Hallå MSB – så här styrs inte Sverige!

Skärmavbild 2014-10-27 kl. 20.26.09

Titta noga på bilden ovan och gissa var den är hämtad ifrån. Nej, det är inte någon skolbok från tidigt 90-tal innan Sveriges EU-inträde. Det är en sida från en statlig myndighet som är ute på remiss.

Det är 20 år sedan Sverige röstade om medlemskap i EU nu i november. Efter 20 år av medlemskap och en genomgripande förändring av vårt styrelseskick skulle man gärna kunna tro att kunskapen på statliga myndigheter satt som gjuten om hur landet styrs. Bilden är dock hämtad från i år. Det är MSB som skickat ut ”Samverkan och ledning – gemensamma grunder vid samhällsstörningar” på remiss.

Det pinsamma i sammanhanget är att ingen på MSB har reagerat att Sverige faktiskt inte styrs genom tre politiska nivåer utan fyra. Att inte EU-nivån finns med i bilden är direkt märkligt. Att MSB på det här sättet har missat konsekvensen av att Sverige gått med i EU är inget mindre än illa..

Ännu märkligare blir det eftersom det finns en hel del EU-lagstiftning som direkt påverkar MSB:s verksamhetsområde. Till exempel rapporterade jag från Bryssel om översvämningsdirektivets tillblivelse, som nu är implementerat i svensk lag och beskrivs så här på MSB:s egna hemsida”Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv för översvämningsrisker som reglerar hanteringen av översvämningar.”

Enligt MSB:s egen hemsida finns det 13 direktiv som implementerats i svensk lagstiftning som berör MSB:s verksamhetsområde. Antal rättsakter är betydligt fler.

Dokumentet från MSB, som är godkänd av en avdelningschef innan det skickats ut, ska ”bidra till att utveckla samhällets förmåga att hantera samhällsstörningar. Det ska vara ett stöd till alla aktörer som deltar i hanteringen att agera tillsammans på ett strukturerat och likartat sätt och att utnyttja gemensamma resurser effektivare.”

Här finns inte ERCC som något Sverige kan använda för att ”utnyttja gemensamma resurser effektivare” utan beskrivs som något som existerar utanför och som framför allt Sverige bidrar till.

ERCC beskrivs så här: ”Vid internationella eller globala händelser samarbetar nationella myndigheter med internationella institutioner inom en rad olika områden. Detta samarbete innebär att Svenska myndigheter kan behöva bidra till och hantera lägesbilder från internationella sammanhang, EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC), European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), samt Världshälsoorganisationen (WHO), med flera är bra exempel på aktörer som skapar och förmedlar globala och internationella lägesbilder.”

Så sent som i somras aktiverade Sverige hjälp från ERCC när egna resurser inte räckte till genom att få brandflyg från Italien och Frankrike samt satellitanalys från Grekland. I samband med Stormen Gudrun rekvirerades också resurser genom EU:s krissamarbete. Varken branden i Västmanland eller stormen Gudrun kan betraktas som internationell eller global händelse utan som stora nationella kriser och samhällstörningar

Att bara se ERCC som något internationellt, ”där borta”, istället för en resurs att använda i Sverige är olyckligt. Det kan också för skattebetalarna leda till dyra och felaktiga slutsatser. Efter branden i somras så har röster höjts för att Sverige ska skaffa brandflygplan.

Skulle Sverige på egen hand ha en garanterad förmåga skulle det behövas minst tre flygplan (för att kunna hantera att ett är trasigt, det andra är utlånad till annan internationell insats eller övning och den tredje är standby). Räknar vi med besättningar och beredskapstider och betänker att brandflyg i Sverige i praktiken bara är relevant högst en-två månader under torra somrar så blir det väldigt dyra resurser.

Med ett synsätt om att samverkan och gemensamma grunder är större än konungariket Sveriges gränser kommer beslutsfattare att hitta mer kostnadseffektiva lösningar som ramavtal om att hyra in flygplan när risknivåerna är på en viss nivå, och att ett flygplan eller två stationeras i riskområdets närhet.

