utanför Sveriges gränser reagerade på beslutet. Jag började ställa frågor i helgen till ägarna utan att få något riktigt svar på orsaken till neddragningen, bland annat till en styrelseledamot som inte var på mötet som fattade beslut om neddragningen. Det blir kontorstid i Sverige och på en halv dag är pengarna ordnade.

(PO)

Europaparlamentariker besvikna efter Europaportalens besked

Europaportalen har själv ännu inte berättat för sina läsare om den planerade neddragningen från tre tjänster till en, vilket också innebär att man lägger ned korretjänsten i Bryssel. Nyheten har dock väckt starka reaktioner, både här på EUbloggen och på Facebook. Framför allt får ägarna till Europaportalen, en lång rad fackföreningar och Svenskt Näringsliv, kritik från Europaparlamentarikern Lena Ek (C):

– Otroligt dumt. Inser inte ägarna vilka mervärden som finns med en bra Brysselbevakning?!? Vi som EU-parlamentariker märker i alla fall att otroligt många svenska intressen kommer in alldeles för sent i beslutsprocessen, skriver Lena Ek (C) här på EUbloggen.

– Verkligen en tråkig nyhet, skriver Europaparlamentarikern Eva-Britt Svensson (V) på min Facebook.

Journalisten Ann-Louise Rönestål Ek på SR Jämtland kallar det för oansvarigt på min Facebooksida:

– Vi behöver mycket, mycket mer EU-bevakning. Jag tycker fortfarande att det jobb du gjorde som lokal korre åt SVT i Bryssel var outstanding, precis vad public service borde satsa på. Själv blir jag alltmer intresserad av EU, tack vare insikterna jag fick som projektledare i ett Interregprojekt.

– Ett verkligt tråkigt besked. Europaportalen.se är (ännu) en av ljuspunkterna i den nordiska EU-bevakningen, skriver den finländske juristen och EU-bloggaren Ralf Grahn i en kommentar här på EUbloggen.

Jag mejlar några av ägarnas pressekreterare för att se om vi den vägen kan få någon kommentar till varför ägarna gör prioriteringen att dra ned på verksamheten.

(PO)