Malin Björk: ”Det måste vara Ukrainas eget val”

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 - EP

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 – EP

EUbloggen har gjort ett Rysslands-index på voteringar i Europaparlamentet där i första versionen sex partier ingår. Förutom UKIP och Front National även de fyra EU-kritiska partierna i Norden (som är Sverigedemokraterna, Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och Vänsterpartiet). Indexet visar en tydlig delning mellan hur EU-kritiska partier resonerar i synen på en rad olika voteringar med direkt eller indirekt intresse för Ryssland. Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.13.53

Utifrån indexet har EUbloggen ställt frågor via e-post till samtliga nordiska partier. Malin Björk från Vänsterpartiet är det andra svaret som publiceras.  Björk har påfallande ofta gått emot partigruppslinjen aktivt och i flera omröstningar varit ensam om att rösta ja i hela GUE/NGL, vilket också är en skillnad jämfört med hennes företrädare Mikael Gustafsson.

Här kommer EUbloggens frågor och Malin Björks svar.

Generellt avviker du mycket (i sju av tolv fall) från GUE/NGL:s officiella linje, varför då?

 – Jag vill först understryka att GUE/NGL är en konfederal grupp, vilket innebär att varje enskilt parti alltid har rätt att rösta i enlighet med sin egen politik. Gruppens utskottsansvariga gör röstlistor för gruppen utifrån hur de själva avser att rösta, men varje GUE/NGL ledamot bestämmer själv hur hen röstar.

– När jag, och Vänsterpartiet, ser helheten i dessa frågor så kommer vi till en annan slutsats än GUE/NGL:s utskottsansvariga. Vi är t.ex. överens med GUE/NGL i kritiken av EU:s associationsavtal som kräver marknadsliberala strukturanpassningsprogram som kan få allvarliga sociala följder. Men varje enskilt land har självklart rätt att själv bestämma sin relation till EU.

– Om vi tar Ukraina som ett konkret exempel, så ville landets regering ha ett associationsavtal med EU. Det tänker inte jag rösta nej till. Det måste vara Ukrainas eget val. Dock anser jag att man borde ha låtit sina egna medborgare först ha fått ta ställning till en så viktig fråga, genom att ha organiserat en folkomröstning. Ukrainas regering valde att inte göra det.

– Det handlar också om Rysslands politik. I tydlig strid med folkrätten har Ryssland annekterat Krim. För detta finns inga ursäkter eller förmildrande omständigheter. Vänsterpartiet är mycket tydligt på den punkten.  Samtidigt understryker vi det som FN:s vice-generalsekreterare Jan Eliassons sagt; att det behövs en nedtrappning av hot, och en nedtrappning av det politiska språket för att skapa en miljö där vi kan starta en politisk process för att lösa konflikten.

– Utifrån helheten av detta resonemang valde jag att rösta ja till associationsavtalet med Ukraina (liksom till associationsavtalen med Georgien och Moldavien). I samtliga fall har jag också avgett röstförklaringar som tydliggör mina överväganden, liksom mina kritiska synpunkter.

I flera omröstningar har du varit ensam om att rösta JA i din grupp, hur har gruppledningen reagerat på att du avviker så ofta i de här omröstningarna?

 – Gruppledningen har inte reagerat alls. Detta eftersom gruppen är konfederal, och jag har rätten att rösta i enlighet med mitt eget partis linje. Se svar ovan. Några enstaka ledamöter i gruppen har frågat mig varför jag röstat på ett specifikt sätt, och då har jag förklarat det. Att vi kan ha olika analyser och slutsatser inom GUE/NGL-gruppen är inget märkligt.

Hur svårt har det varit för dig att besluta om hur du ska rösta i de här frågorna?

– Det har inte varit svårt. Jag har med utgångspunkt i Vänsterpartiets politik, tillsammans med mina medarbetare, resonerat kring fördelar och nackdelar i de aktuella resolutioner och därefter bestämt mig hur jag ska rösta.

Har du några reflektioner kring matrisen eller annat som du vill tillföra kring hur Vänsterpartiet eller andra partier röstar i dessa frågor.

– Jag tycker hela utgångspunkten där ”EU-kritiska” partier systematiskt sammanklumpas är märklig och problematisk, och att 20 år efter medlemskapet måste diskussionerna (och media…) börja problematisera och göra skillnad mellan olika EU kritik. Vänsterpartiet har intet gemensamt med t.ex. SD i politiska frågor.

– Vänsterpartiet är ett parti som står för demokrati, rättvisa, jämlikhet och internationell solidaritet. Vår EU-kritiska hållning har således helt andra utgångspunkter än de rasistiska, främlingsfientliga och nationalistiska värderingar som präglar SD och andra partier inom den europeiska extremhögern.