Ett annat exempel på EU-exotismen i dokumentet (att EU är något utanför oss som vi bidrar till, inte som något som finns hos oss ) finns också i stycket när MSB ska definiera det som är skyddsvärt:

Människors liv och hälsa – omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Liv och hälsa omfattar fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt (till exempel anhöriga)av en händelse eller ett skeende. Skyddsvärdet omfattar även de människor som innefattas i EU:s solidaritetsklausul samt på global nivå de människor som innefattas i internationellt katastrofbistånd.”

Utifrån ett EU-perspektiv känns det som MSB skickat ut till andra statliga myndigheter, landsting, länsstyrelser och kommuner som att sätta sig i en tidskapsel och åka tillbaka i tiden.

Rekommendationen från EUbloggen är att dra tillbaka dokumentet och jobba om det med ett integrerat EU-perspektiv och sedan skicka ut den på nytt. Att göra det är en viktig signal till remissinstanserna att det finns en allvarlig brist som man tar seriöst och åtgärdar.

Tyvärr är dokumentet också representativt för kunskapsnivån och det allmänna perspektivet i Sverige. Trots att 20 år har gått så ser vi inte EU-strukturen som något integrerat i vår vardag. Om inte ens statliga myndigheters avdelningschefer har kunskap, verktyg och perspektiv att förstå verkligheten 2014 så är det inte så konstigt att medborgarna inte heller ha koll. Som tur är har regeringen Löfven tillsatt en kunskapslyftsminister, Aida Hadzialic (S), och EUbloggen föreslår att första lyftinsatsen görs när det gäller EU-kunskapen på statliga myndigheter.

(PO)

Fotnot: Jag är ingen expert inom MSB:s verksamhetsområden och jag har läst utredningen med EU-glasögon, dvs genom att söka det 167 sidor långa dokumentet på en rad EU-relaterade ord och begrepp och granska skrivningarna runt dessa.

Några tweets från i somras när det begav sig: 

Annonser

Junckers pussel i veckan – hur många fler hearings?

Jean-Claude Juncker Foto (C) Europeiska Unionen 2014 EP

Spegel, Spegel på väggen där, säg mig hur många fler utfrågningar ska Jean-Claude Juncker hålla här? Foto (C) Europeiska Unionen 2014 EP

Hur många fler utfrågningar blir det i #EPhearings2014 egentligen? Det är en fråga som alla som följer EU-politiken ställer sig just nu. Orsaken är att Europaparlamentets utskott ENVI & ITRE underkände viceordföranden Alenka Bratusek med utklassningssiffror. Efter utfrågningen kastade Bratusek in handduken och en maktkamp uppstod mellan de stora partigrupperna i Europaparlamentet och Slovenien som slutade med att Viola Bulc utsågs.

Viola Bulc är ett wildcard, färsk i politiken och i slovenska regeringen och med en entreprenörsbakgrund med ett intresse för bland annat att gå på glödande kol, shamanism och taekwondo (svart bälte). Samtidigt så är väl det troligt att parlamentet släpper igenom henne bara hon under utfrågningen inte är lika dålig som Bratusek (European Voice har mer läsning).

Bratuseks tilltänkta post var ansvar för Energiunionen och en av kommissionens viceordföranden. Att Bulc ska ta över Bratuseks portfölj är långt ifrån självklart, snarare mer troligt att det inte blir så.

Jean-Claude Juncker ska träffa Bulc på måndag* och intervjua henne och därefter fatta beslut om portföljerna (*enligt European Voice 13/10 ska mötet ske på tisdag och Juncker meddela sitt beslut om portföljer på onsdag. EUobserver uppger att mötet blir på tisdag kl 18).

Eftersom Bulc måste få en rimlig tid på att läsa in sig och förbereda sig för utfrågning lär det inte blir någon utfrågning denna vecka. Mer troligt är att det blir under Strasbourgsessionen veckan därpå, med fortfarande en viss chans att den planerade omröstningen om kommissionen kan ske som planerat den 22:a oktober och att Juncker I kan tillträda 1:a november.

