Klicka på bilden för att läsa artikeln.
Finlands tredje största tidning Iltalehti, en kvällstidning som ges ut i Helsingfors, citerar nu EUbloggens intervju med den finländske MEP:en Jussi Halla-aho om hur partiet har röstat i Europaparlamentet med anledning av Rysslands-indexet.
Iltalehti kan du läsa här.
Jussi Halla-aho Photo © European Union 2014 – EP
EUbloggen has done an index (currently for six EU-skeptic parties, four from Nordic Countries and UKIP & FN) concerning European Parliamentary votes. Read about it here and how it is constructed (in Swedish, use Google Translate). The index shows that in votes with Russian interest the EU-sceptic parties are divided by their views about Russia. On one side parties like Front National, UKIP and Sweden Democrats are saying no in almost every vote. On the other side you have parties voting yes or in some degree abstain there votes because their views on Russia.
EUbloggen have done an email interview with MEP Jussi Halla-aho from True Finns (ECR-group). The True Finns have voted Yes in every vote, but one, in the twelve votes of the Index.
Sweden Democrats argues that a Yes to Association Agreement is a Yes of EU-enlargement of Ukraine, Georgia and Moldavia, do you agree?
– I disagree. Ukraine, Georgia and Moldova do not meet or even approach the criteria for membership. The decisions taken by the parliament aim to lessen the economic dependence of Ukraine from Russia and thereby strengthen the democratic process in that country. We see Russia as a threat to European security and values and think it is strategically necessary to remove countries like Ukraine from the ”grey zone” and Russian sphere of influence.
True Finns are former member of EFD (today renamed EFDD), how do you view UKIP:s politics concerning Russia?
– We think it is very unfortunate. We share UKIP’s views concerning the negative impact of the EU on nation states, but we do not see the Putinesque authoritarianism as an attractive alternative.
SD and UKIP have 100 per cent voting, there are speculations that SD is forced to vote as UKIP in these votes, from your experience is that a likely or unlikely speculation?
– I think it is a possibility. On the other hand, the Five Star Movement MEP’s are very pro-immigration and usually vote differently from other members of the EFDD when it comes to asylum questions. Thus, UKIP does not seem to be able to control other delegations within the EFDD.
And Jussi Halla-aho also wanted to add this remark…
– Nationalism may mean very different things in different countries. France and Britain are former empires, and for FN and UKIP ”nationalism” may be closer to chauvinism rather than strict opposition to any form of imperialism, as it is in our case.
– They may see Putin’s Russia as a welcome counter-weight to American influence and monopolar world order. That is, a new cold war and balance of power would also strengthen their own position in global politics.
– To us, nationalism is less self-centered and means general respect for ALL nation states and a general rejection of hierarchical relationship between nations, big and small.
(PO)
For mainly my Swedish readers:
Jussi Halla-aho stated recently (link in Swedish) about the similarities between Sweden Democrates and True Finns on immigration following; ”In Sweden the True Finns would be a Naziparty, while the Sweden Democrats would not make any reaction at all in Finland. We have the same line concerning immigration.”
This quote underlines the similarities between the parties but also the difference in voting in European Parliament.
Budgetutskottet sammanträder Foto (C) EU 2014
Här kommer en fullständig lista på vilka utskott de nordiska ledamöterna i Europaparlamentet sitter i. I antal ledamöter (inklusive ersättare) dominerar två utskott med tolv ledamöter vardera, Industri, forskning & energi samt Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Svenskarna trängs framför allt i LIBE-utskottet (medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor). Här finns fem ordinarie och två suppleanter. Danskarna är mer jämnt fördelade och har som mest tre ordinarie ledamöter i ett och samma utskott. Finländarna är ännu mer utspridda och har som mest två ordinarie ledamöter i ett och samma utskott.