Skärmavbild 2015-01-06 kl. 12.05.00

(PO)

Läs svaren från Sannfinländarna, Dansk Folkeparti & Sverigedemokraterna, en engelsk version av Indexet finns också.

Annonser

EUbloggen´s Russia Index shows differences between voting behaviour

Skärmavbild 2015-01-06 kl. 12.05.00

Click to enlarge

This Blogpost in English has been requested by several readers after I posted the first version of the Index in Swedish. The background to the index is that I have noticed during the autumn that Sweden Democrats MEP:s, despite the party publicly in Sweden saying the opposite, have been ending up with more well-known Pro-Kreml and EU-sceptic parties in votes with direct or indirect interest for Russia. 

To broaden the perspective on how EU-sceptic parties are divided in their views of Russia I have gone through all the votes of the new Parliament in 2014 and have found 12 votes fit for the index. Most votes are concerning implementation of Eastern Partnership strategy through association agreements with Moldovia, Ukraine and Georgia. But here is also votes on lower (or none) custom fees, scientific cooperation, condemning Russias closure of NGO Memorial, heroes of democracy as The Guardian calls Memorial.

In this first version I have picked six parties that forms two different approaches in voting. The first bloc is UKIP and Sweden Democrats from EFDD and Front National. Since my perspective is mainly Swedish/Nordic the others are three EU-sceptic Nordic parties; True Finns and Danish Peoples party (Dansk Folkeparti) from ECR (but former member of the same group as UKIP) and the Swedish Left Party (Vänsterpartiet) from GUE/NGL.

I will add more parties to the index to give a even broader perspective (my plan was to have version 2 of the Index in English, but some of my readers were eager go get a post with out Google Translation).

I have also added the voting numbers of the partygroup EFDD to illustrate how divided that party group is and how SD:s 2 MEP:s could have swinged the balance in the group.

Some conclusion from the matrix above:

*Sweden Democrats & UKIP always vote the same. 

*SD, UKIP & FN votes almost NO in every resolution and agreement where Kremlin has an interest of a no-vote and none-EU action. 

*The group EFDD is divided. A large minority always break the ranks.

*Other Nordic EU-sceptics votes are very different to Sweden Democrats. True Finns are truly the Sweden Democrats opposite. Only in one vote have they been voting the same.

*Swedish Left Party MEP Malin Björk has broken GUE/NGL ranks seven times. In several votes she hasSkärmavbild 2015-01-06 kl. 11.56.06 been the only yes-voter in the group. Number of times SD has broken rank is zero.

EFDD more in depth: In general it is the italians in M5S who abstains while the groups Baltic member &
Polish MEP who votes yes. In one of twelve votes a majority voted against the partygroupline. If SD would have voted differently there would have been a majority against the group´s official position during four votes, and another three would have ended up in tie. In other words, UKIP would not have had a majority within EFDD without SD in total 8 of 12 votes.

To illustrate the differences between the different parties I have done a very simple index. The index does not take into account the importance of the votes, but treat them all the same. This is of course something you can criticize but I have decided to keep it simply to get an overview. Parties receive 1 for a YES, 0 for Abstention and -1 for NO.

The index range between +12 to -12, higher negative number, the more positive it is for Kremlin interest. SD, UKIP and FN all ends up on -10. On the other side of the scale you find True Finns +11, Danish Peoples Party +9 and the Swedish Left Party +8

Skärmavbild 2015-01-04 kl. 18.40.44

EUbloggen have asked the Nordic EU-sceptic MEP:s for reactions and comments on the votes:

The True Finns MEP Jussi Halla-aho comments here (in English).

The Left Party MEP Malin Björk comments here (in Swedish).

The Danish Peoples Party MEP Morten Messerschmidt comments here (in Danish).

The Sweden Democrat MEP Peter Lundgren comments here (in Swedish).

(PO)

This blogpost is written be Patrik Oksanen, a former SVT (public service) correspondent in Brussels and currently freelance journalist (but soon on a new assignment). Twitter: @patrikoksanen

EUbloggens Rysslandsindex visar vattendelare mellan EU-kritiska partier

Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.35.59

Klicka på bilden för att förstora den.

Efter att EUbloggen flera gånger uppmärksammat Sverigedemokraternas röstning i Europaparlamentet där partiet i voteringar hamnat tillsammans med partier som uttalat sin beundran för Putin och förståelse för Rysslands politik och som röstar på ett sådant som gynnar Moskva i röstning efter röstning breddar jag nu perspektivet för att tydligare åskådliggöra hur synen på Ryssland är delad mellan olika EU-kritiska partier och hur det påverkar hur man väljer att rösta.

