EUbloggen välkomnar Jacob Hederos som skribent

Det är intensiva veckor i Bryssel. Kommissionärskandidater ska parallellfrågas ut i EU-parlamentets utskott. För att kunna täcka vitt och brett tar EUbloggen in en första gästskribent med blodad tand för EU-politik som ni kommer att få träffa på flera gånger framöver. Säg hej till Jacob Hederos!

Vem är du?
– En sucker för EU-politik, som efter att ha spenderat våren mitt i Foto: Jonas Jacobsson/  LundagårdBryssels EU-valshets på EuroparlTV nu landat för stunden i Skåne för att spetsa till sig på energi- och klimatpolitiken. De kommande månaderna ska EUs mål för åren mellan 2020 och 2030 fastställas, och jag vill lägga allt krut jag kan på att sätta mig in området.

Varför är EU-frågor intressanta att bevaka?
– Det är en ytterligare dimension av politiken som innehåller fler nivåer av konflikter än vad jag kunde tänka mig först. Det finns så mycket att lära sig, och det finns så mycket att berätta.

Varför vill du medverka på EUbloggen?
– Samtidigt som jag vill fördjupa mig så är jag i grund och botten en webbjournalist som älskar att direktrapportera och förmedla snabba kommentarer. EUbloggen gör detta mycket bra, så jag vill vara med och bidra så gott jag kan.

Du kommer att följa några utfrågningar av EU-kommissionärskandidater och skriva på EUbloggen om dessa, vad gör just dessa intressanta?
– Vella, Andriukaitis,  Arias Canête och Bratušek kommer alla att få det hett om öronen under veckorna som kommer. Maltesen Karmenu Vella har ifrågasatts av flera parlamentariker i miljö- och fiskefrågorna. Vytenis Andriukaitis kan få ansvar för matfrågorna som ligger nära medborgarna (kommer ni ihåg olivoljan?) Klimat- och energikandidaten Miguel Arias Canête  kan få en tung post, men hans tidigare förhållande till kolindustrin har gjort att han kritiserats kraftigt. Alenka Bratušek har bland annat problem på hemmafronten rörande hennes nominering till posten. Det ser helt enkelt ut att kunna bli många tuffa frågor.

Till sist, vilken är din drömbloggtexten att få skriva?
– Det skulle nog vara en text som följer ett skeende direkt när det sker, och som ger bakgrund och perspektiv på de det som avhandlas. Den kanske kan komma redan nästa vecka, man vet aldrig hur knivigt det blir när en massa parlamentariker får gå loss på kommissionärskandidaterna.

Det ser vi fram emot, och tackar och bockar också för blogghjälpen att göra EU-frågorna tillgängligare och intressanta för fler! 

Jacob Hederos dyker alltså upp i veckan med mer om kommissionärsutfrågningarna som ser ut att bli riktigt spännande. Först ut på måndag är det miljö- och fiskekommissionären Karmenu Vella från Malta och Sveriges Cecilia Malmström som har handelsportföljen.

Följ Jacob Hederos på twitter: @JacobHros

(PO)

 

 

Annonser

EUbloggen granskar valmanifesten: KD får knappt G

Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.

Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G

Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om

kd_avatar

KRISTDEMOKRATERNA

Har eget EU/Europakapitel: Nej, men har kapitel om Sammanhållning över Gränserna (som handlar mer om internationell solidaritet).

Antal gånger som olika begrepp nämns:

EU: 5

Europa: 4

Europeisk(a): 1

Euron: 0

Konkreta löften i EU-politiken: 

*40 procents minskning av EU:s  CO2-utsläpp till 2030 (jfr m 1990)

*27 procent av EU:s energi ska vara förnyelsebar till 2030

*Legala vägar till EU för flyktingar med nödvisum och straffa länder, kännbart, som bryter mot gemensamma asylregler

Och så något som kanske kan betraktas med EU-ögon…

*Låta EU- (och FN)-klassifikationer styra vilka grupper som omfattas av lagstiftningen att straffa deltagande i grupper som stämplas som terrorgrupper. Även om det sker utomlands, utan att det är ett svenskt mål som verksamheten riktar sig emot.

Överraskningsfaktor: Inget som direkt överraskar.

Kommentar:

Blott Sverige svensk organiserad brottslighet har, och således är det en nationell angelägenhet. Det är ett exempel ur Kristdemokraternas valmanifest där det gränsöverskridande perspektivet och behovet av åtgärder på EU-nivå lyser med sin frånvaro. När Folkpartiet pratar organiserad brottslighet kommer det paketerat med behovet av ett europeiskt FBI. När Kristdemokraterna tar upp frågan är det internationella inslaget ”mobila ligor med internationell koppling” och åtgärden är möjligheten till anonyma vittnen vid vissa brott.