UTSKOTT
Budget
DK: Anders Vistisen (DF), Ersättare
SE: Christofer Fjellner (M) Ersättare
SF: Heidi Hautala (MP), Ledamot
SF: Petri Sarvamaa (Saml), Ledamot
SF: Anneli Jäätteenmäki (C), Ersättare
SF: Nils Torvalds (SFP), Ersättare
Budgetkontroll
DK: Anders Vistisen (DF), Ledamot
SF: Petri Sarvamaa (Saml), Ledamot
Ekonomi och valutafrågor
DK: Morten Messerschmidt (DF), Ersättare
DK: Jeppe Kofod (S), Ersättare
DK: Rina Ronja Kari (Folkeb. m EU), Ersättare
SE: Gunnar Hökmark (M) Ledamot
SE: Olle Ludvigsson (S) Ledamot
SF: Sirpa Pietikäinen (Saml), Ledamot
SF: Sampo Terho (PS), Ledamot
SF: Nils Torvalds (SFP), Ersättare
Fiske
DK: Ole Christensen (S), Ersättare
SE: Isabella Lövin (MP) Ledamot
Industri, forskning och energi
DK: Bernt Bendtsen (K), ledamot
DK: Jeppe Kofod (S), Ledamot
DK: Morten Helveg Petersen (RV), Ledamot
DK: Morten Messerschmidt (DF), Ersättare
DK: Jens Rohde (V), Ersättare
SE: Peter Eriksson (MP) Ledamot
SE: Fredrick Federley (C) Ledamot
SE: Gunnar Hökmark (M) Ersättare
SE: Olle Ludvigsson (S) Ersättare
SF: Miapetra Kumpula-Natri (S), Ledamot
SF: Henna Virkkunen (Saml), Ledamot
SF: Sampo Terho (PS), Ersättare
Inre marknaden och konsumentskydd
DK: Christel Schaldemose (S), Ledamot
DK: Ulla Tørnæs (V), Ersättare
SE: Anna Maria Corazza Bildt (M) Ledamot
SE: Jens Nilsson (S) Ersättare
SF: Jussi Halla-aho (PS), Ersättare
SF: Liisa Jaakonsaari (S), Ledamot
Internationell handel
DK: Bernt Bendtsen (K), Ersättare
SE: Christofer Fjellner (M) Ledamot
SE: Marita Ulvskog (S) Ersättare
SF: Olli Rehn (C), Ledamot
Jordbruk och landsbygdens utveckling
DK: Jens Rohde (V), Ledamot
DK: Jørn Dohrmann (DF), Ersättare
SE: Marit Paulsen (FP) Ledamot
SE: Peter Eriksson (MP) Ersättare
SE: Fredrick Federley (C) Ersättare
SE: Peter Lundgren (SD) Ersättare
SF: Olli Rehn (C), Ersättare
Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
SE: Anna Maria Corazza Bildt (M) Ledamot
SE: Malin Björk (V) Ledamot
SE: Anna Hedh (S) Ledamot
SF: Sirpa Pietikäinen (Saml), Ersättare
Konstitutionella frågor
DK: Morten Messerschmidt (DF), Ledamot
SE: Max Andersson (MP) Ersättare
SE: Kristina Winberg (SD) Ersättare
Kultur & Utbildning
DK: Rikke Karlsson (DF), Ledamot
Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
DK: Morten Helveg Petersen (RV), Ersättare
SE: Malin Björk (V) Ledamot
SE: Bodil Ceballos (MP) Ledamot
SE: Soraya Post (FI) Ledamot
SE: Cecilia Wikström (FP) Ledamot
SE: Kristina Winberg (SD) Ledamot
SE: Anna Maria Corazza Bildt (M) Ersättare
SE: Anna Hedh (S) Ersättare
SF: Jussi Halla-aho (PS), Ledamot
SF: Heidi Hautala (MP), Ledamot
SF: Petri Sarvamaa (Saml), Ersättare
Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
DK: Margarete Auken (SF), Ledamot
DK: Jørn Dohrmann (DF), Ledamot
DK: Christel Schaldemose (S), Ledamot
SE: Jytte Guteland (S) Ledamot
SE: Christofer Fjellner (M) Ersättare
SE: Isabella Lövin (MP) Ersättare
SE: Marit Paulsen (FP) Ersättare
SF: Anneli Jäätteenmäki (C), Ledamot
SF: Nils Torvalds (SFP), Ledamot
SF: Merja Kyllönen (V), Ersättare
SF: Sirpa Pietikäinen (Saml), Ersättare
Mänskliga rättigheter (underutskott)
SE: Lars Adaktusson (KD) Ledamot
SE: Soraya Post (FI) Ledamot
Regional utveckling
SE: Anna Hedh (S) Ledamot
Rättsliga frågor
SE: Max Andersson (MP) Ledamot
SE: Cecilia Wikström (FP) Ersättare
SE: Jytte Guteland (S) Ersättare
Sysselsättning och sociala frågor
DK: Ole Christensen (S), Ledamot
DK: Rina Ronja Kari (Folkeb. m EU), Ledamot
