Löfström lämnar Torvalds för Riksdagen

Skärmavbild 2015-04-19 kl. 20.50.21

Skärmdump från YleFem

UPPDATERAT: Har skrivit en längre text om valet i Finland som finns på HelaHälsingland & Gefle Dagblad.

Mats Löfström lämnar sitt uppdrag som medarbetare till europaparlamentariker Nils Torvalds för att bli riksdagsledamot i Helsingfors. Valet var historiskt enligt statsvetaren Göran Djupsund i Yles valvaka, första gången som en sittande åländsk riksdagsledamot blir slagen av en utmanare. Löfström slog Elisabeth Nauclér med 5 121 röster mot 4 509 röster.

Löfström har varit förbundssekreterare i Svensk Ungdom, Svenska Folkpartiets ungdomsförbund och medarbetare till Carl Haglund när denne var i Bryssel. När Haglund hämtades till försvarsministerposten och ersattes av NIls Torvalds stannade Löfström kvar. I valet kandiderade Löfström för Centern som blev Finlands stora valvinnare. Två andra centerpartister kan komma att lämna sina uppdrag som europaparlamentariker. Förra centerledaren Paavo Väyränen blev invald men har sagt om han inte får en tung ministerpost återvänder han till uppdraget som europaparlamentariker. Olli Rehn blev också invald och väntas mer säkert få en plats i regeringen.

En annan europaparlamentariker som också blev invald i riksdagen var Sampo Terho från Sannfinländarna.

Centerpartiets ledaren Juha Sipilä kommer att bilda regering. Den nya regeringens Europapolitik kommer att avgöras av vilka partier som ingår i regeringen. Tidigare har EU-skeptikerna Sannfinländarna sagt att de har ambitionen att sitta i regeringen. Det är mycket jämnt mellan Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Sannfinländarna om platserna två, tre och fyra i skrivande stund och det återstår att se hur platserna faller ut.

Traditionen i Finland är att största partiet bildar en majoritetsregeringen, av tradition brukar även Svenska Folkpartiet återfinnas i regeringskonstellationen även om det finns tveksamheter om en regering med både SFP och Sannfinländare kan bildas.

Några punkter att spana in i den kommande finländska regeringsförhandlingarna med EU-ögon:

*Grekland. Att Finland är ett av de tuffaste länderna i synen på grekisk skuldlättnad är ingen överdrift. Här kan regeringsalternativen närmast beskrivas som hård eller stenhård.

*Flyktingmottagande/invandring. Med 700 döda idag på Medelhavet ökar trycket på fler länder att ta emot fler flyktingar. Finland tillhör de länder som tar emot få flyktingar. Samtidigt har Finland ekonomiska problem och vikande befolkning, vilket gör att landet behöver fler invandrare. Frågan om fler flyktingar eller arbetskraftsinvandrare kommer att vara en fråga där till exempel språkkrav varit uppe i valdebatten.

*Rysslandspolitiken. Här blev till exempel debatten i valrörelsen het om Carl Haglunds debattartikel med andra försvarsministrar i Norden. Här finns en spännvidd mellan Nato-orienterade (Samlingspartiet och SFP) mot partier (C & SDP) som vill ha en mjukare ”traditionell” linje. ”Björnen talar man bäst med len honungsröst” så att säga.

Ska tilläggas att twittervänner berättar att de mest honungslena har gått dåligt i valet. Ordförande i sällskapet Finland-Ryssland, förra ministern Paula Lehtomäki har inte blivit omvald till Riksdagen. Förra ministern Juha Korkeaoja misslyckades också bli invald.

(PO)

 

Annonser

Även Fjellner får biobränslet på sitt bord

Fjellner (M) Foto © European Union 2012 -EP

Fjellner (M) Foto © European Union 2012 -EP

Det blir svensk-finskt i att få det segdragna biobränslebetänkandet i mål. Christofer Fjellner (M) har nu fått skugguppdraget för partigruppen EPP, huvudrapportör är finlandsvensken Nils Torvalds från ALDE. Fjellner företräder den största partigruppen och Torvalds parlamentets fjärde största.