Därför har jag dammsugit databaserna efter omröstningar sedan valet som kan sägas ha haft en dimension i relationen till Moskva. De flesta omröstningarna kretsar kring implementeringen av Östra Partnerskapet genom associationsavtalen med Ukraina, Georgien och Moldavien. Östra Partnerskapet tillkom delvis på grund av svenskt initiativ. Men här finns även omröstningar om att slopa tullar på moldaviska äpplen för att lindra effekterna av ett ryskt handelsstopp, förlängning tekniskt och vetenskapligt samarbete med Ukraina, tullsänkningar och en resolution om att fördöma Rysslands stängning av Memorial, en medborgarrättsorganisation som vunnit Sacharovpriset och som kallas för demokratins hjältar av The Guardian.

I arbetet har jag breddat kartläggningen till att omfatta flera partier. Nu finns även UKIP (United Kingdom Independence Party) från Storbritannien, FN (Front National) Frankrike och tre uttalat EU-kritiska partier i Norden (förutom SD) med. De nordiska parterna är Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och Vänsterpartiet i Sverige. De två förstnämnda var fram till valet medlemmar i partigruppen EFD (som idag är EFDD) där Sverigedemokraterna ingår. Sannfinländarna och Dansk Folkeparti valde att lämna EFDD och är idag med i ECR.

Just Dansk Folkeparti kan betraktas som särskilt intressant i jämförelse med Sverigedemokraterna eftersom det partiet var SD:s första samarbetsval i Europaparlamentet. I sammanställning ingår också ett fokus på Sverigedemokraternas partigrupp EFDD, som har ett splittrat röstningsbeteende.

Några slutsatser kan dras ur matrisen ovan:

*Sverigedemokraterna och UKIP röstar ALLTID lika.

*SD, UKIP & FN röstar nästintill kompakt NEJ på resolutioner och avtal som kan anses gå emot Kremls intressen. SD & UKIP säger aldrig JA till något som kan störa Kreml.

*SD:s och UKIP:s partigrupp EFDD är väldigt splittrad. En betydande minoritet röstar alltid emot partigruppslinjen.

*Övriga nordiska EU-kritiska partier röstar tvärtemot SD i omröstningarna. Särskilt anmärkningsvärt är Sannfinländarna som är Sverigedemokraternas motsatser i den här matrisen. Bara en gång har partierna röstat lika. Alla andra gånger har SD stått på nejsidan och Sannfinländarna på Ja-sidan.

*Vänsterpartiets Malin Björk utmärker sig genom att hela sju gånger ha gått emot sin partigrupp och röstat ja. Många gånger har hon varit ensam, helt ensam, i sin partigrupp GUE/NGL att rösta ja. Antalet gånger som SD har brutit mot partigruppslinjen är 0.

Tittar vi djupare på EFDD så är det italienarna som oftast avstår att rösta medan gruppens balter och polack i större utsträckning trycker på ja-knappen. Partigruppen är väldigt splittrad. I en av tolv omröstningar så var det en majoritet som röstade emot partigruppslinjen. Om SD röstat annorlunda i EFDD-gruppen skulle en majoritet varit emot partigruppslinjen i fyra fall och tre fall varit lika mellan att följa partigruppslinjen och att avvika från den.

Skärmavbild 2015-01-01 kl. 23.15.43

Hur ändrad röstning från SD skulle ha påverkat i EFDD

Med andra ord, utan SD hade UKIP fått uppleva att i åtta av tolv omröstningar inte fått en majoritet bakom partigruppslinjen.

För att illustrera skillnaderna mellan olika EU-kritiska partier har jag gjort ett mycket enkelt index som inte tar någon hänsyn till att vikta omröstningarna sinsemellan. Partierna har fått 1 för en jaröst, 0 för att avstå och -1 för att rösta nej. Maximalt är att få +12 eller -12. SD, UKIP och FN landar alla på -10. På den andra sidan av skalan finns Sannfinländarna med +11, Dansk Folkeparti på + 9 och Vänsterpartiet + 8.

Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.13.53

Tillägg: Läs svar från SannfinländarnaVänsterpartiet, Dansk Folkeparti & Sverigedemokraterna.