Eftersom Europaparlamentet i normala fall är en rykteskarusell men varit turbofart under utfrågningarna så kan man konstatera att det nu är vilda spekulationer om hur många fler utfrågningar det ska bli och hur portföljerna flyttas om. För i ekvationen finns också ungraren Tibor Navracsics som inte får ha medborgarskap tillsammans med kultur, utbildning, idrott och ungdomar.

1 Utfrågning: Juncker bestämmer sig för att Bulc tar över Energiunionen och medborgarskap hamnar hos vice ordföranden Timmermans (eller någon annan) som alla älskar och parlamentet beslutar sig för att man inte behöver någon ny hearing av denne. Dock är det inte så sannolikt att Bulc får det ansvaret, som för övrigt har varit förbehållet tidigare regeringschefer (som Bratusek varit).

3 Utfrågningar: Exempelvis pratas det om att transportkommissionären Sefcovic blir VP för Energiunionen (men transportutskottet har skrivit vädjande brev till Juncker, rör inte vår kompis – vi vill ha honom där). Navracsics får då transportföljen och Bulc tar över kultur, idrott, utbildning och medborgarskap.

4 Utfrågningar: En variant som också cirkulerar är ännu fler rokader. Kristalina Georgieva som är VP med budget och HR tar över Energiunionen, Maros Sefcovic tar då över Georgievas portfölj, och Navracsics tar transportfrågorna medan Bulc får Navracsics portfölj.

Det finns naturligtvis fler scenarion som kan komma i fråga med andra portföljbyten. Men stalltipset är alltså minst tre utfrågningar till, kanske ännu fler…

Räkna med ett besked från Juncker tidigt i veckan om hur det kommer att se ut.

(PO)

Katainen rankas sist av Junckers VP

katainen

FOTO © European Union 2014 – source:EP

I ett läckt dokument som publicerats av Financial Times Brysselblogg så har Juncker beskrivit kommissionens successionsordning, och därmed rankingen av Kommissionens vice ordföranden.

Om Juncker är oförmögen att sköta sina uppgifter tar utrikeschefen Mogherini över allt som har med utrikesfrågor att göra medan Frans Timmermans sköter övriga uppgifter. Om dessa inte är kapabla att fullfölja sina uppgifter så är ordningen följanden:

Kristalina Georgieva

Andrus Ansip

Alenka Bratusek

Valdis Dombrovskis

Jyrki Katainen

Ur nordiskt perspektiv är det intressant att notera att Katainen rankas sist av vice ordförandena i EU-kommissionen.

(PO)

Junckers dilemma: Var är brudarna (Slutuppdaterad)

Foto: (C) European Union 2014 EP

Foto: (C) European Union 2014 EP

SLUTUPPDATERAD VERSION (löpande uppdateringar har gjorts i takt med att fler saker blivit kända. Blogginlägget är nu färdiguppdaterat).

Den nye kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker har hela sommaren haft ett stort svart moln hängande över sitt huvud, det har varit brudarna. Inte att han själv är själva problemet, utan att medlemsländerna i så stor grad har önskat skicka manliga kommissionärer så att Europaparlamentet hotar att underkänna hela hans kommission. Att ha färre kvinnor än de nio i utgående Barrosokommissionen är en gräns som inte kommer att accepteras.

Senast i veckan upprepade S-gruppen sitt krav att minst 9 kvinnor ska det vara, annars blir det nej.

Och länge såg det mörkt ut med bara några fåtal nominerade, däribland Cecilia Malmström från Sverige. Men nu gör EUbloggen bedömningen att Juncker kommer att gå i mål med uppgiften. Han kommer att klara den magiska gränsen.