DK: Ulla Tørnæs (V), Ledamot
SE: Marita Ulvskog (S&D) Ledamot
Säkerhet och försvar (underutskott)
SE: Bodil Ceballos (MP) Ledamot
SF: Anneli Jäätteenmäki (C), Ersättare
Transport och turism
SE: Jens Nilsson (S) Ledamot
SE: Peter Lundgren (SD) Ledamot
SE: Lars Adaktusson (KD) Ersättare
SF: Merja Kyllönen (V), Ledamot
SF: Henna Virkkunen (Saml), Ersättare
Utrikesutskottet
SE: Lars Adaktusson (KD) Ledamot
SE: Malin Björk (V) Ersättare
SE: Bodil Ceballos (MP) Ersättare
SE: Soraya Post (FI) Ersättare
SF: Anneli Jäätteenmäki (C), Ersättare
SF: Paavo Väyrynen (C), Ersättare
Utvecklingsutskottet
SF: Heidi Hautala (MP), Ledamot
SF: Paavo Väyrynen (C), Ledamot
ÖVRIGT
Vice talman:
SF: Olli Rehn (C)
Olli Rehn med Barroso Foto (C) Europeiska Unionen 2014 – EP
Partiförkortningar: Jag har använt en blandning av partiförkortningar som kan vara lite förvirrande beroende på från vilket land man kommer, och att jag använt ibland samma förkortning för partier från olika länder och i ett fall är det samma förkortning men HELT olika partier som inte ska förväxlas. Snurrigt? Absolut! Men det här hjälper dig kanske lite mer.
C= Centerpartiet i Sverige och Keskusta i Finland. ALDE
DF = Dansk Folkeparti. ECR
Folkeb m EU = Folkebevaegelsen mod EU, Folkrörelsen mot EU. GUE/NGL
K = Konservative Folkepartiet. EPP
MP = I Sverige Miljöpartiet, men här har även de finska Gröna fått samma partiförkortning. Gröna Gruppen
PS = Sannfinländarna (PS är den finska förkortningen). ECR
RV = Radikale Venstre. Liberalt parti, medlem i ALDE
S = Socialdemokraterna
Saml = Samlingspartiet i Finland, dvs motsvarigheten till svenska moderater. EPP
SD = Sverigedemokraterna. EFDD
SF = Socialistiske Folkeparti. Gröna Gruppen
SFP = Svenska Folkpartiet. ALDE
V (SE & SF)= Vänsterpartiet i Sverige men här även det finländska Vänsterförbundet som förkortas VF på finlandssvenska och Vas på finska fått gå under samma partiförkortning. GUE/NGL. Det ska inte förväxlas med danska Venstre som är ett borgligt parti.
V (DK) = Venstre i Danmark är ett liberalt parti, inte att förväxlas med Vänsterpartiet. ALDE
(PO)
TILLÄGG: Jag är lite gammal och mossig ibland, vilket avslöjar sig rätt snabbt på twitter. Adam Seven påpekar att jag använder fel landskod för Finland som numera är (för att förvirra ännu mera – är den samma som för Feministiskt Initiativ) och ger länktips för den som vill ha örnkoll. Jag rättar inte själva inlägget ovan, utan nöjer mig med en rättelse här och passar på att tacka Adam för korrigeringen 🙂 )
.@patrikoksanen Finlands kod har varit FI sedan 1994, före det var det SF, vilken du använder.
— adam seven (@adam7_m) July 6, 2014
Klicka på bilden för att komma till ECR på twitter.
De konservativa skeptikerna i Europaparlamentet har idag haft en intensiv dag. I skuggorna finns en eller flera skicklig politisk spelare som antagligen är Torypolitiker – som idag har lyckats med följande:
*ECR & Tories gör sig immun mot kritiken att samarbeta med dömda rashetsare i Dansk Folkparti och Sannfinländarna genom att välja ännu en muslim som ledare. Ny gruppledare är Syed Kamall, en 46-årig Londonbo. Kamall är bördig från Guyana. Detta kommer veckan efter att ECR utsett en annan muslim som talmanskandidat, torykollegan Sajjad Karim. Det är helt uppenbart att DFP och Jussi Halla-Aho i Sannfinländarna nu betalar priset för att vara med i ECR och har att lojalt sluta upp bakom Kamall & Karim.