(PO)

Mer läsning om Sverigedemokraterna och Ryssland i Europaparlamentet

Sverigedemokraterna fortsätter sin Putinvänliga röstsvit

Bolshoe spasibo, Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas säkerhetspolitik är farligt för Sverige

Fler voteringar där Sverigedemokraterna hamnar på fel sida om historien

Sverigedemokraterna flaggar för att ändra politiken mot Ryssland

Nykaroliner & Putinister i Gefle Dagblad

Putins svenska vänner

Vill du kolla in omröstningarna närmare så kan du hitta dom här:

Procedur # Länk
2014/2717(RSP) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=P8-RC-2014-0025&language=EN
2013/0151B(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=AGENDA&reference=20140916&secondRef=SIT&language=EN
2013/0151A(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0002&language=EN
2014/2841(RSP) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=P8-RC-2014-0118&language=EN
2014/2903(RSP) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=P8-RC-2014-0164&language=EN
2014/0279(COD) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P8-TA-2014-0042
2014/0083(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0020&language=EN
2014/2817(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0022&language=EN
2014/0250(COD) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A8-2014-0053+0+DOC+XML+V0//SV
2014/2816(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0042&language=EN
2014/2816(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0042&language=EN
2014/0154(NLE) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A8-2014-0039&language=EN

Fler voteringar som SD hamnar på fel sida av historien

Det kommer ett längre mer genomgående och kanske mer analytiskt blogginlägg senare kring debatten och kritiken från olika företrädare från Sverigedemokraterna mot EUbloggen. Men efter det damm som det här blogginlägget rivit upp så låt mig bara redovisa några fler omröstningar där Sverigedemokraterna har röstat på ett för Putin fördelaktigt sätt. 

Den första jag vill ta upp är intressant eftersom SD sagt att man är emot associationsavtalen med bl a Ukraina men istället för frihandel. Men när att slopa eller sänka tullar på varor från Ukraina kom upp i parlamentets plenum ställde sig SD på nejsidan (2014/0279(COD)) som enda svenska parti. Här gick till exempel lika EU-kritiska Vänsterpartiet emot sin grupp och röstade JA (tilläggas ska att Malin Björk var den ENDA i GUE/NGL som röstade ja). Antagligen kommer nu SD att argumentera att slopandet ska ses i ljuset av associationsavtalet men läs dokumentet själv och bilda er egen uppfattning. Jag saxar ur motiveringen bakom omröstningen:

Denna lösning är del av en övergripande fredsprocess i Ukraina som ska respektera Ukrainas territoriella integritet och Ukrainas rätt att besluta om sin framtid. Den är resultatet av en begäran från Ukraina och sker på villkor att Ryska federationen åtar sig att förmånsordningen mellan Ryska Federationen och Ukraina enligt frihandelsavtalet med Oberoende staters samvälde ska fortsätta att gälla.

Så här röstade svenskarna:

Skärmavbild 2014-12-12 kl. 13.12.08

Skärmavbild 2014-12-12 kl. 14.19.35

Ukrainaomröstningen

Ni ser att Kristina Winberg och Peter Lundgren var lojala med sin partigrupp EFDD. Eller lojal och lojal med gruppen, snarare betalar SD priset priset för att få vara med i EFDD till Nigel Farage.

Tittar vi djupare på hur EFDD röstade i den här frågan så ser vi att 20 ledamöter följde grupplinjen och 17 bröt den (och två närvarande valde att inte rösta). Om SD:arna inte röstat på ett för Moskva önskvärt sätt skulle bara 18 följt grupplinjen och 19 brutit den. Av de som bröt grupplinjen lade 16 (samtliga från dessa från M5S) ned sina röster medan 1 (från Litauen, ett land som får anses som Ukrainas närmaste vän och det land som är mest uttalat Moskvakritiskt) röstade ja.

Totalt röstade 78 MEP:ar nej till avtalet. Det är samma gäng som brukar finnas med i röstlistorna på nejsidan kring Ryssland och Ukraina. Den EU-kritiska vänsterns huvudlinje var att lägga ned sina röster i omröstningen.

Patrik Kronqvist på Expressen uppmärksammar en annan omröstning samma dag i Plenum (23:e oktober) där det inte finns en rad om associationsavtal för Sverigedemokraterna hänga i som ett halmstrå. Det är en resolution som fördömer upplösandet av organisationen Memorial, som fick parlamentets Sacharovpris 2009 och en resolution vars första punkt lyder:

Europaparlamentet fördömer kraftfullt det ryska justitieministeriets ansökan till Högsta domstolen om upplösning av organisationen Memorial, och den prövning som är planerad till den 13 november 2014, och vädjar till justitieministeriet att dra tillbaka stämningsansökan före den planerade prövningen. Parlamentet framhåller att Memorial spelar en avgörande roll för utvecklingen av demokratiska värderingar och främjandet av mänskliga rättigheter i Ryssland.