När veckan började var det fem kvinnor i EU-kommissionen:
Bulgarien – Kristalina Georgieva
Italien – Federica Mogherini (som ju blev utrikeschef och därmed också tar plats i EU-kommissionen. Om någon annan blivit utrikeschef hade Italien troligen bytt kommissionär).
Slovenien – Elna Bratusek
Sverige – Cecilia Malmström
Tjeckien – Vera Jourova

Ett land har nominerat i veckan:
DanmarkMargrethe Vestager 

Dessutom kan Juncker förvänta sig följande:
Belgien – Marianne Thyssen. Vad jag har kunnat hitta är det inte beslutat ännu, men Juncker pressar den belgiska regeringen att välja Thyssens. UPPDATERAD: Det blev Thyssen, beskedet kom under torsdagen 4:e september.
Nederländerna – Kommer att välja en kvinna. UPPDATERAD: Ack så fel hade jag hade. Nederländerna skickade en karl som du ser på bilden nedan…

Polen – Med Tusk som rådsordförande förväntas Polen dra tillbaka Sikorskis namn (som var kandidat till utrikeschef). Som tack för Rådsposten har Polen att spela lagspel och kommer att välja en kvinna, EUbloggens (rena) gissning är att Danuta Hübner gör comeback i EU-kommissionen. UPPDATERAD: Polen betalade tillbaka precis som EUbloggen trodde, dock blev det inte Hübner, utan Bienkowska.
Rumänien – Uppges vara beredd att ta en för laget, och byta kommissionärskandidat och skicka en kvinna istället. UPPDATERAD: Rumänien skickar Corina Cretu.

UPPDATERAD: EUobserver uppger att även småländerna Malta och Cypern är beredda att byta sin man om det i slutändan krävs. Det är alltså små stater som får ge vika när de stora länderna skickar karlar, vilket gör att bloggen är fortsatt övertygad om att det blir 10 i slutändan även om Nederländerna föll bort. UPPDATERING PÅ UPPDATERINGEN: Malta & Cupern gjorde inte det, skickar fortsatt män.

Om det här pusslet faller ut som EUbloggen tror kommer Jean-Claude Juncker att få ihop 10 kvinnor i EU-kommissionen. Med tanke på hur läget har sett ut får det betraktas som en bedrift och en lovande start.

UPPDATERING: Det blev bara 9, den nivå som S&D angett som den lägsta som kunde accepteras. Det gör att EUbloggen hade fel i sin kalkyl att Juncker skulle klara 10 och därmed uteblir också överleveransen som skulle ha betytt uppsving och momentum i starten Juncker I. Det finns dock viss chans/risk att det finns invändningar i Europaparlamentet mot någon kandidat som kan påverka könsbalansen i EU-kommissionen. HELA LISTAN på kandidaterna kan läsas här.

Så när Juncker får frågan i Europaparlamentet – var är brudarna? Kan han då lugnt svara: Här!

Med tio (UPPDATERING: 9) kvinnor i EU-kommissionen så faller argumentet att rösta emot. Dessutom är det fler kvinnor (UPPDATERING: Lika många som i…) än i Barrosokommissionen vilket kan spinnas som en framgång (UPPDATERING: som kan spinnas som att jag levererade samma nivå trots medlemsländernas motvilja att hjälpa till) Men räkna ändå med en del smågruff från parlamentet om sammansättning, att det inte är tillräckligt bra egentligen, men också att den nya kommissionen i slutändan kommer att klubbas utan problem annat än mot någon enskild kandidat (som det brukar bli).

Det kommer också att heta i snacket då att den är den mest erfarna och kunniga EU-kommissionen hittills, med många tunga europeiska politiker med omfattande meritlistor.

(PO)

Junckers dilemma: Får regeringscheferna ihop ett lag?

Donald Tusk FOTO (C) European Union 2014 EP

Donald Tusk FOTO (C) European Union 2014 EP

Det kommer att bli ett oroligt toppmöte på lördag. De förhoppningar som sattes till att Minskmötet skulle kyla ned konflikten med Ryssland föll platt när Ryssland öppnade en ny front i kriget mot Ukraina. EUbloggen kommer i fortsättningen prata om konflikten i Ukraina som ett krig mellan Ryssland och Ukraina då bloggens mörka scenario från i juli blivit verklighet.

Nya sanktioner står på dagordningen. Samtidigt vädjar Ukraina omvärlden om hjälp. Hur EU som tidigare agerat splittrat och långsamt (att få 28 nationella intressen att gå i takt kräver en kofösare av rang).