*Skickat ännu en torped på UKIP:s förhoppningar att få ihop EFD-gruppen genom att ta med tyska eurokritiska partiet AfD med 7 ledamöter i ECR, som dock fick vänta en vecka extra så att Cameron hann träffa Merkel i Harpsund och försöka kohandla om att Merkel skulle släppa stödet för spitzenkandidaten Juncker.
*Extra väntetiden att ta med AfD gjorde att andra partier (ex Sannfinländarna och Dansk Folkeparti) hann tas in så Tory skulle hamna i en knapp minoritet, så att Tory vid omröstningen kunde rösta EMOT AfD i ECR och sen säga – sorry förbundskansler Merkel, vi kunde inte stoppa dina tyska motståndare men vi tycker bäst om dig i alla fall, du är vår sanna tyska syster (jag finner det osannolikt att AfD skulle kunna ha fått gå med i ECR utan ett tyst godkännande från Tories, det vi ser nu är skickligt politiskt spel. Om Merkel ute på Harpsund gett David Cameron Juncker på ett silverfat så hade AfD inte gått med i ECR, jag kan naturligtvis inte bevisa den slutsatsen – kalla det fingerspitzengefühl eller nåt).
*Liten bonus, även ett bulgariskt parti med två MEP:ar togs in i gruppen.
*ECR stävar nu helt öppet att försöka nå positionen som tredje största partigrupp i Europaparlamentet. En position som innebär en möjlig roll som Kingmaker och tungan på vågan när majoriteter ska försöka skapas för att exempelvis välja Kommissionens ordförande eller talman. Bland annat drar Beppe Grillos svårberäkneliga 5stjärnerörelse igång en omröstning om vilken av grupperna man ska välja, där ECR är tydligen ett alternativ. 24 juni är målsnöredagen då grupperna ska formeras formellt.
Den eller de som står för den politiska planeringen i Tory skulle just nu vara värdiga en egen TV-serie som West Wing.
(PO)
Tillägg: Tory med 19 ledamöter ska ha röstat nej. Även polackerna i gruppen med 19 ledamöter ska ha röstat nej. Det är 38 ledamöter emot…läs mer om matematiken som inte borde gå ihop sig hur man än vänder och vrider på det.
Tillägg: ECR kom sist i omröstningen m Beppe Grillo, vann gjorde EFD.
Skärmdump från Yles hemsida. Klicka på bilden för att läsa artikeln.
Min twitterintervju med talmanskandidaten Sajjad Karim (för övrigt genomförd någonstans ute på Ålands hav) i helgen har nu plockats upp av Yles svenskspråkiga nyheter som även citerar intervjun.
Läs Yles artikel här.
Yle (officiellet svenskt namn är Rundradion AB) är det finländska public service-bolaget för radio och TV.
(PO)
Sajjad Karim FOTO (C) Europeiska Unionen 2014
I skuggan av den stora striden kring kommissionens ordförande börjar kandidaterna till talmansposten utkristalliseras. Den högerkonservativa gruppen ECR för nu fram Tory-politikern Sajjad Karim från nordvästra England. EUbloggen fick ett twittersnack med Karim under helgen. Europaparlamentet står inför stora utmaningar eftersom andelen ledamöter som på olika sätt vill riva EU ökade i antalet, vilket gör det svårare att få igenom lagstiftning. Det innebär också att talmansrollen kommer att bli både svårare och viktigare för att få EU som helhet att fungera.
– ”Förstörarna” i extremhögern och extremvänstern är den största utmaningen jämfört med förra mandatperioden. De kommer att göra allt för att försöka paralysera parlamentets arbete, säger Sajjad Karim till EUbloggen.
Sajjad Karim är advokat som suttit i parlamentet sedan 2004, först som liberal och senare gick han över till Tory, det konservativa partiet. Sajjad har rötter i Pakistan och blev Storbritanniens förste muslimske Europaparlamentariker. Beslutet att nominera Sajjad Karim till talmansposten var enhälligt i ECR, det innebär att även Sannfinländarna med Jussi Halla-aho som dömts för hets mot folkgrupp i samband med att han kallade Islam för en pedofilreligion och Dansk Folkeparti står bakom Sajjad Karims kandidatur. Ett beslut som är notervärt i ett nordiskt perspektiv efter det uppmärksammade gruppbytet.