Skärmavbild 2014-12-12 kl. 14.32.03

Memorial-resolutionen

Resolutionen gick igenom med 529 för, 57 emot och 34 nedlagda. Här valde Sverigedemokraterna återigen att vara enda svenska MEP:ar som gladde Moskva. Partiet ställde sig inte bakom resolutionen utan Peter Lundgren och Kristina Winberg valde att lägga ned sina röster. Tittar vi närmare på hur EFDD röstade så upprepar sig samma röstningsmönster.

Lundgren & Winberg betalar tillbaka för värme och husrum till Nigel Farage som därigenom får 20 ledamöter för partigruppslinjen. 18 ledamöter bröt partilinjen och röstade ja till resolutionen.

Ni blir inte förvånade nu väl om jag säger att det var italienarna i M5S och litauen som röstade ja. Hade Winberg & Lundgren valt att rösta på det sätt som partiet i Sverige säger sig stå bakom, en tuff linje mot Moskva, så hade röstsiffrorna blivit 18 – 20 i EFDD, alltså färre hade följt den officiella partigruppslinjen än röstat för.

I båda dessa omröstningar, om tullarna och Memorial, röstade partier som Sverigedemokrater anser sig stå relativt nära med JA. Det är två partier, Dansk Folkeparti och Sannfinländarna (som dock inte vill sitta med SD i Nordiska Rådet) som inte kan anses som EU-positiva, men som visar att EU-kritiskt nationellt orienterat perspektiv (jag försöker undvika fastna i en etikettsdebatt så att inte etiketten skymmer poängen) inte betyder att man måste rösta på ett sätt som ligger i Moskvas intressen.

Ska jag nu börja gissa lite vad det här med hur Sverigedemokraterna röstar handlar om så är det att vi i omröstning efter omröstning ser hur Sverigedemokraterna får betala tillbaka till Farage för att man är med i EFDD, även om det går emot vad partiet säger officiellt från Stockholm. Det kan i sin tur bero på följande (och nu spekulerar jag utifrån de skärvor av information jag har):

1) Peter Lundgren och Kristina Winberg har ingen koll på säkpol och föpol eller kontakt med Stockholm i de här frågorna och lyssnar snällt till farbror Nigel och gör som han gör. Och att fostrande samtal från högsta partiledningen är att vänta inom kort (om det inte har skett).

2) Peter Lungren, Kristina Winberg (och Kent Ekroth som är spindeln i EP-nätet) tillhör den gruppering inom SD som jag valt att kalla för Putinister för att skilja den mot en annan grupp som jag kallar Nykaroliner. Läs mer här.

3) SD ser inte skogen för alla träden och fastnar i att man är så mycket emot allt med EU att partiet inte hänger med och kan sortera frågorna och prioritera vad och hur man röstar och i vems intresse.

4) Det finns ett avtal med UKIP som låser fast SD:s röster i ett antal frågor/en viss tid. Ett sådant avtal, om det finns, kommer med stor sannolikhet aldrig att erkännas av SD och dess innehåll lär vi nog inte få ta del av.

Dessa fyra orsaker kan naturligtvis kombineras på en massa olika sätt. Dags att lämna spekulationerna och gå tillbaka till en sista konkret frågeställning.

Det vore önskvärt att Peter Lundgren eller Kristina Winberg kunde förklara lugnt och sakligt varför de röstat i dessa frågor som de gjort, helst utan att likt andra företrädare för partiet anklaga budbäraren för lögner och halvsanningar, samt svara på varför deras ställningstaganden landar annorlunda än Dansk Folkeparti och Sannfinländarnas. Jag lovar att publicera ett sakligt svar på bloggen som gästinlägg.

(PO)

Medan jag suttit på en fjälltopp

IMG_4279

Ibland blir det stopp på bloggandet och batteriet fylls på i fjällen. Så även nu en vecka. Och som vanligt tenderar det ju att hända en del när man är borta. Så medan jag har suttit på en fjälltopp…

…så har Stefan Löfvens numera allt för välkända humör och brist på politisk kyla i pressade lägen (tänker på bl a EU-nämnden & TV-debatten) har gjort att vi för första gången på över ett halvsekel får ett extra val. EUbloggen ska ju egentligen hålla sig till EU-perspektivet, men konstaterar kort att Löfven kunde ha undvikit att förlora budgetomröstningen om regeringspartierna gjort som SD och valt att bryta praxis (istället för att begära att Alliansen skulle bryta praxis till förmån för regeringen). Genom att första rundan knocka Alliansens budgetförslag genom att aktivt rösta på SD:s budget hade fört fram SD:s budget i ett avgörande mot Regeringens, då hade Alliansen lagt ned rösterna och Löfven vunnit (och sen haft ett år på sig att hitta en överenskommelse om en ny praxis eller regelverk för minoritetsregeringars budgetar). Det finns ett par möjliga skäl till varför det inte gjordes, dels att det finns en beröringsskräck för SD som sitter så djupt in i märgen att man hellre förlorar matchen än att valla budgetbollen förbi Alliansen via SD-sargen och sätta den i mål. TILLÄGG: S i Skåne gjorde just så, reaktionen är inte nådig från ex Anders Lindberg på Aftonbladet även om det finns socialdemokrater som applåderar det, som förre kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund.

