Första svensk i ordförandens kabinett

Paulina Dejmek-Hack

Foto: EU-kommissionen

För första gången sedan Sverige blev medlem i EU finns nu en svensk i kabinettet hos kommissionens ordförande. Det är Paulina Dejmek-Hack som skriver historia genom att ta plats hos Juncker som ekonomisk rådgivare.

I Junckers kabinett har hon ansvaret för kontakterna med Katainen som är VP med jobb, tillväxt och konkurrensansvar. Men även finansiell stabilitet, finansiella tjänster, konkurrensfrågor och kontakter med EIB, EBRD och internationella finansiella institutioner ligger på Paulina Dejmek-Hacks bord.

Dejmek-Hack har dubbla medborgarskap från Sverige och Tjeckien, och har en master från Lunds universitet och doktorsgrad från Heidelberg. I en intervju med Women in Leadership berättar hon om sitt Europaengagemang:

”The interest in European issues is something that came quite naturally to me. Being a citizen of both Sweden and the Czech Republic, I always felt European rather than affiliated to one specific country. The fact of pursuing studies in two European countries, Sweden and Germany, built my awareness of the European identity and cause. At the beginning of my career, I was not too knowledgeable about how Europe worked in practice, but an internship at the European Commission in 2001 granted me a first insight into the work of the European institutions.”

På vägen från praktik har Paulina Dejmek-Hack bland annat hunnit med att arbeta på EFTA:s övervakningsmyndighet och under svenska ordförandeskapet 2009 på Sveriges permanenta representation. Hon har också varit biträdande kabinettschef hos Barnier, inre marknadskommissionär.

Här är ett klipp från i somras när Paulina Dejmek-Hack talade vid EU-USA-dialogen för finansiella regelverk.

(PO)

Fotnot 1: EUbloggen är inte beredd att ta gift på att det är den första svensk i ordförandens kabinett, men så vitt bloggen vet och har kunnat kontrollera så är det så. Har jag fel hoppas jag att en uppmärksam läsare rättar mig.

Fotnot 2: Enligt den senaste tillgängliga sammanställningen finns 577 svenskar i EU-kommissionen.

Annonser

Gunnar Hökmark tar hand om bankstrukturer

gunnar hökmark

Gunnar Hökmark

Nu börjar arbetet i det nya Europaparlamentet komma igång och fördelningen av rapportörskap trillar in både till vänster och höger. I veckan blev det klart att Gunnar Hökmark (M) får rapportörskapet för ”Strukturell reform av EU:s banksektor”, ett uppdrag i den tyngre klassen.

EU-kommissionens förslag till lagstiftning bygger på Liikanenrapporten (en expertgrupp i kölvattnet på finanskrisen) och handlar om säkerheten för banker som både bedriver traditionell bankverksamhet och investmentbanking som medför risk. Det är alltså lagstiftning som kan få stor betydelse för dig både som bankkund men framför allt som skattebetalande medborgare. Instabila banker och bankkrascher är ett hot mot hela ekonomin, tillväxt och stabilitet. I EU-kommissionens förslag finns en separation av de stora bankernas högriskverksamhet som gäller omkring de trettio största bankerna inom EU (berör troligen Nordea skriver Europaportalen). Det handlar om banker som är för stora för att få gå omkull, men alldeles för dyra att rädda. I ett pressmeddelande säger Gunnar Hökmark att hans mål är att hitta balansen:

– Min ambition är att säkra att vi kan ha banker som är konkurrenskraftiga, med förmåga att bidra till de krediter och investeringar som är en förutsättning för tillväxt, och samtidigt är stabila delar av samhällsekonomin.  

Gunnar Hökmark var tidigare rapportör för EU:s bankkrislagstiftning och uppdraget från Ekonomiutskottet är alltså det andra tunga bankrapportörskapet till Hökmark.

–    Det är viktigt att europeiska banker kan bidra till finansieringen av de investeringar som säkrar nya jobb och ökad konkurrenskraft. Min uppfattning är att det inte i första hand behöver vara bankernas struktur som är ett problem utan snarare om deras struktur skapar en riskexponering som riskerar att drabba den finansiella stabiliteten som sådan, säger Gunnar Hökmark i pressmeddelandet.   

När kommissionen lade förslaget i januari konstaterade Michel Barnier, kommissionär för inre marknad, att målet är att skattebetalarna ska slippa framtida noter för bankspekulationer:

– De föreslagna åtgärderna kommer att stärka den finansiella stabiliteten och se till att skattebetalarna inte behöver betala för bankernas misstag. Det kommer att ge den gemensamma ram på EU-nivå som är nödvändig för att garantera att olika nationella lösningar inte skapar ”skarvar” i bankunionen eller undergräver den inre marknadens funktion. Förslagen är väl avvägda för se till att den känsliga balansen mellan finansiell stabilitet och rätta förutsättningar för utlåning till den reala ekonomin garanteras, vilket är av särskild betydelse för konkurrenskraft och tillväxt.

(PO)