I Europaparlamentet har 43-årige Karim bland annat varit rapportör för frihandelsavtalet med Indien. Han är ECR:s talesman i justitiefrågor och har varit i hetluften under ett terrordrama i Taj Mahal 2008. Han har offentligt uppmanat de andra grupperna att sluta upp bakom hans kandidatur för att ”det är dags för EU att enas och mota extremisternas försök till att splittra Europa”. Och när han får frågan varför han skulle vara rätt val till posten så handlar det just om att vara en samlande motkraft.
– Jag har 20 års erfarenhet av att få förtroendet från väljarna att sitta i olika politiska församlingar, 10 av dessa 20 är i Europaparlamentet. Jag kan också möta extremisternas hat och splittring genom att vara en symbol för det moderna Europa och ingjuta hopp.
Sajjads chanser då? Stalltipset från flera insiders är att talmansposten går till liberalen Guy Verhofstadt eftersom liberalerna inte väntas få någon av posterna som EU-kommissionens ordförande, rådets ordförande eller utrikeschefsjobbet eller att det blir förre talmannen Martin Schulz från Socialdemokraterna kommer tillbaka.
Det som talar för Sajjad är två saker, för det första kan det vara ett tröstpris för David Cameron i den stora debatten kring kommissionens ordförande och för det andra driver Sajjad en kandidatur som tydligt ska innebär en motkraft mot extremkanterna. Det kan vara lockande för en del ledamöter att släppa fram en talman som inte kommer från någon av de partigrupper som traditionellt innehar posten och att Sajjad kan vara en symbol för det moderna Europa och europeisk integration.
Talmannen väljs för 2,5 år i taget. Läs mer om talmannarollen här.
(PO)
David Cameron (till vänster på bilden) möter S-ledaren Martin Schulz. FOTO (C) Europeiska Unionen 2012
David Cameron kommer till Sverige i morgon och leder ett parti som har tagit in både Sannfinländarna och Dansk Folkeparti i partigruppen ECR. Ett drag som har förvånat många, varför vill Cameron politiskt ”normalisera” dömda brottslingar som Jussi Halla-aho. Halla-aho fick så sent som 2012 en dom för hets mot folkgrupp och brott mot trosfriden i Finland. Hans parti Sannfinländarna har en språkpolitik mot den svenskspråkiga minoriteten som åtminstone i mina ögon är obehagligt likt det gamla finska fascistpartiet IKL från 30-talet.
I Dansk Folkeparti finns den megapopuläre Morten Messerschmidt, men även han är dömd (2002). För fem år sedan ville inte Tory ha med DFP i ECR, men varför nu? Vad är skillnaden? Om vi bortser från politisk retorik som att partierna har förändrats och är mer mogna…
Först måste vi konstatera: All politics is local. Tory led ett förnedrande nederlag i valet mot UKIP och Nigel Farage. Det Tory gör nu är att försöka slå undan benen på Farage och få honom att framstå som en misslyckad demagog som inte kan få ihop en partigrupp. Priset, att bli associerade med Jussi Halla-aho, svenskhetsande Sannfinländarna och Dansk Folkeparti, betraktas som acceptabelt. Genom att sno åt sig UKIP:s allierade eller potentiella partners (där priset är acceptabelt, det lär det inte vara i Sverigedemokraternas fall med tanke på relationen till Fredrik Reinfeldt) framför nosen ska Nigel Farage lämnas ensam, få mindre talartid och försvinna in i tystnaden. Det andra scenariot är lika lovande för Tories, att Farage ska till sist inse att enda chansen att få en grupp är att samarbeta med Le Pens Nationella Fronten. Då kan Tories demonisera UKIP som smygfascister i den stundande brittiska valkampanjen.
För David Cameron är hotet från UKIP en fråga om politisk överlevnad och fortsatt regeringsmakt. Genom ett smart spel i Europaparlamentet kan Cameron vända katastrofen som gjorde UKIP störst till en Machiavellisk triumf. Återstår att se om han kan hantera Angela Merkel och frågan om Juncker likadant, att bli av med Juncker är ytterligare en sak som skulle stärka Cameron gentemot UKIP. Räkna med att de tyska eurokritikerna AfD inte kommer med i ECR om Merkel går med att stoppa Juncker, räkna med det motsatta om Harpsundsrodden inte ger ett för Cameron önskvärt resultat.
(PO)
FOTO (C) Europeiska Unionen 2014
EUbloggen 