Det andra skälet handlar förstås om Löfvens humör. För att travestera Tjuren Ferdinand ”Riksdagsledamöterna var arga, Regeringen var ännu argare, men argast av dom alla var Statsministern”.

EU-perspektivet i detta då för att knyta ihop säcken? Jo, som Europaparlamentariker Gunnar Hökmark (M) konstaterar, i Europaparlamentet ska en majoritet skapas i varje enskild fråga utan att den finns där från början. Under processen från att EU-kommissionen lämnar ifrån sig ett lagförslag till att hitta en majoritet (både i parlamentet och i rådet) så kommer innehållet att förändras. Dessutom finns det en massa taktiska svängningar hit och dit (som att rösta på ett visst sätt för att hamna i ett annat läge) och en vana att vara osams i ett en fråga för att bli rörande överens i nästa utan att man bränt broar till varandra. Sveriges Riksdag är på väg att bli lika komplex som Europaparlamentet att få igenom sin politik i. IMG_4295

…så har jag läst en hel del böcker. En bok som är värd en eller flera egna inlägg lite senare handlar om Folkomröstningen 1994, som inte hade slutat med ett Ja om inte politiska motståndare kunnat samarbeta mot ett gemensamt mål. Boken Människor för JA! av förre kampanjgeneralen Lars Göran Johansson är läsvärd som en tillbakablick på en tid så nära men ändå så oändligt långt borta.

…så har svensk-tyska Ann Mettler blivit en nyckelspelare i Junckers framtidslag för EU. Mettler blir chef för kommissionens nya interna tankesmedja som går under EU-akronymen EPSC (European Political Strategy Centre). Syftet är att centret ska bistå kommissionen med goda råd och blicka framåt längre än kommissionens dagliga perspektiv. Ann Mettler växte upp i Tyskland och har dubbla medborgarskap. Under sin karriär har hon hunnit varit med och startat Tankesmedjan Lisbon Council, och arbetat åt World Economic Forum samt varit verksam i Washington. På CV:et finns även studier i New Mexico och i Bonn. I ett pressmeddelande lyfter EU-kommissionen Mettlers erfarenheter som strategisk analytiker och expertis när det gäller innovation och digitial ekonomi.

…så har förre kommissionären Jacques Barrot avlidit 77 år gammal. Barrot tjänstgjorde både med Margot Wallström och Cecilia Malmström i kommissionen och hann med att vara transportkommissionär och ha rättsliga och inrikesportföljen. Barrot var också fransk minister i flera omgångar. Han klarade sig också politiskt från en skandal där han varit delaktig i att slussa statliga pengar vidare till sitt parti.

…så har ordkriget mellan EU och Ryssland fortsatt. Donald Tusk har tillträtt (med svensk i kabinettet) som rådsordförande och sagt återigen att Ryssland ska ut ur Ukraina, men ordbråket har också handlat om South Stream, att Ryssland målar upp Stora Fosterländska Kriget i retoriken med väst (det blir en kall vinter har Bloggen konstaterat förut) och säkert mer som jag missat helt där på fjälltoppen. För övrigt spår Slovakiens premiärminister risken för utökat krig i Ukraina är stor: “There is a 70% probability of a military conflict in Ukraine and not only there”. Ett uttalande som dock fått mycket kritik. Men å andra sidan, om han får rätt lär det lösa Löfvens problem med extra val, för då lär det bli samlingsregering som behövs istället för ett upptrissat tonläge som drar åt det beryktade andrakammarvalet 1928. IMG_4296

…så har det visat sig att en gammal KGB-agent har lånat ut 2 miljoner Euro till Nationella Frontens Le Pen, bara en av många anmärkningsvärda pengaöverföringar från Moskva till den franska extremhögern (och naturligtvis en del i Moskvas söndra och härska). Nationella Fronten har för övrigt tidigare bidragit med både pengar och stöd till Sverigedemokraterna här hemma i Sverige.