Det för oss in på den egentliga dagordningen på lördag, toppmötet ska ju utse två nyckelkofösare. Dels handlar det om EU:s utrikeschef (som också blir vice ordförande i EU-kommissionen) och Rådets ordförande (som leder toppmötena).

När nyheten om att Ryssland öppnat en ny front i Ukraina kom var min omedelbara reaktion och slutsats att detta var den definitiva spiken i Federica Mogherinis kandidatur till utrikesjobbet. Italiens socialistiska utrikesminister har ansetts vara för mjuk i fråga om Ryssland, och stoppades vid det senaste toppmötet av några av Ryss-hökarna i Rådet. Istället tryckte hökarna på för Polens utrikesminister Sikorski, något som i en shoot out borde ha slutat med att vägen låg bäddad för Kristalina Georgieva från Bulgarien. Georgieva är idag kommissionär för bl a räddningsinsatser och akuthjälp och reste bland annat till Bagdad med Bildt. Bulgarien är också av tradition ett land med goda ryska kontakter dock utan att Georgieva var komprometterad. I det scenariot skulle också Cecilia Malmström kunna dyka upp som alternativ, särskilt om man ville ge ett toppjobb till en liberal om en socialist fick rådsordförandejobbet.

Samtidigt är det många kompromisser som ska göras, mellan Euroländer och inte Euroländer, Socialister & EPP:are & Liberaler, Nord & Syd och Nya & Gamla medlemsländer.

Så EU-politik är inte alltid att enkel att nysta sig fram i, gårdagens förlorare kan vara dagens vinnare för att i morgon, ja vem vet. Därför stänger man sällan några dörrar definitivt i förhandlingsspelet i Bryssel. De medierapporter som nu kommer inför toppmötet talar om en kompromissernas kompromiss som jag inte trodde var aktuell, men som om den stämmer har en del logik i sig.

Rådsordförande: Donald Tusk, Polen.

Med Tusk får EU en rådsordförande som i Rysslandsfrågan varit en av de starkaste hökarna och kommer från ett land som drabbats hårt av ryska sanktioner. Polackerna delar också gräns med Ukraina. Att välja Tusk är också en spegling av Polens växande tyngd inom EU. Nackdelen med Tusk är han är svag på EU:s två viktigaste språk; engelska och franska. Han markerade tidigt att han inte var intresserad av jobbet, men det är ju närmaste en förutsättning för att kunna få det… Tusk har en stark supporter i Angela Merkel.
Tusk har också stöd av Storbritannien som gärna ser att en rådsordförande hämtas från utanför eurozonen.

Utrikeschef: Federica Mogherini, Italien.

Socialisterna ska ha blivit lovade utrikesposten, men EUbloggen trodde länge att det skulle bytas mot rådsordförande och därigenom bana vägen för Helle Thorning Schmidt från Danmark. Så ser det inte ut att bli. Hökarna kan acceptera att med Tusk som garant för en hård Rysslandslinje så kan ta kompromissen att säga ja till duvan Mogherini. Det gör Italien nöjda, och socialisterna får den person som man önskat föra fram.

I pusslet så ska också Eurozonens finansministrar få en egen kofösare, det ser nu ut att bli spanjoren Luis De Guindos som tar över efter holländaren Jeroen Dijsselbloem. Därigenom har den södra delen av Europa fått betydande tilldelning av toppjobb.

Om det blir så här på lördag törs jag inte sia om, men pusslet verkar EU-logiskt, precis som det var EU-logiskt att Mogherini var helt körd, men gårdagens förlorare kan bli dagens vinnare. Det kan svänga fort i kohandlandet.

euflagga1.jpgTill sist, om det inte blir det här pusslet, vad är alternativen? För rådsordförande pratas det om andra kandidater från de nya östländerna. Framför allt snurrar snacket runt Lettlands förre premiärminister Valdis Dombrovskis eller hans estniske ex-kollega Andrus Ansip. Min tidiga favorit Dalia Grybauskaite nämns inte och Helle Thorning-Schmidt ser inte heller längre ut att vara aktuell.