– Det är naturligtvis ett hedersuppdrag. Det är en viktig och komplicerad lagstiftning. Processen har hittills varit kaotisk och konfliktfylld och det kommer att krävas erfarna förhandlare och fingertoppskänsla för att få till en överenskommelse som alla kan leva med. Att snabbt få ett balanserat ramverk på plats kommer att vara avgörande för utvecklingen av biobränslen i Europa till 2020. Främst för utvecklingen av nya mer avancerade så kallade andra generationens biobränslen med lägre utsläpp och högre miljönytta, skriver Fjellner på sin hemsida.

”Biobränslebetänkandet” handlar bl a om ILUC -indirekt landanvändning och vilka bränsleslag som ska användas. Konfliktzonerna handlar om mat vs bränsle och hur negativ klimatpåverkan ska kunna minska och vilka regler som ska gälla. Till exempel ville Kommissionen ha en 5% minskning för transportanvändandet, parlamentet landade i 6% när det gällde ”första generationens bränsle” medan Rådet landade i 7%. Dessutom var den första rundan i Europaparlamentet också den stökig med konflikter kring om det skulle införas EU-regelverk för att garantera att skogsbränslen produceras hållbart.

– Sådana krav finns redan i medlemsländerna, men man menade att det var viktigt att EU fick en ökad kompetens över skogen. Det talades om obligatoriska skogsbruksplaner, produktspecifika hållbarhetskriterier och listor som behandlade olika delar av ett träd på olika sätt. Det hade försvårat möjligheten att göra biobränsle av restprodukter från skogs- och pappersbruk på ett sätt som knappast gynnat miljö, skriver Fjellner.

Både Sverige och Finland har stora biobränsleintressen i att kunna använda restprodukter i skogsbruket som energislag, medan kritikerna pekar på att använda odlade grödor till bränsle både driver upp matpriserna och inte är särskilt miljövänligt eller klimatsmart. Enligt Oxfam kan en del födoämnen öka i pris med upp till 36% fram till 2020.

Läs mer hos Euractiv, debattartikel i Ny Teknik med argument från svenska biobränsleförespråkare och Oxfams kritik mot biobränsle.

(PO)

 

Torvalds ärver biobränselstriden

Torvalds har fått något att bita i Foto © European Union 2014 - EP

Torvalds har fått något att bita i Foto © European Union 2014 – EP

Den finlandssvenske europaparlamentarikern Nils Torvalds (SFP) har fått ”ärva” rapportörskapet i andra rundan av ”Biobränslebetänkandet”. Det handlar om ILUC -indirekt landanvändning och vilka bränsleslag som ska användas. Konfliktzonerna handlar om mat vs bränsle och hur negativ klimatpåverkan ska kunna minska.

Till exempel ville Kommissionen ha en 5% minskning för transportanvändandet, parlamentet landade i 6% när det gällde ”första generationens bränsle” medan Rådet landade i 7%. Parterna står alltså en bit från varandra och nu faller det på Torvalds lott att lotsa det förslaget genom parlamentet vidare tillbaka till Ministerrådet. Torvalds själv konstaterar på sin blogg att han är ”ödmjuk” inför utmaningen, inte så konstigt med starka och motstridiga intressen…

Både Sverige och Finland har stora biobränsleintressen i att kunna använda restprodukter i skogsbruket som energislag, medan kritikerna pekar på att använda odlade grödor till bränsle både driver upp matpriserna och inte är särskilt miljövänligt eller klimatsmart. Enligt Oxfam kan en del födoämnen öka i pris med upp till 36% fram till 2020.

Läs mer hos Euractiv, debattartikel i Ny Teknik med argument från svenska biobränsleförespråkare och Oxfams kritik mot biobränsle.

(PO)

HELA LISTAN: Nordiska meppar gillar industri och rättsliga frågor mest