…så har förstås svenska MEP:ar twittrat om än det ena och än det andra i sin #EUpol-vardag som inte direkt har att göra med regeringskrisen:

Och till sist, en inte alltför ovanlig illustration om hur tungt jämställdhetsfrågorna väger hos politiker från andra länder…

(PO)

IMG_4216

Svenskt paradigmskifte: Regeringsparti röstar emot kommissionen

Bodil och Max säger nej, nein, non, no, ei... till kommissionen.

Bodil och Max säger nej, nein, non, no, ei… till kommissionen.

Aldrig tidigare har ett sittande svenskt regeringsparti röstat emot en tillträdande EU-kommission, men i morgon händer det. Det är var i och för sig inte på något sätt oväntat att Miljöpartiets fyra ledamöter i Europaparlamentet skulle följa grupplinjen om den landade på ett nej, och ett nej har i parlamentskorridorerna varit på gång ett tag.

SvD:s Brännpunkt anger MP att nejrösten beror på att kommissionen är ojämställd (medlemsländernas ansvar som nominerade män), sviker miljöpolitiken och minst en kommissionär är jävig (Canete).

Det innebär att Stefan Löfven får en extra sak att bevisa på toppmötet, hur han ska bli en EU-spelare när delar av hans regering röstar emot kommissionen (Miljöpartiet röstade också emot Juncker, men då var man inte i regeringsställning). Miljöpartiet är inte vana i regeringsställning och det ska bli intressant att se hur intressena på regeringsnivå och i Europaparlamentet utvecklar sig under de kommande fyra åren.

Jag skriver för övrigt om tidigare frågestecken kring Löfvens EU-lag i Dalarnas Tidning idag.

Stefan Löfvens huvudvärk på toppmötet kan bli ännu större i morgon om även de fem svenska socialdemokratiska ledamöterna röstar nej, sist jag stämde av med några S-ledamöter var det oklart hur man skulle rösta. Enbart könssammansättningen var skäl nog för ett nej kom upp i samtalet. TILLÄGG: Anna Hedh stödjer inte EU-kommissionen.

En ledamot i S-gruppen i parlamentet, som inte tillhör Socialdemokraterna i Sverige, är Soraya Post (FI). Hon har tidigare sagt att hon kommer rösta nej. Kanske delvis beroende på att hon fick häftig kritik hemma i Sverige för att ha röstat ja till Juncker som EU-kommissionens ordförande.

Jag utgår från att Malin Björk (V) röstar nej, och det gör även Kristina Winberg (SD) och Peter Lundgren (SD). Det innebär att 8 svenska nej. De sju svenska borgliga ledamöterna kommer att rösta ja. Om det blir en svensk majoritet för eller emot att godkänna EU-kommissionen avgörs av Socialdemokraterna som alltså blivit vågmästare i hur de 20 svenska MEP:arna ställer sig (dock kommer hela EU-kommissionen att godkännas av Parlamentet på onsdag eftersom den officiella linjen från EPP, S&D  & ALDE är att rösta för, även med vissa avhopp är det en betryggande majoritet).

(PO)

Medan jag suttit på en fjälltopp…

IMG_2263

Kvällsutsikt från Storulvåns fjällstation. 33 grader i solen uppmättes på ett vindstilla fjäll utan skugga.

…så har inte Europeiska Unionen stått stilla. Under min semester kan bland annat följande noteras:

FÖR DET FÖRSTA: Jean-Claude Juncker valdes som väntat till EU-kommissionens ordförande. Röstsiffrorna blev 422 för, 250 emot och 47 som avstod. 10 röster var ogiltiga och 22 saknades vid röstningen. 422 var bekvämt över gränsen 376 som Juncker behövde, även om det inte var överväldigande. Officiellt röstade EPP, S&D och ALDE för. Omröstningen är hemlig, så med reservation för att jag kan ha fått något om bakfoten så röstade svenskarna så här:
För: Federley (C), Wikström (FP), Paulsen (FP), Post (Fi), Adaktusson (KD), Hökmark (M), Fjellner (M), Corraza Bildt (M).

Avstod: Ulvskog (S), Ludvigsson (S), Hedh (S), Guteland (S), Nilsson (S), Eriksson (MP), Ceballos (MP), Lövin (MP)

Emot: Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD), Andersson (MP)

Den Gröna Gruppen, trots en riktig påhejare till Spitzenkandidatenupplägget var splittrad vilket också avspeglar sig i Miljöpartiets röstning. Läs mer om MP & Juncker, notera särskilt att det var Max Andersson som röstade nej som svarade på mina twitterfrågor.