Kristdemokraterna är också luddiga, till exempel i fråga om momsregler för föreningar som EU-kommissionen haft synpunkter eftersom man anser att det bryter mot de gemensamma reglerna. KD säger bara helt kort att det är ”en utveckling vi vill förhindra”. Hur då undrar EUbloggen, hur ska Momsdirektivet ändras om KD får bestämma, eller tänker sig Hägglund & Co lite civil olydnad som franska och belgiska bönder brukar gilla, rulla in lite arga fotbollsspelare, syföreningar och hembygdsföreningar och skapa kaos i Bryssel, eller glatt betala böter i EU:s domstol och ignorera direktivet?

Kristdemokraterna nämner inte heller att kvoteringsfrågan för bolagsstyrelser är uppe på EU-nivå  och partiet gör samma misstag som Centerpartiet i valmanifestet, man missar kopplingen, problemen och möjligheterna till EU-nivån. Det som KD ändå pratar klartext är att man står bakom den nivån som Europaparlamentet ställde upp i CO2-utsläpp och förnyelsebar energi i februari i år och att man vill ha legala asylvägar.

Slutomdöme: Kristdemokraterna klarar sitt G med nöd och näppe för att man ger väljarna konkreta besked i några EU- frågor och för att partiet ändå är på någon dimmig nivå medveten om en europeisk dimension i svensk politik även om det inte genomsyrar valmanifestet. Men det behövs skärpning.

(PO)

PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med.

Torvalds ärver biobränselstriden

Torvalds har fått något att bita i Foto © European Union 2014 - EP

Torvalds har fått något att bita i Foto © European Union 2014 – EP

Den finlandssvenske europaparlamentarikern Nils Torvalds (SFP) har fått ”ärva” rapportörskapet i andra rundan av ”Biobränslebetänkandet”. Det handlar om ILUC -indirekt landanvändning och vilka bränsleslag som ska användas. Konfliktzonerna handlar om mat vs bränsle och hur negativ klimatpåverkan ska kunna minska.

Till exempel ville Kommissionen ha en 5% minskning för transportanvändandet, parlamentet landade i 6% när det gällde ”första generationens bränsle” medan Rådet landade i 7%. Parterna står alltså en bit från varandra och nu faller det på Torvalds lott att lotsa det förslaget genom parlamentet vidare tillbaka till Ministerrådet. Torvalds själv konstaterar på sin blogg att han är ”ödmjuk” inför utmaningen, inte så konstigt med starka och motstridiga intressen…

Både Sverige och Finland har stora biobränsleintressen i att kunna använda restprodukter i skogsbruket som energislag, medan kritikerna pekar på att använda odlade grödor till bränsle både driver upp matpriserna och inte är särskilt miljövänligt eller klimatsmart. Enligt Oxfam kan en del födoämnen öka i pris med upp till 36% fram till 2020.

Läs mer hos Euractiv, debattartikel i Ny Teknik med argument från svenska biobränsleförespråkare och Oxfams kritik mot biobränsle.

(PO)

Sjöfarten på väg in i utsläppshandeln

Industrierna har det redan. Nyligen klubbades det igenom att flyget ska in i det. Snart kommer ni att se och läsa mer om att sjöfarten kanske ska få det också. Det handlar om handeln med utsläppsrätter som blivit ett viktigt EU-instrument för att försöka minska utsläppen av koldioxid.

Sjöfartens andel av den totala mängden utsläpp är omdiskuterad, från någon procent upp till kanske 5 procent. Klart är i alla fall att med teknik går det att få ned utsläppen. På försurning.nu listas till exempel Viking Lines Mariella som en förebild som blev först i världen med att använda HAM-teknik som minskade kväveoxidustläppen med 80-85 procent.

För att skynda på utvecklingen inom sjöfarten, och få näringen att ta fram och prioritera renare bränslen och bättre motorer så är handel med utsläppsrätter ett sätt. Trycket i frågan är stor inför hösten då EU-kommissionen väntas komma med ett lagförslag. Redan i fjol uppmanade Sveriges redareförening  den svenska regeringen att lägga fram förslaget inom EU. Under våren så kom även ministerrådet fram till samma slutsats – att man vill se ett lagförslag från kommissionen. Miljökommissionären Dimas har nu att leverera ännu ett tungt CO2-förslag.

De svenska redarna är också så pass intresserade av förslaget att de vill se Östersjön och Nordsjön som pilotområden. Naturligtvis finns det ett egenintresse, svensk sjöfart har överlag bättre miljöstandard än utflaggade Panamaregistrerade fartyg. Handeln med utsläppsrätter innebär att det blir dyrare för den som är smutsig, och därmed ökar svenskarnas konkurrenskraft.

Europaparlamentarikerna i klimatutskottet tillhör även de skaran förväntansfulla. Lena Ek som är liberalernas (ALDE) talesperson i klimatfrågorna är optimistisk och tror att sjöfarten kan vara med i utsläppsrättshandeln redan inom tre år. Trycket i frågan är så stort att när det väl kommer på bordet lär det bli en för EU:s förhållanden en snabb behandling, och det kan behövas om EU ska klara 20 procentmålet till 2020 .

(PO)