Svenskarna är EU:s Bror Duktig

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU med att vilja ta den gemensamma politiken längre. Klicka på bilden för att se grafiken i detalj (Skärmdump från Eurobarometern)

Det är något i den svenska folksjälen som sticker ut i EU. Svenskarna är präktiga och ambitiösa. En väletablerad sanning är hur möteskulturen i Europaparlamentet går till. Först till mötesrummet kommer svenskarna, i god tid i förväg. Då är rummet tomt och nedsläckt eftersom svenskarna kommer redan före vaktmästaren. Sen dröjer det en stund innan finländarna dyker upp och därefter börjar resten ramla in.

Samma mönster, att vara den mest ambitiösa i politikens klassrum, finns tydligt i senaste Eurobarometern. I en rad frågor får medborgarna i de 28 medlemsländerna säga om EU:s mål är för ambitiösa, lagom eller om ribban borde höjas. I nästan alla frågeställningar, oavsett om det handlar om arbetsmarknad, miljö, energi, utbildning eller fattigdom så är svenskarna i topp att ribban borde höjas. Undantaget som bekräftar regeln är på frågan om att 40 procent av 30-åringarna ska ha en högre utbildning. 

Svenskarna överträffar EU28-snittet med råge dessutom. ”Too Modest” är svenskarnas standardsvar. När man gräver djupare i barometerns bilagor så hittar man att Malta är Sveriges motpol.

Mål 2020:

75% av befolkningen i arbetsför ålder ska ha ett jobb. För blygsamt svarar 37% av svenskarna mot bara 2% av malteserna.

3% av BNP ska gå till forskning & utveckling. För blygsamt svarar 32% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.

EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jfr med 1990: För blygsamt svarar 43% av svenskarna mot bara 4% av malteserna.

Förnyelsebar energi ska stå för 20% av elproduktionen: För blygsamt svarar 42% av svenskarna mot bara 4% av malteserna

Energieffektivisering med 20%: För blygsamt svarar 34% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.  

Andelen som lämnar skolan utan kvalifikationer ska inte överstiga 10%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 9% av malteserna. 

Andelen som lever under fattigdomsgränsen ska minska med 25%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 11% av malteserna.

Skillnaderna är väldigt slående, både hur högt över snittet Sverige ligger, men ännu mer i kontrast med Sveriges motpol Malta. Eurobarometern bekräftar den fördom som många har i EU om svenskarna, som unionens egen Bror Duktig, präktiga medborgare som vill lite mer och är lite mer (eller mycket mer) ambitiösa än alla andra. I förhandlingar och umgänge med de andra så ska man komma ihåg att det inte alltid är en tillgång på skolgården att vara klassens ljus…

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

 

Euron allt mindre önskvärd

Temperaturen kring euron fortsätter att stiga. Fler och fler signaler om att beslutsfattare runt omkring i Europa börjar bli nervösa när det gäller euron och dess framtid hopar sig.

De länder som ska införa valutan enligt fördragsåtaganden, som Sverige, skattar sig just nu lyckliga att man inte kom med. Trots att Sverige röstade nej i folkmomröstningen så är egentligen Sverige bundet av fördraget att införa Euron när konvergenskriterierna är uppfyllda – vilket Sverige medvetet valt att inte uppfylla. Under min tid i EU-kommissionens pressrum 2006-2007 kom frågan flera gånger till EU-kommissionens talesmän när man skulle skruva åt tumskruvarna på Sverige så att man uppfyller sina åtaganden.

Just nu är många Eurovänner glada över att Sverige står utanför. I Agenda i söndags sade bland annat finansminister Anders Borg att det var skönt att Sverige inte är med, läs mer i Expressen. Men regeringskamraterna i Folkpartiet är de enda som just nu i Sverige ändå förordar ett medlemskap – som i fredags på SvD Brännpunkt.

Det är snarare Borgs försiktighetslinje som präglar inriktningen i andra länder än Birgitta Ohlssons europositiva hållning.

Euractiv rapporterar idag om AFP som uppger att flera nya medlemsstater i EU, som också har förbundit sig att införa Euron när de är redo, nu tvekar och vill ta sig ur sina förbindelser. Diplomatiska källor pekar ut sju länder som är överväger folkomröstningar för att ändra sina fördrag med EU. Det är förutom tidigare euroskeptiska Tjeckien med presidenten Vaclav Klaus i spetsen och Ungern som hintat åt det här hållet tidigare, även Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien. Samtliga länder kom med 2004 eller 2007. De här länderna har också krävt att få sitta med vid bordet när euroländerna diskuterar krisen, eftersom besluten också påverkar länder som också är förbundna att gå med i framtiden.

Cypern, Estland, Malta, Slovakien och Slovenien som också de kom med i den femte utvidgningsvågen har redan infört Euron som valuta.

Samtidigt ökar trycket på Grekland med ryktena om en statskonkurs, och diskussionerna om ett land kan lämna eller inte går heta. EU-kommissionen försöker skapa lugn genom att slå fast att det inte går att lämna eurosamarbetet (till skillnad från själva EU som genom fördraget fått en utträdesklausul och att det finns anledning till optimism efter 2012. Men ihärdiga rykten om att Tyskland förbereder sig för ett grekiskt ”worst case/statskonkurs” får bankaktierna att falla rapporterar SvD. Om reaktionerna är överdrivna eller inte låter jag vara osagt, men det är tecken på instabiliteten och hur nervöst läget är.

Att allt fler länder mer eller mindre öppet pratar i termer som Anders Borg, ”skönt att vi inte är med”, visar bara på lägets allvar. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen – nyckeln för framtiden är vad de fransk-tyska politikerna nu förmår att göra för att hantera krisen.

(PO)