För utrikeschefen, ja där verkar Sikorski helt ha kastat in handduken (eftersom det är hans chef Donald Tusk som det nu snackas om till ett annat jobb), annars lurar framför allt Georgieva i vassen, och längre ned på djupet Cecilia Malmström som jag inte vill utesluta som en nattlig kompromiss. Däremot, om posterna förankras i förväg tror jag att vi kan räkna bort Malmström.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker väntar med spänning på hur det ska falla ut. Utrikeschefen måste nämligen vara klar för att han ska kunna gå vidare med pusselläggandet om vem som ska få vilken portfölj (och hur han ska hantera bristen på kvinnor, även om Polen kanske skulle kunna tänka sig byta Sikorski mot exempelvis Danuta Hübner ). Om Stats- och regeringscheferna inte skulle nå en överenskommelse förskjuts hela processen med att utse EU-kommissionen, det är också en farlig signal om svaghet när Europa står i sina farligaste stunder sedan Murens fall och Sovjetimperiets sammanbrott.

På lördag klarnar nog bilden för Juncker och för oss andra, nog, kanske.

(PO)

 

PS: Kofösare…

Tacka EU för flyghjälpen över Sala

Skärmavbild 2014-08-04 kl. 16.15.12

Klicka på bilden för att se rapporteringen från fotograf Johan Österberg och Stephanie Zakrisson i TV4 under måndagsmorgonen.

 

 

 


I helgen har jag varit inne och tjänstgjort som Nyhetsredaktör på TV4 och den allt mer växande branden som nu beskrivs som den största i Sverige i modern tid har fått mig att minnas den värsta skogsbrand jag bevakat.

Det var i Grekland 2007 då jag skickades av SVT för att rapportera om branden som kostade 68 människor livet och som var snubblande nära att också ödelägga Olympia (längst ned kan du läsa vad jag skrev på SVT.se när jag summerade intrycken). Bland annat mötte jag i Pyrgos den svårt brännskadade Spyros på sjukhuset vars historia om hur han överlevde genom att gräva ned sig är något jag bär med mig fortfarande. I texten skrev jag: ”…det finns lärdomar för alla att dra. Grekland har den största hemläxan att göra, men även övriga EU-länder kommer under hösten att diskutera hur ska man göra för att rätt hjälp ska komma fram snabbare nästa gång det oväntade händer någonstans.”

För Salas del kan nu räddningstjänsten skicka en tacksam tanke till att beslutsfattarna inom EU gjorde hemläxan när den grekiska branden och andra katastrofer utvärderades. Man konstaterade bland annat att det var svårt för varje medlemsland att ha resurser för alla eventualiteter och att det behövdes förbättrad kriskoordinering så att man skickar rätt saker vid rätt tillfälle och att sakerna ska kunna användas ihop, läs mer. EU har också ett avtal om ”Civil Skyddsmekanism” som 31 länder deltar i, förutom EU:s 28 medlemsländer ingår även Norge, Island och Makedonien. Insatserna koordineras genom ERCC (European Response Coordination Center) och det är här som Sverige begärt assistans i enlighet med Skyddsmekanismen. Tre medlemsländer svarade snabbt och av dessa ansåg Sverige sig ha mest nytta av flygplan med vattenbombningskapacitet, beskedet blev – tack Italien, kom hit! I ett pressmeddelande konstaterar EU-kommissionären Kristalina Georgieva:

I express my sincere gratitude to the Italian authorities for providing swift support to Sweden in this moment of need. Let us hope that our biggest fear of the blaze spreading to urban areas will not materialise,”

Kristalina Georgieva har krishantering i sin portfölj och ERCC ligger under hennes ansvarsområde. Skyddsmekanismen har de tre senaste somrarna åberopats 16 gånger (även länder utanför samarbetet kan få hjälp). De senaste åren är det Bulgarien, Montenegro, Albanien, Slovenien, Grekland, Portugal och Bosnien-Hercegovina har begärt hjälp med vattenbombning från luften. Det har inte hänt förut att Sverige har aktiverat skyddsmekanismen för skogsbrand. Georgieva igen:

”Forest fires are a risk we tend to associate primarily with Southern Europe, but we are seeing that no country is immune. With risk like this increasing, it makes all the more sense for countries to help each other through the European Union. With the Emergency Response Coordination Centre, we help make sure that mutual assistance gets to where it is needed quickly and efficiently.