 Socialdemokraternas partigrupp var för Juncker och betraktade valet som en seger, både för Junckers löften men också för maktöverföringen till parlamentet. Här gick de svenska S-ledamöterna mot partilinjen och avstod att rösta. Däremot följde Post (Fi) partilinjen vilket hon fått kritik för i bloggar, sociala medier och av Fi:s förra MEP Maria Robsahm. Svenskarna i S-gruppens agerande får betraktas som ett utslag för hela den svenska kluvenheten inför Spitzenkandidaten och dynamiken med dubbla partilojaliteter (mot europeisk partigrupp och svensk debatt).

Vänsterpartiet hamnade på nejsidan tillsammans med det enda svenska parti som stod utanför Spitzenkandidaten – Sverigedemokraterna. Läs mer om V & Juncker. Jag har också på väg ned från fjället twitterdiskuterat detta även med Lars Ohly och tydligen är jag helt obegriplig när jag konstaterar att Vänsterpartiet har ätit kakan (haft en kandidat med i Spitzenkandidaten-racet som sagt att största partigruppens kandidat måste väljas) och sedan vill ha den kvar (att rösta emot Juncker).

FÖR DET ANDRA: Jag förlorade vadet om en lunch.

Jag lovar att återkomma med en uppdatering och redovisning att jag betalat min skuld här på bloggen.

FÖR DET TREDJE: Att spekulationerna kring om, hur, och vilka som väljs till Rådets ordförande och EU:s utrikeschef i kväll. Jag har sen långt tidigare gjort min lista på vilka jag tror på. I ärlighetens namn tror jag att en har fallit ifrån – Dalia Grybauskaitè har varit alldeles för kritisk mot Ryssland och tagit strid mot den italienska kandidaten för utrikesposten (pga för mjuk mot Ryssland) för att få stöd…

Hur går det då? Leta efter en kombination som innehåller en, men inte två socialdemokrater, minst en kvinna, en från ett nytt medlemsland. Men det troliga är att det inte blir några besked i natt alls.

FÖR DET FJÄRDE: Att den bleke, matte, svettige och trötte Juncker gjorde ett helt annat intryck i kammaren i Strasbourg än under kampanjen. Läs Ronny Patz analys om Junckers nyvunna energi.

FÖR DET FEMTE: Cameron överraskade och utsåg Lord Hill till kommissionär från Storbritannien. Därmed sidsteppade han favoriten Andrew Lansley. Läs även Guardians analys (tack till Ralf Grahn för länken). EUobserver går så långt att Lorden kallas för obskyr

Till sist noterar jag att Reinfeldt ännu inte gjort sitt drag om den svenska kommissionärsposten. Kanske avvaktar han utfallet av den långa natten med stats- och regeringscheferna för att ha en teoretisk chans att ge Carl Bildt utrikesjobbet (jo, Bildt har nämnts i internationella medier) eller kanske, kanske få uppdraget själv som rådets ordförande. Nu tror jag inte att det blir så, men jag kan inte se något annat skäl till att dröja med beskedet för svensk vidkommande.

(PO)

IMG_2356

Bloggaren gör en #fjällfie från Ulvåtjärnsstugan.

 

Även AfD blev bortröstade

Foto © European Union 2014 - EP

Foto © European Union 2014 – EP

I skuggan av att EFDD blev bortröstade ur utskottens presidier så drabbades ett parti från ECR av samma sak. Tyska AfD, som är ett Euroskeptiskt högerparti, och som skapat oro i det politiska landskapet för Angela Merkels Stora koalition med Socialdemokraterna i Berlin förlorade två presidieplatser.

En av partiets grundare och dess talesperson – Bernd Lucke var föreslagen som 3:e vice ordförande i ECON, Ekonomi & Valutafrågor. Här kom den, enligt vad EUbloggen erfar, officiella invändningen från Socialdemokraterna i utskottet som begärde en hemlig omröstning. Lucke fick 21 röster medan 30 röstade emot. Därefter tog ECON och sköt upp valen av 3:e och 4:e vice ordförande till senare.

von Storch Foto © European Union 2014 - EP

von Storch Foto © European Union 2014 – EP

Även Beatrix von Storch som var föreslagen till 4:e vice ordförande i FEMM, Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män råkade ut för samma sak. Hon förlorade med 13 röster mot 17.

Även här sköts valet av posten upp. Vad jag har förstått så verkar de flesta EPP:arna ha röstat för ECR-kandidaterna.

Miljöpartiet är kritiska mot uppgörelser som petar ledamöter som borde ha fått presidieplatser enligt d´Hondt-modellen. Men Vänsterpartiet jublade igår över petningen av von Storch som kallades bl a homofob.

 

 


(PO)

HELA LISTAN: Nordiska meppar gillar industri och rättsliga frågor mest