Att nu italienska vattenbombningsplan är på väg till Sala är för att det som Spyros gick igenom inte ska behöva upprepas. För människorna i det eldhärjade området i Sala kommun är det en smal lycka att branden inte inträffade för sju år sedan…

Läs mer: EU:s arbete mot skogsbränder.

Se hela presskonferensen från kl 13 på TV4.se/Nyheterna: ”Största branden i modern tid” och intervju kl 16:30 ”Vi sätter stort hopp till flygplanen”.

Fler reportage av TV4 av fotograf Johan Österberg och reportrarna Stephanie Zakrisson och Jens Tholin: Branden inte under kontroll (måndag), Branden härjar okontrollerat (söndag) och Skogsbrand utom kontroll (lördag).

(PO)

Tillägg: Under tisdagen kom besked att även franskt flyg (3 plan) ansluter sig till insatsen. Dessutom bidrar Grekland med analys av satellitbilder.

TIllägg 2: Det verkar ha gått troll i flygplanen. Nya uppgifter gör gällande att de italienska planen inte lyft från Italien, tidigare uppgifter att de satt fast i Polen pga oväder. Andra uppgifter gör gällande att fransmännen försenas pga byråkrati hos svenska Transportstyrelsen.  Vi får se när någon reder ut vad som skett, och inte skett och varför det som borde skett inte skett och var felet ligger.

 

 

 

PS Hela texten från 2007:

Det första du känner är doften av rök. När du kommer närmare reser du in i ett tunt dis, diset ligger som slöjor i bergen i fjärran. Sedan börjar du se spåren, litet bränt här och där. Långsamt blir landskapet mer och mer bränt.

Döda träd där det en gång funnits liv och grönska. Fortfarande finns det levande växter mitt i döden, buskar och träd som trotsat förstörelsens kraft och som envist står kvar.

Ju högre upp du kommer desto glesare blir dessa gröna öar. Till sist ser du bara bränd mark, träd som stelnat till kol och hur det pyr överallt, nästan som om röken kommer från underjorden.

Det är inte en beskrivning av en resa till Mordor, Saurons hemvist i Tolkiens Sagan om Ringen, men jag har använt den jämförelsen när jag pratat med folk hemma i Sverige om hur det är att åka omkring runt Olympia och gudinnan Artemis gröna kullar. Liknelsen behövs för att förstå intrycket som TV-kameran inte kan förmedla.

Skogsbränder är långt ifrån ovanliga i Grekland, men det som hänt den senaste veckan är en katastrof utan dess like.

190 000 hektar skog har brunnit ned. Det är tio gånger mer skog än vad som brinner ett genomsnittligt år. Hittills i år har det brutit ut 120 större skogsbränder, jämfört med 52 under hela fjolåret.

Siffrorna för antalet byggnader som förstörts varierar kraftigt. Grekiska medier hade under torsdagen uppgiften om 1500 – en siffra som enligt samma rapporter kan stiga till det dubbla. Antalet hemlösa uppskattas till 4000, det kan röra sig om så många 10 000 personer.

Minst 63 människor har dött, de allra flesta i området kring Olympia. Hälsoeffekterna på sikt är svåra att uppskatta. Men för många, särskilt äldre, har den kraftiga röken blivit påfrestande. Var slutnotan stannar kan ingen riktigt uppskatta idag. Vi kan bara konstatera att det är en katastrof; för de drabbade människorna, för regionens ekonomi, ekologi och kulturhistoria. Många antika fornlämningar har förstörts, även om det viktigaste, den antika Olympiastadion, räddades med cirka 100 meter till godo.

Hur kunde bränderna få sådan omfattning? Konspirationsteorierna är många, ett 30-tal misstänkta mordbrännare runt omkring i Grekland har gripits. Men sanningen är snarare att det handlar om flera olyckliga kombinationer, i grunden en långvarig hetta med värmerekord och torka. Lägg därtill stormvindar på 25 sekundmeter.

Det var stormvindarna som spred eldarna blixtsnabbt uppför sluttningarna. Det var stormvindarna som överraskade räddningstjänster och bybor. Det var stormvindarna som tog livet av 24 människor vid ett och samma tillfälle. De var alla från Spyros Kiotsis hemby.

Mötet med Spyros är resans starkaste personligaste intryck. Vi träffade honom på sjukhuset i Pyrgos. När vi kom in i salen kämpade han med sjukgymnastik under svår smärta. Han måste röra på de sönderbrända benen för att det läkande skinnet ska tänjas. Hans berättelse, om hur elden fångade flyktingarna från byn och brände människor framför ögonen på honom var stark. Det var vid det här tillfället som mamman med de fyra barnen omkom, Spyros var troligtvis den sista människa som såg dem när de fortfarande var vid liv.

För att överleva grävde han en grop. Spyros historia är bara en av många, alla vi pratat med har en historia om förlust och sorg, om inte egen så någon nära släkting eller vän.

Hur kunde det hända? Vem bär ansvaret? Frågan kommer att dominera det grekiska valet om ett par veckor. Den konservativa regeringen har försökt visa handlingskraft genom att snabbt dela ut 10 000 euro till alla som fått sina hem förstörda. Över 200 miljoner kronor till 7 500 personer betalades ut det första dygnet, många misstänks ha bluffat till sig pengar. Kritiken växer mot regeringens sätt att hantera hela krisen, också mot att myndigheterna har kallat det inträffade för en terrorliknande mordbrännarkampanj. G700, en grekisk blogg, beskriver det som att ”Grekland är under attack från organiserad inkompetens”.

Kanske är det en förklaring till att så människor dog och konsekvenserna blev så omfattande. Intrycket av att resa runt i området är stort hjärta och stor vilja, men brister i samordning och information. Men när man ser förstörelsen och tänker på att det rådde storm så tänker jag att kanske antalet döda ändå på något sätt är lågt jämfört med hur illa det kunde blivit.

Oavsett vilket finns det lärdomar för alla att dra. Grekland har den största hemläxan att göra, men även övriga EU-länder kommer under hösten att diskutera hur ska man göra för att rätt hjälp ska komma fram snabbare nästa gång det oväntade händer någonstans.

Tills dess kommer Spyros att kämpa med sina övningar där i sängen på tredje våningen på sjukhuset i Pyrgos. Under tiden kommer grönskan sakta att återvända till de brända bergen. För precis som i Sagan om Ringen så kommer liv att spira på mark som varit ödelagd.

Patrik Oksanen

Kommissionärshumor på twitter

Image

Den som tror att EU-kommissionärer per definition är torra och tråkiga ska följa Kristalina Georgieva på twitter. Georgieva är Bulgariens EU-kommissionär med internationella räddningsaktioner och humanitär hjälp i sin portfölj. Inte bara det att hon twittrar om jobbet, världens elände och hjälpbehov, utan ibland glimrar det till med både stor humor och värme.

Den första tweeten är från Uppsala kommuns biträdande brandchef Anders Fridborg, tillika en av mina vänner, som är på en Modex-övning i danska Tinglev där han övade med det svenska USAR-teamet (Urban Search & Rescue). Även USAR-team från Italien och Island deltog tillsammans med ett tyskt/finskt tekniskt assistansteam (TAST) som stöttade EU-koordinationen från EUCPT.

På övningen dök även en fiktiv EU-kommissionär upp, som Fridborg inte kunde motstå att göra en selfie med, och han fick snabbt svar av originalet.

Scenariot för övningen var en stor jordbävning med efterföljande tsunami. Nedan ser ni övningens första news flash (med en väldigt torr och inte särskilt trovärdigt nyhetsankare…)